malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
62<br />
hemlös<br />
Hemlös är enligt Socialstyrelsens<br />
definition från 1999<br />
en person som saknar egen<br />
eller förhyrd bostad och som<br />
inte bor i något stadigvarande<br />
inneboendeförhållande eller<br />
andrahandsboende, samt är<br />
hänvisad till tillfälliga boendealternativ.<br />
Mosippan<br />
Under flera år har barnhälsovården<br />
i samarbete med skolhälsovården<br />
och tandvården<br />
uppmärksammat barnen på<br />
Mosippan, ett bostadsområde<br />
i Malmös utkant som fungerar<br />
som kommungemensamt<br />
genomgångsboende för<br />
hemlösa barnfamiljer. Under<br />
2010 genomfördes ett projekt,<br />
”Barnen på Mosippan”, till<br />
större delen finansierat av Länsstyrelsen,<br />
av Region Skåne och<br />
Malmö Stad i samverkan, som<br />
hade fokus på barnens hälsa.<br />
Resultaten som presenterats i<br />
en rapport är entydiga. Av de<br />
cirka 70 barn upp till 18 år som<br />
bodde där fanns många hälsoproblem,<br />
och många av dessa<br />
var inte åtgärdade. Barnen<br />
hade heller inte tagit del av<br />
de generella erbjudanden till<br />
exempel om hälsoundersökningar<br />
och vaccinationer som<br />
förväntat (48).<br />
1.1.3 Barn och ungaS BoStaDSförhållanDen och MIlJö<br />
Barn och unga i hemlöshet<br />
Hemlöshet är en allvarlig social problematik som på ett tydligt sätt påverkar barnfamiljers<br />
och därmed barnens livsvillkor och hälsa. En nationell kartläggning av<br />
hemlöshet gjordes 2005 och därefter har Socialstyrelsen, på regeringsuppdrag, gjort<br />
en ny kartläggning av hemlöshet, inklusive hemlöshet för barnfamiljer, med ett mått<br />
för antalet hemlösa under en vecka i maj 2011 (89). Jämförelser med den förra kartläggningen<br />
försvåras av att man använt olika definitioner på hemlöshet och bland<br />
annat därför får olika mått. Sammantaget ser man dock en ökning av antalet hemlösa<br />
framförallt bestående av kvinnor och utlandsfödda individer. Antalet barn under 18<br />
år som lever i hemlöshet är trots kartläggningen ofullständigt känd.<br />
I takt med att hemlösheten i allmänhet har ökat i Malmö har även hemlösheten<br />
bland barn ökat och 2011 års hemlöshetsräkning visar att 240 barn är hemlösa (59).<br />
Jämfört med år 2003 är antalet fem gånger så högt. Skillnaden mellan stadsdelarna<br />
är stor och i Rosengård finns 101 av de 240 hemlösa barnen i Malmö. För Rosengård<br />
har antalet hemlösa barn därmed fördubblats sedan år 2010. Boendet löses på<br />
olika sätt; det kommungemensamma boendet på Mosippan, vandrarhem till exempel<br />
Bullspecialisten, hotell med mera. Hemlösheten spelar roll för barns sociala liv på<br />
många sätt exempelvis genom täta adressbyten och brutna kontaktnät som försvårar<br />
en bra vardag inklusive skolgång och fritidssysselsättning, Det är också vanligt med<br />
skamkänslor och uppgivenhet bland hemlösa barn och ungdomar. Ofta finns hemlöshet<br />
tillsammans med andra problem i familjen som fattigdom, psykisk sjukdom,<br />
missbruk och våld. (59)<br />
Trångboddhet bland barn och unga i Malmö<br />
Trångboddhet är också ett fenomen som är förknippat med fysiska och psykiska hälsoproblem<br />
(2). Mental stress, störd sömn och bristande hygien kan vara några av konsekvenserna.<br />
Barns prestation i skolan hänger mycket på möjligheten att göra läxor<br />
i lugn och ro. Trångboddhet gör att barn ägnar mindre tid åt läxorna (90). I Sverige<br />
är trångboddheten generellt sett låg i jämförelse med andra länder, men frekvensen<br />
varierar mycket med socioekonomiska faktorer, såsom inkomst, etnisk bakgrund och<br />
bostadens upplåtelseform. Bland ensamstående med barn finns en tydlig ökning av<br />
trångboddheten med 10 procent under de senaste tio åren, generellt i Sverige. Det har<br />
dock inte sedan efterkrigstiden funnits något fokus inom svensk forskning på effekter<br />
av trångboddhet bland barn, eller avseende effektiviteten av olika strategier för att<br />
åtgärda den och möjliga åtgärder för att minska dess konsekvenser för barnen.<br />
Trångboddhet definieras vanligtvis som att antalet boende per rum i bostaden,<br />
kök och ett rum oräknat, överskrider två. I en trerumslägenhet kan således upp till<br />
fyra personer bo, utan att vara trångbodda. I Malmö finns det markanta skillnader<br />
mellan de olika stadsdelarna. I genomsnitt är 4 procent av Malmöborna trångbodda<br />
medan andelen är 17 procent i Rosengård och 9 procent i Södra innerstaden. I Husie<br />
och Limhamn-Bunkeflo klassas endast 1 procent som trångbodda. (91)<br />
En ännu tydligare skillnad mellan stadsdelar kan observeras beträffande barnens<br />
trångboddhet (figur 21). Mönstret beträffande stadsdelar är dock desamma som bland<br />
vuxna. Extremerna representeras av Oxie, där 1 procent av 4-åringarna är trångbodda,<br />
och Rosengård där motsvarande siffra är omkring 30 procent.
Change language