malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

40 aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Resultaten visar att en högre utbildning har samband med ett större antal tillgängliga aktiviteter vilket i sin tur är betydelsefullt för både livstillfredsställelse och funktionsförmåga. 0.7.5 hela MalMö Skillnaderna i medellivslängd mellan stadsdelarna i Malmö är 5,4 år för män och 4,6 år för kvinnor (medeltal för perioden 2007–2011). Medellivslängden för Malmökvinnor under perioden 2007–2011 var 82,8 år, och för män under samma period 78,2 år. Detta innebär att män och kvinnor i Malmö i snitt lever ett år kortare än män och kvinnor i riket. (4). De skillnader som finns mellan Malmö och resten av Sverige förklaras av små skillnader i flera olika dödsorsaker. Lungcancer och självmord var vanligare dödsorsaker i Malmö än i riket hos både män och kvinnor, vilket beror på faktorer som är starkt relaterade till låg social position. Detta bidrar därför sannolikt till att öka skillnaderna i medellivslängd mellan Malmö och riket. (62) Men det är inte jämförelser med riket som står i centrum för våra jämförelser utan skillnaderna i hälsa inom Malmö, mellan olika socioekonomiska olika grupper och mellan boende i olika delar av Malmö. Utbildningsnivå och livslängd Som tidigare redovisats är utbildning en viktig social bestämningsfaktor för hälsan i en befolkning, direkt såväl som indirekt. Vi har analyserat hur den förväntade livslängden förändrats under perioden 1991–2010 för Malmöbor med endast förgymnasial utbildning, de med gymnasial utbildning samt de med eftergymnasial utbildning. Figur 14 visar att vid periodens början var skillnaden mellan de med kort och de med längst utbildning 5 år för män och 3,2 år för kvinnor. Vid periodens slut hade den ökat till 6 år för männen och 4,1 år för kvinnorna. Även när man justerat för Återstående 5.2 Lorum ipsum medellivslängd – in eum storleken sinim vid 30 på års grupperna ålder för med kvinnor kort och och lång utbildning kvarstår samma trend. Detta män i Malmö efter utbildningsnivå diskuteras också femårsperioder i kapitel 0.4 ovan. 1991-2010 Utbildningsnivå Källa SCB ? högutbildad mellan lågutbildad 50 45 Figur 14: Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder för kvinnor och män efter utbildningsnivå 1991-2010 År Kvinnor År Män 55 55 -1995 -2000 -2005 -2010 Källa: SCB, bearbetning för kommissionen 2012 50 45 År År -1995 -2000 -2005 -2010 Skador och olycksfall Skador är den vanligaste dödsorsaken bland barn och unga. Varje år dör knappt 100 barn i åldrarna 0–17 år till följd av skador i Sverige. Varje år vårdas cirka 20 000 barn på sjukhus till följd av olycksfall. För vuxna har dödligheten i skador minskat de senaste decennierna, men den positiva trenden gällande antalet olycksfallskador och självmord har avstannat. I Sverige dör i snitt mer än tre äldre personer varje dag till följd av fallolyckor. Skador är ett samhällsproblem som vållar mycket lidande och stora kostnader. Sambandet
mellan social position och skador är komplext, men generellt är risken för skador större bland individer med låg social position. Detta har delvis att göra med att ett säkert beteende eller säker utrustning som används i olika aktiviteter kräver ekonomiska resurser. Att skapa miljöer som minskar risken för skador är därför en viktig folkhälsofråga med implikationer för hälsans sociala jämlikhet. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer, men även förekomsten av självmord och våld kan i viss mån påverkas genom miljöns utformning. Många fallolyckor bland äldre och olycksfall i lekmiljöer kan förebyggas, medan andra är mer beroende av individers kunskap och beteende. Många unga män skadas exempelvis genom risktagande under fritidsaktiviteter och i trafiken. Malmö har en unik kunskapsbas i form av Region Skånes skaderegistrering av alla olycksfall som kommit till öppen och sluten vård sedan 1993. (Se även del 2, kapitel 3). Köns- och åldersrelaterade uppgifter finns om varför patienten söker samt i vilken miljö olycksfallet inträffat. I Malmö sökte cirka 6600 män och 5800 kvinnor sjukvård på grund av skador orsakade av olycksfall 2010. Det finns signifikanta skillnader mellan stadsdelarna för såväl vuxna som barn, till exempel avseende barnolycksfall, som styrker det som sades ovan avseende skadornas bidrag till den socialt ojämlika hälsan i Malmö. Registreringen visar även antalet avsiktliga våldsskador som under perioden 2006–2010 legat omkring 750 per år. Årligen registreras cirka 300 självmordsförsök. Ingen registrering är så heltäckande som den som redovisats här. Den utgör en unik och alltför litet använd bas för preventiva åtgärder i staden. Den ger ytterligare belägg för hur sjukdom och olycksfall är starkt kopplat till olika sociala bestämningsfaktorer, men förutsätter kvalificerade analyser vilket är fullt möjligt och i högsta grad önskvärt. (63) (Se även del 3). Skillnader i hälsa mellan kvinnor och män För att verkligen förstå komplexiteten i ojämlikheten mellan kvinnor och män måste man vidga perspektivet för att inte reducera en person till endast sitt biologiska kön. Ett genusperspektiv tar därför också hänsyn till att villkoren ser olika ut för olika grupper kvinnor och män, pojkar och flickor. Det är av stor vikt att ett jämställdhets- och genusperspektiv tillämpas genomgående, i samtliga folkhälsopolitiska diskussioner och interventioner. (64) Genusrelaterade förhållanden påverkar människors hälsa, vid sidan av de övriga bestämningsfaktorer som presenteras i den här rapporten. Kvinnor lever i snitt längre än vad män gör. Trots detta är hälsan ofta, särskilt i de socioekonomiskt mest utsatta grupperna, sämre bland kvinnorna. Detta visar hur genus och social position ofta samverkar i påverkan på individens hälsa. Det finns många exempel på sambandet mellan genus och hälsa. I Sverige har kvinnor i lägre grad tillgång till nyare och dyrare läkemedel än vad män har, och män får oftare sina arbetsskador godkända. Det är vanligare att män beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning än kvinnor, och dubbelt så många kvinnliga som manliga tjänstemän rapporterar muskelvärk, vilket kan tänkas bero på att kvinnor behåller det huvudsakliga ansvaret för hem och familj trots att de har samma utbildning och avlönade arbetsbörda som män. (64) Detta avspeglar sig självfallet i hälsans sociala fördelning också i Malmö genom betydande skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. En större andel kvinnor än män har exempelvis nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom. (64) Malmökvinnor i åldern 20–64 hade år 2010 ett snitt på 35 sjukfrånvarodagar, vilket kan jämföras med ett snitt på 27 frånvarodagar för män i samma ålderskategori. I figur 15 redovisas sjukfrånvarovolymen (antal sjukdagar, motsvarande kalenderdagar, dividerat med antalet anställningsdagar under perioden, multiplicerat med 100) uppdelat på män och kvinnor anställda inom Malmö stad. Siffrorna visar att kommunen som arbetsgivare har en stor utmaning framför Källa: sig vad Malmö gäller stads den ojämna personalredovisning 2011 fördelningen av sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. (65) (Se även del 2, kapitel 4). Vad gäller psykisk ohälsa rapporterar kvinnor i större utsträckning än män besvär med ängslan, oro, ångest, trötthet och sömnbesvär. Mäns psykiska besvär tar sig delvis andra utryck än kvinnors. Sämre psykiskt välbefinnande hos män visar sig till exempel genom missbruk, framförallt ökad konsumtion av alkohol. I Malmö risk- Figur 15: Sjukfrånvarovolym år 2011 i Malmö stad. Kvinnor och män, olika åldrar Kön 6 % 4 2 0 kvinnor män Sjukfrånvaro* Mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro för kvinnor än män i åldersspannet 40-49 år 30 50 70 år Ålder Källa: Malmö stads personalredovisning 2012. * antal sjukdagar (kalenderdagar) dividerat med antalet anställningsdagar 41 * Antal
Page 1 and 2: Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4: Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6: Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8: Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10: 0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12: Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14: Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15: 3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18: 18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22: globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24: tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26: sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28: 0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30: 0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32: del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34: 0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36: stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38: stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39: 30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 43: Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47: 46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49: 48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51: 50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53: 52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55: 1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57: 56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59: 58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61: 60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63: 62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65: 64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67: 66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70: 3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72: 1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74: M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77: 76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81: 80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92:
Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94:
M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96:
M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98:
2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100:
ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102:
Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104:
2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106:
105
Page 107 and 108:
Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110:
Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112:
åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114:
2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116:
M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118:
2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120:
Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122:
60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124:
100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126:
det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128:
2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130:
Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132:
M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134:
Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136:
av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138:
arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140:
Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142:
inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144:
förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146:
30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148:
tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150:
166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152:
1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154:
Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156:
För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158:
perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160:
tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162:
hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164:
Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166:
Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?