malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

108 tjänstemän arbetare Figur 45: Andel som anser sig vara under ekonomisk stress sett till yrkesgrupp Grupper på arbetsmarknaden högre mellan lägre egna företagare studerande arbetslösa förtidspensionärer tjänstemän arbetare facklärda icke facklärda 0 10 20 25% Källa: Hälsoförhållanden i Skåne, Folkhälsoenkät Skåne 2008, Region Skåne kvinnor Nödvändigheten av rörlighet och matchning på arbetsmarknaden berörs på andra ställen i denna rapport och är en viktig mekanism för en anpassning mellan individ och arbetsuppgift som har en betydande effekt på individens hälsa och framförallt på möjligheterna för individer med begränsningar i arbetsförmågan att kunna undvika en utslagning från arbetslivet. En inlåsning i en oönskad arbetssituation är därför en negativ bestämningsfaktor för individens hälsa. (141) Analyserna av svaren i Folkhälsoenkät Skåne 2008 visade att den lägsta andelen som önskar byta yrke noterades bland högre tjänstemän och egna företagare, bland såväl män som kvinnor, medan andelen var stor bland icke facklärda arbetare, 39 procent respektive 49 procent, figur 46. Figur 46: Andel som önskar byta yrke sett till yrkesgrupp Grupper på arbetsmarknaden högre mellan lägre facklärda icke facklärda egna företagare 0 10 30 50% Källa: Hälsoförhållanden i Skåne, Folkhälsoenkät Skåne 2008, Region Skåne kvinnor män Andel män Andel
Det finns även en tydlig socioekonomisk gradient vad gäller förekomsten av en anspänd arbetssituation, det vill säga utsatt för arbetsrelaterad stress, figur 47. Den lägsta förekomsten finns bland egenföretagare och högre tjänstemän och den högsta bland icke facklärda arbetare. Den generella tendensen till en minskning av andelen noteras i alla socioekonomiska grupper utom bland kvinnliga egenföretagare. Figur 47: Andel med anspänd arbetssituation sett till yrkesgrupp tjänstemän arbetare Grupper på arbetsmarknaden Sedan krisen under 1990-talets första hälft har den svenska arbetsmarknadspolitiken förändrats gradvis från en i huvudsak nationellt organiserad verksamhet till ett alltmer tudelat ansvar mellan stat och kommuner. Denna uppdelning speglar också en växande uppdelning mellan etablerade och oetablerade personer på den svenska arbetsmarknaden. De etablerade kännetecknas av tidigare upparbetade erfarenheter från arbetslivet, medlemskap i fackliga organisationer och förvärvade rättighetsbaserade försäkringar vid till exempel arbetslöshet. De oetablerade saknar dessa kriterier och har under de senaste två decennierna blivit hänvisade till kommunernas arbetsåtgärder. Bland den senare gruppen dominerar unga personer, personer som kommit till Sverige på senare år och ensamstående kvinnor. Den uppdelade arbetsmarknadspolitiken kännetecknas av en förstärkt gränsdragning mellan en nationell rättighetsdriven arbetsmarknadspolitik och en lokal arbetslöshetspolitik för dem som står utanför de nationella trygghetssystemen. M Mål 2.2.2 Malmö stad ska aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb det paradoxala är att en person som är arbetslös riskerar att bli sjuk i större utsträckning och kostnaden blir högre för individen och samhället, än arbetsmarknadsinsatser. det är därför långsiktigt mer kostnadseffektivt att skapa förutsättningar för arbete och egen försörjning än att ta kostnaderna för hälso- och sjukvård. Problemet är att det är olika huvudmän som bekostar konsekvenserna av arbetslöshet och sjukdom (137). för detta krävs en ny social investeringspolitik. Å högre mellan lägre facklärda icke facklärda egna företagare Källa: Hälsoförhållanden i Skåne, Folkhälsoenkät Skåne 2008, Region Skåne åtgärd 2.2.2.1 0 20 40% Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (social tjänst m.fl.) instanser kvinnor män Andel en långsiktigt hållbar strategi för ett socialt hållbart Malmö kräver en ambitiös reformpolitik som förmår förnya befintliga välfärdssystem till gemensamma välfärdsmål. fattig dom och utanförskap åtgärdas effektivast genom att ändra de grundläggande institutionella och systemmässiga förutsättningarna inom samhällslivets skilda områden som hälsa, boende, arbete och trygghet. det är detta som tidigare internationellt uppmärksammades som den sven ska eller nordiska välfärdsmodellen fram till 1970- och 1980-talen och framgångsreceptet har kallats för välfärds- eller omfördelningsparadoxen (142). Med det senare menas att inte stirra sig blind på de fattigas och utsattas villkor i sig utan uppmärksamma och åtgärda de underliggande villkor som skapar sådana åtskillnader. det ta är en historisk lärdom som i förnyad tolkning och inne börder kan ligga till grund för en social investerings- eller hållbarhetsstrategi för en stad som Malmö under 2010-talet. i den internationella välfärdsforskningen diskuteras i stigande grad behovet av perspektivskifte i policyformuleringen i en tid då ekonomiska och sociala klyftor återigen ökar i många 109
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59: 58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61: 60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63: 62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65: 64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67: 66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70: 3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72: 1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74: M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77: 76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81: 80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104: 2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106: 105
Page 107: Andelen individer med hål i tände
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120: Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134: Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154: Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156: För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158: perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160:
tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162:
hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164:
Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166:
Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?