EN ANALYS AV GYMNASIERNAS LÄROPLANER <strong>1996</strong>–1999IIITIMFÖRDELNINGEN OCHSPRÅKPROGRAMMETNågra svenska gymnasier har inte i timfördelningen angett hur den skall tillämpasi den egna skolan, utan man måste söka kursantalet i kursbeskrivningarna.Inte heller det sätt på vilket timfördelningen periodicerats (5 eller6 perioder) kommer alltid fram, än mindre något resonemang om koncentrationsläsningensidé och elevens självständiga val och läsordning. I de läroplanersom åtföljs av en särskild elevguide är timfördelningen, periodiceringen och årskurslöshetenbehandlade.Beträffande betoningar och profileringar på enskilda ämnen och ämnesgrupperkan man av läroplanerna utröna föl<strong>ja</strong>nde:Modersmålet framhålls mest på de s.k. språköarna (Tammerfors m.fl.), minst ilandsbygdsgymnasierna. Ett enstaka gymnasium erbjuder hela 7 fördjupade och9 tillämpade kurser i modersmålet, alltså sammanlagt hela 16 kurser utöver deobligatoriska 6.Språkundervisningen betonas kraftigt i flera finlandssvenska gymnasier. I Helsingfors,Grankulla, Vasa övningsskola, Katedralskolan i Åbo och Jakobstad erbjudsockså andra språk än engelska och finska som A-språk, vanligen tyska, enbarti Helsingfors också franska. Tyska förekommer fortfarande mera än franskasom B2- och B3-språk, särskilt i Österbotten, men utbudet av franska har ökat.Ryska erbjuds numera i hela tio svenska gymnasier, dock bara i ett landsbygdsgymnasium.Spanska erbjuds i samråd med arbetarinstitutet i några kommuner.Latinet finns kvar bara i tre svenska gymnasier. Som en kuriositet kan nämnas enkurs i esperanto. Många svenska gymnasier, särskilt på landet, erbjuder fördjupadeoch tillämpade kurser i finska. Den modersmålsinriktade finskan syns iform någon särskild kurs eller som särskilda arrangemang för de tvåspråkiga eleverna.Matematik och naturvetenskaper lyfts fram i vissa stora gymnasier. T.ex. ett gymnasiumi Helsingforsregionen erbjuder hela 15 kurser utöver de obligatoriska idenna ämnesgrupp. I ett specialgymnasium syns betoningen av naturvetenskapernai sex fördjupade eller tillämpade kurser i kemi och i fem i biologi. Av dessaär endel tydligt laborativa eller explorativa kurser, som anordnas i samråd medindustrin eller förverkligas som exkursioner i naturen. I flera gymnasier tycks vattenbiologivara ett aktuellt ämnesområde.I ganska förvånansvärt få svenska gymnasier betonas särskilt historia och samhällslära;ett har hela sju fördjupade eller tillämpade kurser i ämnet. Några, meninte på långt när alla, erbjuder någon fördjupad kurs om den svenska tiden i Finland.Bland de valfria kurserna i historia märks kulturhistoria, lokalhistoria, ekonomikunskapoch EU-kunskap. Vissa gymnasier har ett omfattande utbud avfördjupade kurser och tilläggskurser i konst- och färdighetsämnen, fastän de intehar dessa som särskild uppgift. T.ex. ett gymnasium erbjuder hela sju fördjupadeoch fyra tillämpade kurser i teckning (bildkonst), en specialiseringslinje fyrafördjupade och hela tolv tillämpade kurser i samma ämne, trots att specialiseringeni fråga inte i första hand gäller konst. I ett annat fall (icke ett idrottsgymna-46
III TIMFÖRDELNINGEN OCH SPRÅKPROGRAMMETsium) upptas fyra fördjupade och fem tillämpade kurser i gymnastik, vilka innehållerbl.a. motion, dans och utfärder.Bland de tillämpade kurserna finner man endel integrativa kurser, ibland med lokalanknytning t.ex. till kommunens kulturgeografi, historia och framtid ellerstarkt hobbybetonade kurser såsom dans, resa, olika bollspel etc. Överhuvudtagettycks skolorna ha varit betydligt mer kreativa i att utveckla fördjupade ellertillämpade kurser av olika slag än i att utforma, nyansera och profilera innehålleti de obligatoriska kurserna.47