malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
0.9 Två övergripande<br />
rekommendationer<br />
Who-rapporten Closing the gap in a generation innehåller tre delar med övergripande<br />
rekommendationer; förbättra de dagliga levnadsvillkoren, angrip den ojämlika fördelningen<br />
av makt, pengar och resurser, samt mät och förstå problemet och bedöm<br />
effekterna av handling. Malmökommissionens <strong>slutrapport</strong> består också av tre delar,<br />
förutom denna inledningsdel, och två övergripande rekommendationer. Den första<br />
övergripande rekommendationen handlar om etablerandet av en social investeringspolitik<br />
och den gäller som övergripande rekommendation för de två första delarna.<br />
Den andra handlar om hur processerna rent allmänt måste förändras för att ojämlikheten<br />
i hälsa ska kunna minska. Den gäller som övergripande rekommendation för<br />
del 3.<br />
0.9.1 etaBlera en SocIal InveSterIngSpolItIK SoM<br />
Kan utJäMna SKIllnaDerna I levnaDSvIllKor och<br />
göra SaMhällSSySteMen Mer JäMlIKa<br />
Diskussionen om en hållbar utveckling innebär ett tydligt perspektivskifte i synen<br />
på tillväxt och utveckling. Det har blivit alltmer uppenbart att det är människans<br />
eget överlevande, det vill säga hennes hälsa och välfärd, som står i centrum för den<br />
utveckling som vi behöver styra ur ett hållbarhetsperspektiv. En högt uppsatt internationell<br />
politiker kallade detta en tankerevolution i klass med den som Kopernikus<br />
satte igång när han påpekade att det inte är jorden som är centrum i planetsystemet<br />
utan solen (172). Politikern menade att det idag innebär ett lika stort revolutionerade<br />
av vårt tänkande att inse att det inte är tillväxten i ekonomin som står i centrum,<br />
utan vår hälsa och välfärd och de ekologiska utmaningarna. Denna insikt är helt nödvändig<br />
för att kunna styra utvecklingen mot en hållbar sådan som tillåter människans<br />
överlevnad på sikt, menade han.<br />
Vi har redan tankemodeller som hjälper oss med förstå hur en sådan världsbild<br />
kan se ut. Den så kallade Brundtlandkommissionen lanserade en bild av hållbar<br />
utveckling där tre aspekter intimt hänger samman utan att någon är överordnad den<br />
andra; ekologiskt, ekonomiskt och socialt (20). Detta innebär att vi inte kan avläsa<br />
hur bra det går för ett land, eller en stad som Malmö enbart genom att titta på en<br />
aspekt av utvecklingen, vilket vi traditionellt har gjort genom BNP-måttet. Vi måste<br />
ha mått på alla tre aspekterna för att kunna bedöma att utvecklingen verkligen är<br />
hållbar. Ledande ekonomer har redan föreslagit sådana paneler av utvecklingsmått.<br />
Av detta följer att det inte räcker med renodlat ekonomiska investeringar. Det<br />
krävs även ekologiska och sociala investeringar, det vill säga sådana som gynnar en<br />
ekologisk såväl som social hållbarhet. Malmö har blivit internationellt prisat för sina<br />
ekologiska investeringar, men samma tänkande har inte utvecklats då det gäller den<br />
sociala hållbarheten. Malmökommissionens tillblivelse måste dock tolkas som ett<br />
första steg i en sådan riktning.<br />
Ett hinder för att tänka i termer av sociala investeringar är att de nuvarande<br />
styrsystemen för kommunen reflekterar en världsbild med ekonomisk tillväxt i<br />
centrum och ekonomisk hållbarhet som den enda intressanta aspekten. Det ger inte<br />
utrymme för tanken om sociala investeringar. Eftersom ekonomisk tillväxt sätts i<br />
49