malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

3. Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning Denna Del av Slutrapporten utgår från frågan om HUR förändringarna ska göras, det vill säga de förändringar som krävs för att minska ojämlikheten i hälsa. Utgångspunkten består också av den övergripande rekommendation som vi formulerade i inledningsdelen, nämligen ”förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning”. Det innebär att göra skapandet och utvecklandet av kunskap till en del av lösningarna. Detta kan också beskrivas som ett förändrat fokus: från ensidig betoning på förutsättningar och resultat till att också inkludera kunskaps- och lärprocesserna. Processerna måste utformas på sätt som möjliggör ett kontinuerligt lärande. Den förändring som eftersträvas handlar om att inte identifiera och lösa ett problem i taget utan om att bidra till en förändrad utveckling av samhället där åtgärder alltid tar utgångspunkt i ett holistiskt perspektiv och bidrar till att lösa flera problem samtidigt. Det kräver konsekvensbeskrivningar för hållbar stadsutveckling av alla strategiska beslut, öppnare processer där startpunkten/problemet(n) identifieras och beskrivs av en bredare krets än traditionellt, en inriktning slås fast men slutmålet preciseras inte av respekt för processen och för att ha friheten att utveckla ny kunskap och hitta nya lösningar. Lärande och skapande av kunskap är nyckelord i denna grundläggande förändring av processerna. Andra nyckelord är faktisk delaktighet och känsla av delaktighet samt demokrati. Det handlar således om att förändra befintliga system, men innebär även att skapa nya sociala strukturer som möjliggör en förbättrad delaktighet där dessutom formerna för faktisk delaktighet gynnar en känsla av delaktighet. Vi ser det som önskvärt att öka medborgarnas inflytande och delaktighet på alla plan för att öka känslan av sammanhang, och i förlängningen av detta, uppleva en ökad kontroll över sitt eget liv. En del av detta gäller självfallet demokrati och styrning men vårt förslag är betydligt mer omfattande. Bildligt talat gäller det inte bara stadshuset och politiken utan de kommunala processerna i allmänhet.
Under de senaste decennierna har det uppstått en ny typ av styrning som brukar kallas governance. Med det menas en styrnings- och organiseringsform nära förknippad med begreppet nätverk samt med olika former av gränsöverskridande samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Governance brukar ställas mot government, vilket är den traditionella styrnings- och organisationsformen, hierarkiskt ordnad med tydligt definierade och avgränsade ansvarsnivåer. Government innebär att politiken görs, beslutas och äger rum inom de formella institutionerna. Med governance menas att man går utanför institutionerna och gör politik i partnerskap. Government kan karakteriseras som ett vertikalt styrelseskick i jämförelse med governance som är horisontellt. Det betyder inte att governance är mer neutralt och mindre politiskt än government. Det rör sig om två olika former för bedrivandet av politik och politiken har under de senaste decennierna blivit alltmer präglad av governance. Eftersom ofta enbart näringslivet involveras i governance, inte föreningsliv eller företrädare för människor i stadsdelar med lågt valdeltagande, väcker detta frågor om demokratins utveckling. Det är denna utveckling och risk för ett ökat demokratiskt underskott som Malmökommissionen vill bemöta genom en utveckling av delaktigheten och skapandet av nya former för den. Vi ställer oss i grunden positiva till governance men menar att den måste demokratiseras. Governanceprocesserna är omdiskuterade gällande bland annat frågor om ansvarsskyldighet och den representativa demokratins principer (166). Vem och vilka som ska representeras i de nätverk som governance ofta resulterar i är inte givet i alla lägen. Trots att governanceprocesser kan betraktas ha inbyggda demokratiska problem (framförallt i form av ovan nämnda ansvarsskyldighet och representation), inbegriper de också ur demokratisk aspekt stora fördelar, främst genom flexibilitet, lösningsfokus och uppluckring av mer hierarkiska beslutsformer. Hållbar utveckling kräver ett kritiskt förhållningssätt till traditionell hantering av samhällsproblem. Idag vet vi att mål kan nås snabbare och resurser sparas genom tvärsektoriella, eller transdisciplinära, samarbeten inom kommunen, mellan administrativa nivåer och mellan offentliga institutioner, näringsliv och civilsamhälle. Med denna insikt är det inte längre acceptabelt att agera utifrån perspektiv eller med metoder som i sin uppkomst präglades av begränsningar i form av stuprörstänkande. Begreppet ”health in all policies” har använts för att peka på att alla politiska beslut kan ha hälsokonsekvenser. Den representativa demokratins offentliga maktutövning genom folkvalda församlingar (government) måste utvecklas, till exempel genom ökad offentlig insyn, transparens och ansvarsskyldighet. Det är viktigt att värna om offentlighetsprincip och meddelarfrihet. Denna vertikala samhällsstyrning enligt principen om government måste dessutom kompletteras med mer av nätverksbaserad och horisontell styrning (governance). Det krävs en utvecklad kombination av government och governance med nya metoder för delaktighet och inflytande som fungerar bättre för att lösa komplexa problem i en komplex värld. Delaktighet och inflytande i samhället är en av folkhälsans mest grundläggande förutsättningar, och utgör också det första av de elva nationella folkhälsomålområdena. Ett demokratiskt samhälle förutsätter att medborgarna känner sig delaktiga och ges reella möjligheter att påverka sina liv. Som beskrivits i del 1, kapitel 2 löper den som inte känner sig delaktig i ett samhälle stor risk att tappa tilliten till sin omgivning (71), vilket måste betraktas som en stor demokratisk risk. Ett hållbart samhälle, sett ur hållbarhetens tre aspekter, är i sin tur inte möjligt utan en stabil demokratisk grund. När individer och grupper upplever att de saknar möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av utanförskap och maktlöshet. Dessa faktorer bidrar i sin tur till negativa hälsoutfall. Det finns också ett samband mellan lågt demokratiskt deltagande och sämre självskattad hälsa. Delaktighet i form av socialt och praktiskt stöd genom nära och positiva sociala relationer har stor betydelse för hälsan – bristen på sådana relationer har visat sig kunna påverka blodtryck och blodsockervärden och i slutändan också leda till för tidig död. (167) Som nämnts inledningsvis måste delaktigheten bygga på ett erkännande av människors erfarenheter och kunskaper. Det kräver att synen på och förhållningssättet till kunskap utvecklas. Malmökommissionen menar att ett förhållningssätt som fokuserar på ett integrerat kunskapsperspektiv, i linje med vad läroplanen för grundskolan, Lgr 11, 129
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59:
58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61:
60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63:
62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65:
64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67:
66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70:
3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72:
1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74:
M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77:
76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81: 80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104: 2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106: 105
Page 107 and 108: Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110: Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120: Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 131 and 132: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134: Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154: Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156: För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158: perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160: tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162: hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164: Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166: Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?