Lukion opetussuunnitelman analyysi 1996-1997 ja ... - Opetushallitus

IV SVENSKA SÄRDRAG I VISSA LÄROÄMNENgar för lärarna och eleverna. Paradoxalt är att skolor på orter med starkt finsktinflytande inte erbjuder fler alternativa kurser i modersmål än de två fördjupadekurser varje gymnasium är skyldigt att erbjuda, medan några skolor på genuintsvenska orter har ett oerhört brett spektrum av valfria kurser i modersmål.2 FinskaTrots att elevernas utgångsläge och tvåspråkighetsgrad är väldigt olika i de finlandssvenskagymnasierna har detta bara i några fall beaktats och analyseratsnärmare i målskrivningarna. Endel har ganska ordagrant citerat ämnesinledningeneller avsnittet om studierna karaktär och utgångspunkter för ämnet ur läroplanensgrunder, trots att just de avsnitten är skrivna som bas för egen analys.Den modersmålsinriktade finskan behandlas på de flesta tvåspråkiga orter utförligarebara i några få fall – i minoritetsskolorna och ett par andra gymnasier – somen hel lärokurs. Vanligare är att man för vissa kursers del har skrivit in någon alternativfördjupning, slagit samman två kurser och låter eleverna ersätta det obligatoriskastoffet med någon andra prestationer. Bara i ett par fall antyds möjlighetenatt befria eleverna från den traditionella finskundervisningen p.g.a. godaförkunskaper, vilket skulle vara möjligt enligt den nya gymnasielagen (13 §, 1mom., punkt 1). B-finskan nämns och utvecklas bara i Ålands lyceum, vilket berorpå att eleverna i alla gymnasier på fastlandet studerat finska enligt A-lärokurseller modersmålsinriktad lärokurs ända från lågstadiet, senast från och med åk 5,till och med vid sida av andra långa språk.I enskilda kurser kan noteras vissa avvikelser från riksläroplanen när det gällerfinsk kultur och litteratur. Enligt läroplansgrunderna 1985 utgjorde detta temaområdeen obligatorisk kurs (kurs 5) som ofta utfördes i form av beting, men igrunderna 1994 sammanfördes litteraturen i stället med kursen om samhällsfrågorför att möjliggöra en ny obligatorisk kurs om teknik och miljö, och kulturfrågornahänsköts till den valbara sidan. Endel har inte noterat detta, utan hållit fastvid den gamla indelningen, kanske p.g.a. att läromedlet följer den. Ibland framhållsatt litterära texter kommer upp i alla kurser.Särskilt i landsbygdsgymnasierna i starkt svensk miljö betonas mycket kraftigtstrukturstoffet i kurserna, ibland nämns enbart detta, och i något fall har kursernat.o.m. rubriksatts enligt grammatiken. I ett par fall har kurserna rubriksatts påfinska, i ett fall samtidigt ändrat tema.In flera fall har den eller de produkter eller prestationer som skall utföras i kursernaspecificerats, t.ex. som en uppsats, ett projektarbete eller ett bokreferat. Jumer tvåspråkig orten är, desto starkare betonas litteraturläsning och språkriktighetsfrågor.Några gymnasier har skrivit in som mål att under vissa kurser besökateater, utställningar eller andra evenemang på finska och dokumentera dem.De skriftliga prestationerna dominerar dock vanligen starkt.Innehållet i de fördjupade kurserna är i jämförelse med modersmålet (se ovan)ganska stereotypt. Det handlar mest om repetition och preparation inför studentexamen.Endel har dock också tagit in en extra litteraturkurs samt någon en kursom massmedia (t.ex. tidningsläsning på finska), konversation eller muntlig färdighetsträningpå annat sätt (föredrag, referat). I något fall har innehållet i en val-49