malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
130<br />
förespråkar, ger möjlighet till ökad delaktighet. Till dessa kunskapsformer kan fogas<br />
vikten av att integrera, diskutera och problematisera den erfarenhetsbaserade och<br />
den vetenskapligt framtagna kunskapen om sociala förhållanden och dess samband<br />
med hälsan. Malmöborna kan också göras mer delaktiga i tolkningen och användningen<br />
av vetenskapliga resultat, möta dessa utifrån sina erfarenheter och bli delaktiga<br />
i kunskapsprocesser som avser att förbättra deras situation och sociala villkor.<br />
Det finns stora möjligheter att skapa sådana sammanhang genom det som kallas<br />
kunskapsallianser (se nedan).<br />
En av slutsatserna som Malmökommissionen drar av de senaste decenniernas<br />
storstadsinsatser är att de sociala frågorna inte har blivit strategiska. Med det menas<br />
att de inte har kopplats ihop med de ekonomiska och miljömässiga frågorna och<br />
gjorts lika viktiga som dem. Den ojämlika hälsan och välfärden kan emellertid inte<br />
lösas separat då beroendet mellan tillväxt och välfärd är ömsesidigt. Tillväxt kan därför<br />
inte heller förbli det övergripande måttet på samhällsutveckling utan det måste<br />
vara hållbarhet. De vidgade formerna av nätverkstyrning (governance) som förespråkas<br />
av kommissionen ska relateras till hållbarhet. Det är i ett sådant helhetsperspektiv<br />
som sambandet mellan tillväxt och välfärd ska placeras in.<br />
En av dagens stora utmaningar är själva hanteringen och definieringen av problem;<br />
hur vi identifierar vad som är eftersträvansvärt och sätter mål, hur vi identifierar<br />
och löser utmaningar, hur vi budgeterar och finansierar, hur vi leder, hur vi mäter<br />
och följer upp och hur vi integrerar erfarenheter och nya kunskaper. Ett problem är<br />
sällan isolerat från ett större sammanhang utan det är snarare så att dess konsekvenser<br />
utgör ett flerdimensionellt spektrum av små som stora förändringar, som i sin tur<br />
kan sträcka sig djupt ner i olika delar av samhället. Åtgärderna som ska råda bot på<br />
dessa problem präglas av liknande komplexitet; dels på så sätt att åtgärderna påverkar<br />
problemets konsekvenser i samhällets olika delar, men också för att åtgärderna<br />
har ett eget spektrum av konsekvenser vid sidan av problemet de ämnar åtgärda.<br />
För att kunna hantera detta krävs också annan kunskap och kompetens än den<br />
som formaliserats genom till exempel betyg. Det kan till exempel vara den kunskap<br />
som många ungdomar och vuxna i mångkulturella områden skaffar sig. Det kan<br />
kallas interkulturell kompetens. Malmökommissionen ser det som mycket viktigt att<br />
erkänna och ta tillvara denna kompetens. Erkännandet och tillvaratagandet av många<br />
malmöbors interkulturella kompetens skulle innebära att ta vara på potentialer och<br />
resurser som idag inte får utrymme och kan samtidigt bidra till att många fler känner<br />
sig delaktiga i samhället.<br />
Vi ska i denna del börja med förslag på mål och åtgärder i ett delkapitel som vi<br />
kallar kunskapsallianser. Det beror på att vi ser tillvaratagandet av människors kunskap<br />
som grundläggande för den demokratisering av governance som vi förespråkar.<br />
Den ökade delaktigheten ska inte bara bygga på det demokratiska folkstyrets principer<br />
om en person – en röst. Den ska också grunda sig på den kunskap som människor<br />
har. Det är utifrån denna grund som delaktigheten ska möjliggöras men då inte<br />
bara i beslut utan i ett lärande och en gemensam kunskapsutveckling. Delaktigheten<br />
i beslut och styrning utgör en del av denna bredare delaktighet som Malmökommissionen<br />
förespråkar. Det kräver en ny typ av ledarskap och holistiska styrprinciper.<br />
3.3.1 KunSKapSallIanSer<br />
I EU:s övergripande strategi Europa 2020 förespråkas satsningar på kunskapsallianser.<br />
Europa 2020 innehåller tre prioriteringar som samtliga har med tillväxt att göra.<br />
Tillväxten ska vara smart, hållbar och inkluderande. Dessa tre prioriteringar ligger<br />
till grund för fem målsättningar och sju så kallade flaggskeppsinitiativ. Ett av de sju<br />
flaggskeppsinitiativen heter ”Innovative Union” och i detta ingår det att satsa på<br />
kunskapsallianser. Definitionen tenderar dock att avgränsas allt för snävt till allianser<br />
mellan ”education and business”.