malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

126 Å åtgärd 2.3.4.1.5 Å Erbjud hälsokontroller till alla som fyllt 80 år försök bör inledas i Malmö i samarbete med region skåne att erbjuda alla som fyllt 80 år en kostnadsfri medicinskt och socialt inriktad hälsokontroll. Å åtgärd 2.3.4.1.6 Förbättra den interkulturella kompetensen och kunskaperna om sociala bestämningsfaktorers betydelse för levnadsvanorna inom hälso- och sjukvården grundutbildningarna inom hälso- och sjukvårdssektorn bör förstärkas gällande interkulturell kompetens och sociala bestämningsfaktorers betydelse för levnadsvanor. vidare bör hälso- och sjukvården förse sin personal med kontinuerlig kompetensutveckling. inom Malmö stad finns lång erfarenhet av olika typer av utbildningar i både förhållningssätt och interkulturell kompetens. eventuellt kan utbildningar samordnas med det utbud som finns inom Malmö stad. M Mål 2.3.4.2 Alla barn i Malmö ska ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan Å åtgärd 2.3.4.2.1 Stärk inriktningen på de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa inom mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala elevhälsan en kraftsamling bör göras tillsammans med region och universitet för att reformera grundutbildning och fortbildning av personal inom mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala elevhälsan avseende sociala bestämningsfaktorer, genusaspekter och interkulturell kompetens. existerande kvalitetsregister ska vara tydliga i dessa frågor. de sociala faktorerna måste inbegripas i hälsosamtal. Å åtgärd 2.3.4.2.2 Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa reella förutsättningar måste skapas för en tvärprofessionell och tvärsektoriell samverkan kring barns hälsa och livsvillkor, hälsa och skillnader i hälsa genom att upprätta ett system för att följa hälsoutvecklingen och exponering för hälsorisker hos alla barn i Malmö, från graviditet, genom de första åren inom barnhälsovården och elevhälsovården. den här frågan bör ha hög prioritet om alla barn ska få en optimal chans till ett friskt och bra liv. strukturerna finns men samarbete, alternativa arbetsformer måste man se över. detta kan innebära en anledning att inrätta en barnenhet i Malmö stad i samverkan med berörda aktörer. åtgärd 2.3.4.2.3 Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn öka identifieringen av barn som far illa. stärk samverkan mellan myndigheter och verksamheter som arbetar med drabbade barn. öka stöd till barnfamiljer med sociala problem. Å åtgärd 2.3.4.2.4 Utvärdera familjecentralerna tillsätt en utvärdering av familjecentralers förmåga att bättre kunna främja barns hälsa och förebygga ohälsa och mot bakgrund av denna överväga etablering av fler familjecentraler. detta kan eventuellt ingå i uppdraget för en eventuell barnenhet (se ovan). M Mål 2.3.4.3 Elevhälsovården i Malmö ska garantera en likvärdig och hög kvalitet i såväl offentlig som privat skolform Å åtgärd 2.3.4.3.1 Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården säkerställ en gemensam ledning för elevhälsovården med ansvar att förse såväl kommunala som fristående skolor med kompetent personal. garantera relevant medicinsk och social fortbildning av all personal oavsett skolform. elevhälsovårdens kvalitetskrav ska vara i nivå med barnhälsovården. Kommunen och regionen bör gemensamt ansöka hos socialstyrelsen om att få samordna journalsystemen från mödrahälsovården, barnhälsovården och elevhälsovården. Malmö kan bli en förebild i landet. samverkan mellan medicinsk och övrig elevhälsovård, socialtjänst och andra aktörer behöver förbättras, särskilt gällande elever med behov av särskilt stöd. Malmö stad omorganiserar skolorganisationen. i anslutning till detta är det ytterst viktig att säkerställa en god elevhälsovård på alla skolor. Kommunen bör överväga möjligheten till en samordnad elevhälsovård i grundskola och gymnasieskola. vidare behövs en systematisk uppföljning av elevernas hälsa från både kommunala och fristående skolor, samt ett utvecklat samarbete med universitet och högskola för att över tid kunna följa hälsoindikatorer, såväl medicinska som sociala, för att kunna genomföra insatser. den kunskap som finns om Malmöelevers livsvillkor och levnadsvanor utgör ett viktigt underlag i detta arbete och behöver göras tillgänglig i syfte att systematiskt omsättas i praktiken.
2.3.5 Behovet av ett perManent SaMarBetSorgan Hälso- och sjukvården får ofta en unik inblick i människors levnadsvillkor och dess konsekvenser. Ett befolkningsinriktat hälsoarbete innebär möjligheter att påverka grundorsakerna till ohälsa. Kommissionen har uppmärksammat att det för närvarande saknas en viktig funktion i samhället för att på ett kvalificerat sätt kunna följa hälsoutvecklingen på kommunnivå. Redovisningen av malmöbornas hälsa visar tydligt behovet av hög kompetens på kommunnivå. För att kunna ta vara på och använda kunskapen som finns inom universitet och högskola och den unika kompetens som finns inom hälso- och sjukvården att redovisa sjuklighet, skador, dödlighet, bestämningsfaktorer för hälsan och hälsoekonomiska analyser krävs att kommunen skapar ett permanent samarbetsorgan. Hälso- och sjukvården inklusive primärvården har inte längre ett tydligt ansvar för ett befolkningsinriktat arbete som specifikt tar vara på Malmö stads behov. Adekvat epidemiologisk och folkhälsovetenskaplig kompetens är nödvändig även lokalt om hälsoskillnaderna ska kunna minska och hälsan förbättras. Sådan kompetens finns i Malmö men måste utnyttjas mycket bättre för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska bli mer effektivt. M Mål 2.3.5 Kunskaperna om befolkningens hälsa i Malmö ska förbättras och resultaten ska analyseras och användas i kommunens och regionens förebyggande arbete Å åtgärd 2.3.5.1 Etablera en kvalificerad epidemiologisk bevakning av stadens hela befolkning av den delvis unika och stora kompetens som finns inom lunds universitet och särskilt Malmödelen av den medicinska fakulteten, vid Malmö högskola, inom region skåne och inom kommunen bör Malmö stad säkerställa en fast bas för epidemiologisk bevakning, analys och uppföljning av Malmöbornas hälsa. som exempel bör hälsoenkäterna i region skåne analyseras tillsammans med andra hälsodata (sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion, sociala bestämningsfaktorer för hälsan) och föranleda diskussioner om hur resultaten ska tolkas och tillämpas på det lokala planet. i denna samling bör ingå forskare, epidemiologer, representanter för hälso- och sjukvården, Malmö stad och civilsamhället. Kunskaper om kulturella skillnader och orsakerna till invandringen måste förbättras för att ohälsa ska kunna förebyggas hos invandrare från olika länder. det gäller såväl inom hälso- och sjukvården som inom skolan och andra samhällssektorer i Malmö. Å åtgärd 2.3.5.2 Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att kontinuerligt omsätta resultaten i praktiskt förebyggande arbete inom alla områden den delvis unika och noggranna skaderegistreringen i Malmö måste användas i full utsträckning för att minska skador i olika miljöer och bidra till att minska socialt relaterade skador. det är oacceptabelt att värdefull statistik samlas in och inte används i någon större omfattning i ett samlat grepp i det förebyggande arbetet. detta kan ingå i det uppdrag som föreslås del 3. 127
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59:
58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61:
60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63:
62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65:
64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67:
66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70:
3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72:
1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74:
M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77: 76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81: 80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104: 2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106: 105
Page 107 and 108: Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110: Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120: Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125: det varit en klart lönsam satsning
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134: Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154: Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156: För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158: perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160: tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162: hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164: Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166: Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?