Lukion opetussuunnitelman analyysi 1996-1997 ja ... - Opetushallitus

More documents

Recommendations

Info

LUKION OPETUSSUUNNITELMIEN ANALYYSI LUKUVUOSILTA 1996–1997 JA1998–1999historiskt är mycket intressant. Det förefaller som den gamla universitasidén frånmedeltiden, tanken på en universell allmänbildning, i dag t.o.m. i högre gradskulle prägla våra gymnasier än universiteten. Det är slående att ett i de svenskaskolorna så sällsynt och gränsöverskridande läroämne som ortodox religion i ensvensk skola har getts den klaraste lokala anknytningen (till den ortodoxa församlingen).52
VELEVBEDÖMNINGENIalla de insända svenska läroplanerna ingår ett avsnitt om elevbedömningen, iendel fall i de allmänna anvisningarna före, i andra efter ämneslärokurserna. Deflesta har, liksom de finska, på många punkter ganska ordagrant upprepat bedömningsparagrafernai gymnasieförordningen och Utbildningsstyrelsens föreskrifteri grunderna 1994 (s. 30–33), endel t.o.m. så blint att de försummat att fattabeslut på de punkter där de enligt normtexten i grunderna borde ha gjort det.Sådana punkter är bl.a.1) att för varje kurs ange bedömningsgrunderna, t.ex. i vilken utsträckningenskilda kurser kan avläggas genom självständiga studier,2) om och hur eleverna också kan ta om och höja vitsordet, inte bara i en underkändutan också i en godkänd kurs3) hur bedömningen i hela ämnet skall ske, dvs. hur slutvitsordet på avgångsbetygetskall bestämmas utifrån de enskilda kursvitsordet och vilken lärarensprövningsmån därvid är, samt4) när en elev anses ha avlagt och blivit godkänd i de enskilda ämneslärokurserna.1. I de flesta läroplanerna citeras i någon form den bestämmelse (Grundernaför gymnasiets läroplan 1994, 31) som säger att en studerande kan bedömasmed siffror i enlighet med gymnasieförordningen "eller på annat sätt somfastställs i läroplanen", t.ex. genom en prestationsanteckning eller ett verbaltomdöme, men nästan alla har försummat att, i enlighet med det ovan citeradedirektivet på s. 31 i grunderna, kursvis besluta om saken. Några undantagfinns; i endel fall kan man också av kursbeskrivningarna i ämnesdelenutläsa vissa prestationskrav, t.ex. att eleverna i kursen skall skriva ettvisst antal uppsatser (modersmålet, finskan), hålla ett anförande, eller läsaen bok. I kurserna i naturvetenskaperna fastslås det i vissa skolor att närvarokrävs p.g.a. av experimentverksamhet, men det sägs inte närmare t.ex.hur många experiment som skall utföras och hur dessa skall dokumenteras.Däremot anges i många fall nog en viss ordning för kurserna, och de flestaframhåller att eleven vid kursens början klart bör informeras om bedömningsgrundernasamt komma överens om eventuella beting (studier påegen hand).2. Visavi förhöjnings- och omtagningsmöjligheterna verkar brokigheten i desvenska gymnasierna inte vara riktigt lika stor som i de finska. De flesta germöjlighet att ta om underkänd kurs antingen genom att tentera vid ett särskiltomtagningstillfälle efter kursens slut och/eller när provet hålls på nytti ett annat omlopp, i många fall t.o.m två gånger. Beträffande rätten att höjagodkänt vitsord är variansen något större. Endel är liberala och ger sammarätt till detta som för underkänd kurs (antingen att gå om kursens ellerdelta i tentamen, i vissa fall under sommaren, vid nästran termins början ellerinom en viss tid), andra är stränga och föreskriver att detta kan ske "endastav synnerliga skäl". Efter omtagningen anser endel att det sista vitsordetskall gälla, andra att det bättre skall beaktas. Några svenska gymnasierger eleverna möjlighet att lämna kursbedömningen öppen, dvs. först senareavgöra om de vill "ta ut" vitsordet. Skolorna förhåller sig också ganskaolika till olovlig frånvaro; de flesta har någon allmän skrivning om "till-53
Page 1 and 2: LUKION OPETUSSUUNNITELMIEN ANALYYSI
Page 3 and 4: SISÄLTÖA SUOMENKIELISTEN LUKIOIDE
Page 5 and 6: ASUOMENKIELISTEN LUKIOIDENOPETUSSUU
Page 7 and 8: IANALYYSIN TEKEMINEN JA AINEISTOLuk
Page 9 and 10: II YLEISHAVAINNOT2 Koulun arvoperus
Page 11 and 12: II YLEISHAVAINNOTItsetunto, itsel.V
Page 13 and 14: II YLEISHAVAINNOTArvoista, jotka li
Page 15 and 16: II YLEISHAVAINNOT4 Kansainvälisyys
Page 17 and 18: III TUNTIJAKO1 Tuntijaon sisällytt
Page 19 and 20: III TUNTIJAKOÄidinkieliA-kieliB1-k
Page 21 and 22: IVKIELIOHJELMALukiossa opetettavat
Page 23 and 24: V OPISKELIJAN ARVIOINTI2 Oppiaineen
Page 25 and 26: VI MUUALLA SUORITETTUJEN OPINTOJENK
Page 27 and 28: VIIITSENÄINEN OPISKELU1 YleistäLu
Page 29 and 30: VII ITSENÄINEN OPISKELU20181614121
Page 31 and 32: VIII OPINTO-OHJAUSJÄRJESTELYT4 Opi
Page 33 and 34: IXOPPIAINEKOHTAISTENOPETUSSUUNNITEL
Page 35 and 36: XPAIKALLISEN OPETUSSUUNNITELMA-PROS
Page 37 and 38: X PAIKALLISEN OPETUSSUUNNITELMAPROS
Page 39 and 40: XI LUKIOIDEN ESITTÄMÄT PEDAGOGISE
Page 41 and 42: BDE SVENSKA GYMNASIERNASLÄROPLANER
Page 43 and 44: IMATERIALET OCH ANALYSENLiksom för
Page 45 and 46: II ALLMÄNNA IAKTTAGELSER3 Gymnasie
Page 47 and 48: III TIMFÖRDELNINGEN OCH SPRÅKPROG
Page 49 and 50: IV SVENSKA SÄRDRAG I VISSA LÄROÄ
Page 51: IV SVENSKA SÄRDRAG I VISSA LÄROÄ

Lukion opetussuunnitelman analyysi 1996-1997 ja ... - Opetushallitus

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?