malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

80 likvärdig skola en likvärdig skola är en fundamental del av det svenska samhället. en likvärdig skola handlar om allas möjligheter oavsett bakgrund och var de bor i landet. likvärdighet i skolan innebär inte att utbildningen ska vara likformig eller densamma för alla. likvärdighet kan ses utifrån tre aspekter: lika tillgång på utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat. elevernas sociala bakgrund ska inte spela någon roll för studieresultaten och det ska inte spela någon roll vilken skola en elev går i. (102) underlagsrapporter förankrade i svensk och internationell forskning. Vi har redovisat forskning som belyser vikten av tidiga insatser i förskolan, den socioekonomiska bakgrundens betydelse för elevers skolprestationer, ankomst till Sverige efter ordinarie skolstart och boendesegregation. Vi har också berört utbildningspolitiska reformer, som till exempel valfriheten, förskolornas och skolornas potential och lokala organisering, avhopp från gymnasiet, fritidshemmens utmaningar, alternativa skolformer, samverkan med föräldrar samt kvaliteten i pedagogiska modeller för arbete med barn som inte har svenska som modersmål. I detta kapitel sammanfattar vi delar av rapportresultaten och tillhörande analyser. 2.1.1 lIKvärDIghet och hög KvalItet Elevers prestationsskillnader i skolan avspeglas i hälsoklyftor mellan grupper, skolor och stadsdelar. Att minska skillnader genom att öka de mest utsatta gruppernas möjlighet till en likvärdig skola, högre betyg, trivsel och kulturellt erkännande har direkt koppling till elevers fysiska och mentala hälsa. Att en elevs socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för skolresultatet, har bekräftats i varje studie som har analyserat sambandet mellan elevens bakgrund och resultat. Men, det finns också signifikanta skillnader i resultat mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund, även efter att det kontrollerats för elevernas socioekonomiska bakgrund. Dessa skillnader i meritvärde har dock minskat över tid när det gäller elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund men ökat när det gäller utlandsfödda elever. Skolsegregationen utifrån utländsk bakgrund har ökat under hela 00-talet och då särskilt i storstäderna. (102) Sverige har i ett internationellt och historiskt perspektiv haft relativt små skillnader i resultat mellan skolor. Sveriges position har dock gradvis försämrats och i den senaste PISA-undersökningen framstår Sverige som ett ganska genomsnittligt land när det gäller aspekter av likvärdighet (102). Bedömningen bygger på det faktum att variationen i skolors genomsnittliga resultat har ökat kraftigt och att elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat. Skillnaderna mellan skolor är störst i storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Kamrateffekter och lärarförväntningar spelar sannolikt roll, samt eventuellt även ökande kvalitetsskillnader mellan skolor. Sammantaget innebär detta att vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse. Valfrihets- och decentraliseringsreformerna i början av 1990-talet har med stor sannolikhet bidragit till denna utveckling även om andra faktorer också kan ha spelat en viss roll. Mot bakgrund av detta framstår investeringar som genom utbildning stärker de socialt mest utsatta elevgrupperna som en överskuggande uppgift för utbildningspolitiken. Utbildningsinstitutionernas bristande likvärdighet och de ökande skillnaderna mellan skolor blir i det perspektivet ett viktigt problem att fästa uppmärksamheten på. En viktig fråga är vad utbildningsinstitutionerna kan göra för att öka likvärdigheten och generellt höja kvaliteten i undervisningen. De viktigaste faktorerna som i skolans inre arbete bidrar till elevers måluppfyllelse är, enligt Hattie (103), lärares yrkeskunnande och kvaliteten på interaktionen mellan lärare och elever. Engagerade, aktiva och elevfokuserade lärare får elever att göra bättre ifrån sig i skolarbetet. Lärarens relationella kompetens har avgörande betydelse för elevers skolframgång. Förmågan att ge återkoppling och feedback till eleven är viktig i detta avseende. Den pågående individualiseringen i svensk skola, i bemärkelsen att elever i allt större utsträckning sysslar med eget arbete, har däremot inget stöd i forskning om vad som gynnar elevers prestationer. En annan aspekt av lärares kompetens är vad forskarna kallar ledarkompetens i klassrummet. Lärares varierande organisering av undervisning, en tydlig delegering av ansvar och ett mått av ordning och struktur gynnar elevers lärande. Undervisningen bör präglas av återkoppling till tidigare undervisning samt innehållslig progression och fokus på läroplanens viktiga principer och väsentliga innehåll, snarare än på detaljer. Sammantaget så framstår läraren som den viktigaste enskilda faktorn för elevers resultat i skolan. Det är läraren som kan göra skillnad och på så sätt är läraren betydelsefull som motkraft till de strukturella faktorer, föräldrars utbildningsbakgrund, elevernas kön och invandring efter ordinarie skolstart, som starkast påverkar elevers
möjlighet att lyckas i skolan. Lärarkompetens handlar då om att, i samarbete med kolleger och föräldrar, möta elever utifrån en förståelse av deras sociala, kulturella och individuella förutsättningar, men utan att det leder till lägre förväntningar och krav. Utöver det som sker i mötet mellan pedagog och barn/elev är mötet med föräldrar en viktig faktor. Laid Bouakaz har på uppdrag av kommissionen skrivit en rapport om föräldraengagemang i mångkulturella miljöer som särskilt beskriver de så kallade komplementära skolornas betydelse och potentialer (104). Frågan om skolans samverkan med föräldrar är viktig och behöver utvecklas och studeras vidare. Inledningsvis påpekade vi att det finns fyra stora generella utmaningar för Malmös utbildningsinstitutioner att förhålla sig till. Kommissionen ställer sig bakom de åtta mål med åtföljande åtgärder kopplade till sig och som gemensamt svarar mot dessa fyra utmaningar. Det första målet med tillhörande åtgärder griper över samtliga utbildningsnivåer som berör barn och unga, mål två till sex är skol- eller åldersspecifika och mål sju och åtta har att göra med Malmös specifika befolkningssammansättning. M Mål 2.1.1 Alla barn och unga i Malmö stad ska ha tillgång till likvärdig förskola/fritidshem/skola av hög kvalitet Å åtgärd 2.1.1.1 Genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner åtföljt av en finansieringsplan Utbildningsförvaltningarna ges i uppdrag att inventera resursbehov och ta fram en plan med förslag på hur behoven kan täckas. Planen bör innehålla resursförstärkning på kort och lång sikt, samt extra medel som under en begränsad period skulle gå till utbildningsinstitutioner med störst behov definierat utifrån ett antal kriterier; socioekonomisk bakgrund, andelen elever med ett annat modersmål än svenska, måluppfyllelse med mera. Å åtgärd 2.1.1.2 De stödjande kunskapsstrukturerna i staden måste stärkas varje skolform ska använda ett tillförlitligt och vetenskapligt utprövat instrument för systematiskt kvalitetsarbete/kvalitetsutveckling. Malmö stad bör arbeta fram vetenskapligt grundade framgångskriterier för Malmös skolor som komplement till betygsresultat att användas för att synliggöra skolors styrkor och svagheter på olika plan. det är angeläget att kommunen har stödstrukturer för att säkerställa detta. Utifrån nuvarande struktur föreslås foU-Malmö-utbildning slås samman med cPi (tidigare Pedagogiska centralen) och därigenom fortsätta att utveckla Malmö till en forskningsbaserad skolutvecklingskommun. Å åtgärd 2.1.1.3 Personal som arbetar i stadens utbildningsinstitutioner måste ha en hög kunskapsnivå och möjligheter till professionell utveckling. Fortsätta satsa på kompetensutveckling, det som kallas Skolsatsning 2012, för ökad kompetens hos lärare på alla nivåer för att klara övergången till ny skollag, läroplaner och kursplaner. FoU Malmö – Utbildning och CPI foU Malmö-utbildning startade 2005, då som resurscentrum för mångfalden skola. sedan 2008 ingår enheten i avdelning barn och ungdom, stadskontoret och är en del av samarbetet mellan Malmö stad och Malmö högskola. enhetens uppdrag är att stödja olika former av forskningsanknuten skolutveckling. som exempel kan nämnas forskarutbildade pedagoger som ansvarar för olika utvecklingsområden, pedagoger i forskarutbildning, forskningscirklar och seminarier som presenterar aktuell utbildningsvetenskaplig forskning. cPi – centrum för pedagogisk inspiration är Malmö stads centrala resurs för pedagogisk inspiration och utveckling. enheten arbetar tillsammans med personal inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. cPi erbjuder inspirationsaktiviteter, kompetensutveckling, fortbildning, rådgivning och stöd. dessutom utvecklar och förvaltar cPi både mediesystemet selMa och inspirationswebbplatsen Pedagog Malmö. särskilda insatser ska genomföras för att rekrytera och behålla högskoleutbildad personal i socialt utsatta områden. detta kan ske genom att erbjuda gynnsamma arbets- och utvecklingsmöjligheter som utformas i samförstånd med de berörda fackföreningarna. i samverkan med Malmö högskola bör det även satsas på att vidareutbilda barnskötare som arbetar i förskolan, med högst prioritet för dem som arbetar i socialt utsatta områden. i samband med detta och i samverkan med Malmö högskola ska Malmö stad driva frågan om att öka antalet platser på förskollärarutbildningen för att tillgodose behovet av högskoleutbildad personal. här bör även en satsning på att få fler högskoleutbildade fritidspedagoger ingå. 81
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30: 0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32: del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34: 0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36: stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38: stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40: 30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42: mellan social position och skador
Page 43: Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47: 46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49: 48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51: 50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53: 52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55: 1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57: 56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59: 58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61: 60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63: 62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65: 64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67: 66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70: 3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72: 1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74: M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77: 76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104: 2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106: 105
Page 107 and 108: Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110: Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120: Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132:
M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134:
Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136:
av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138:
arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140:
Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142:
inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144:
förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146:
30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148:
tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150:
166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152:
1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154:
Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156:
För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158:
perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160:
tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162:
hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164:
Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166:
Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?