malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

102 M Mål 2.2.1 Malmö stad ska aktivt verka för att möjliggöra en ekonomiskt skälig levnadsnivå för alla och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen det finns ett värde av att alla kommuninvånare ges drägliga/ skäliga ekonomiska villkor, detta gagnar inte bara den enskilde utan hela lokalsamhället. Utifrån humankapitalteoretiska utgångspunkter kan man plädera för att det, förutom utifrån det etiska imperativet, också är ekonomiskt lönsamt att ge människor rimligt trygga villkor i synnerhet när man är utsatt eller sårbar på något vis, till exempel vid sjukdom, arbetslöshet eller vård av barn. ett samhälle som investerar i människor genom att erbjuda skäliga grundvillkor är kanske det mest tydliga exemplet på ett inkluderande samhälle och en sådan social investeringspolitik gagnar hela lokalsamhället, i form av sammanhållning och tilltro till att folk tillsammans bidrar till det gemensamma. (68, 137) Å åtgärd 2.2.1.1 Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter den kommunala nivån kan verka kompensatoriskt i relation till den nationella fördelningspolitiken. detta kan ske på bred front genom en inkluderande kommunal verksamhet inom många verksamhetsfält; från förskola, skola till kultur, fritid, vård och omsorg. genom principen om proportionell universalism kan kommunalt drivna verksamheter verka utjämnande utan att len som byggts upp i efterkrigstid har den nationella nivån haft huvudansvaret för att tillförsäkra medborgarna en försörjning och trygghet. I övergången till ett efterindustriellt samhälle har denna uppgift kommit att minska i betydelse och fungerar allt sämre när det gäller att inkludera hela befolkningen i nuvarande socialförsäkringssystem vid till exempel barnafödande, arbetslöshet och sjukdom. Detta slår särskilt hårt i en stad som Malmö med en högre andel av den arbetsföra befolkningen som helt eller delvis står utanför arbetslivet. I avvaktan på att den nationella nivån genomför insatser för en inkluderande investeringspolitik måste den lokala nivån agera ansvarsfullt för att tackla underliggande problem med arbetslöshet, fattigdom och social exklusion. Kommissionen rekommenderar därför i det följande mål och åtgärder som både 1) mildrar konsekvenser av ökad inkomstojämlikhet ekonomisk fattigdom, arbetslöshet och brister i befintliga stödsystem och 2) påverkar bakomliggande orsaker till arbetslöshet och fattigdom. Det krävs åtgärder på många områden som fungerar inkluderande och sammanbindande, stärker den faktiska delaktigheten och därmed förbättrar förutsättningarna för känslan av delaktighet, utan att peka ut de som har det sämst ställt. Det vill säga det krävs insatser som påverkar hela den sociala gradienten avseende inkomstojämlikhet. Vissa åtgärder kan genom sin natur verka utjämnande för den ojämlika hälsan utan att vara stigmatiserande eller konstlad. ses som särlösningar eller att bli stigmatiserande. riktmärket för sådana inslag i en social investeringspolitik är att kvaliteten och attraktionskraften i dessa lokala verksamheter uppfattas som tillfredsställande för befolkningen överlag. Ytterst har den nationella politiken ansvar för en inkluderande välfärdsutveckling, inte minst med sitt ansvar för arbetsmarknadspolitiken. På lokal nivå är det väsentligt att dokumentera och analysera dess konkreta effekter och utfall. Malmö stad bör med sin specifika roll som transitstad in till sverige och norra europa för många nyanlända hushåll ha ett särskilt fokus på integrationsprocessen för dessa hushåll i en nära dialog med ansvariga aktörer på den nationella nivån. brister i enskilda statliga socialförsäkringssystem analyseras i särskild ordning och kommuniceras vidare till den nationella nivån. exempel på detta är behov av förstärkt ekonomiskt skydd vid arbetslöshet och ohälsa. Å åtgärd 2.2.1.2 Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd Kommissionen har identifierat tydliga brister i den nuvarande riksnormen för försörjningsstöd som riksdagen på socialstyrelsens rekommendation beslutar om årligen, då i synnerhet för hushåll med långvariga biståndsbehov. Kommunen bör ta ansvar för att justera normnivåer till detaljerade beräkningar av vad som krävs för att sociallagstiftningens mål om ”skälig levnadsnivå” efterlevs. Justeringens nivå bör föranledas av konsekvensbedömningar där sociala och ekonomiska aspekter beaktas. därutöver bör kommunen verka för att riksnormen ses över på nationell nivå. (se även del 1, kapitel 1)
2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionella anställningsformen som bygger på kollektivavtal och facklig organisering utgör en minskande andel av arbetstillfällena på arbetsmarknaden. Särskilt bland unga individer, eller bland individer som tappat fotfästet på arbetsmarknaden genom en förlust av en trygg anställning, eller migrerat från ett annat land, har det blivit allt vanligare med praktikanställningar utan lön, projektanställningar/praktikplatser, påtvingat egenföretagande eller indirekta anställningar via personaluthyrningsbolag där anställningsgraden aldrig kan garanteras på grund av ofta återkommande stand-by situationer. Detta skapar en allt vanligare förkommande stress över bristande möjligheter att kunna planera sin tid och sin ekonomi. Ett stort antal internationella studier, inklusive nordiska, visar att detta påverkar hälsan negativt för dem som hamnar i denna situation, både psykiskt och kroppsligt. (1) Särskilt drabbas unga individer genom att det tar allt längre tid för dem att etablera sig i arbetslivet. Det innebär att unga generellt sett blir mer sårbara ur försörjningssynpunkt. Samtidigt finns det vissa grupper av ungdomar som har större problem att etablera sig än andra. Det gäller unga med ofullständig gymnasieutbildning och ungdomar med utländsk bakgrund. De sistnämnda grupperna drabbas av längre arbetslöshetsperioder och är i högre grad beroende av försörjningsstöd. Kommunerna är skyldiga att hålla sig underrättade om ungas sysselsättning och ska också vid behov erbjuda lämpliga insatser. Kommunerna har traditionellt varit en viktig arbetsmarknadspolitisk aktör. Det har framför allt gällt insatser för arbetslösa ungdomar. Villkoren för insatserna är dock under omprövning. Det framförs önskemål om att förstärka statens roll och ge Arbetsförmedlingen huvudansvaret för den stora grupp arbetslösa som idag försörjs via ekonomiskt bistånd. I Långtidsutredningen från förra året (138) presenterades till exempel förslag om att arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen ska förändras och att det ska bli möjligt för arbetslösa att på kortare tid kvalificera sig för grundersättningen i försäkringen (320 kr/dag). I grunden regleras kommunernas ansvar för unga liksom för andra åldersgrupper i Socialtjänstlagen. Kommunen ska stödja den enskildes rätt till arbete och utbildning. I Socialtjänstlagens fjärde kapitel regleras individens rätt till försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd). Stödet är villkorat och ungdomars skyldigheter framhålls särskilt. Det heter att socialnämnden får begära att personer som inte har fyllt 25 år och som uppbär försörjningsstöd under viss tid ska delta i anvisad ”praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet”. Kommunerna är skyldiga att upprätta en organisation för att hantera arbetsmarknadspolitiska åtaganden. Idag har det absoluta flertalet kommuner särskilda arbetsmarknadsenheter. Malmö stad har 2013 en budgetram på 389 miljoner kronor avsatt till arbetsmarknadsinsatser, varav 173 miljoner kronor till JobbMalmö (139). Arbetsmarknad och hälsa i Malmö En individs förankring på arbetsmarknaden är central för hälsa. Det finns en omfattande forskning om sambandet mellan arbetslöshet och hälsa som kan sammanfattas på följande sätt: • Arbetslöshet, särskilt långvarig arbetslöshet, ökar dödlighet, såväl totaldödlighet som dödlighet i självmord och hjärt-kärlsjukdom • Arbetslöshet ökar psykisk ohälsa, och i viss utsträckning även ökad somatisk ohälsa • Det finns ett samband mellan arbetslöshet och missbruk av alkohol och droger • Arbetslöshetens längd och hälsopåverkan; ju längre arbetslöshet desto större risk för negativa hälsoeffekter I flertalet fall går sambandet i båda riktningarna. Arbete och en bra arbetsmiljö främjar hälsa. På motsvarande sätt bidrar arbetslöshet till sämre hälsa. Arbetslöshet innebär till exempel en större risk för missbruk, men missbruk innebär också ökad risk att bli eller förbi arbetslös (83). Hur ser då utvecklingen på arbetsmarknaden ut i Malmö under senare år? Sysselsättningsgraden har sjunkit sedan början av 1990-talet och har sedan avvikit 80% 70 60 JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad som erbjuder olika arbetsmarknadsinsatser, bland annat kartläggning, bedömning av arbetsförmåga och praktik. www.malmo.se/jobbmalmo Figur 40: Andel (procent) förvärvsarbetande bland 20–64 åringar i Malmö och riket 2000–2010 Andel 2000 2005 2010 Källa: Salonen, 2012 Riket Malmö År 103
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53: 52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55: 1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57: 56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59: 58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61: 60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63: 62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65: 64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67: 66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70: 3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72: 1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74: M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77: 76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81: 80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 105 and 106: 105
Page 107 and 108: Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110: Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120: Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134: Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154:
Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156:
För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158:
perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160:
tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162:
hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164:
Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166:
Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?