malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

164 Figur 2. Sysselsättningsgrad i några av stadens miljonprogramsområden Sysselsättningsgrad 80 % 60 40 20 0 Källa: SCB, 2009 Det som saknas är modeller och metoder som breddar investeringskalkylen till att omfatta alla de kostnader och potentiella nya inkomster som bör ingå i en ”integrerad” eller ”holistisk” investering i miljonprogramsområdena. Att hitta dessa metoder och modeller kräver att staden bygger upp kapacitet för ett målinriktat utvecklingsarbete kring de systemförändringar och samhällsinnovationer som behövs för att skapa framgångsrika helhetsgrepp. I Tapios Salonens rapport ”Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation” beskrivs hur områdena i Malmö med låg inkomst och hög andel befolkning med utländsk härkomst mellan 1990 och 2008 blivit både fler och större (Salonen 2012). Av Sveriges mer än 650 000 lägenheter i miljonprogramsområden finns 30 000 i Malmö. Figur 2 ovan visar sysselsättningsfrekvens (2009) i några av stadens miljonprogramsområden. Flera av miljonprogramsområdena karaktäriseras samtidigt av ett kraftigt eftersatt underhåll, vilket yttrar sig i till exempel slitna och ibland hälsovådliga miljöer samt i höga energikostnader1. I Brogården i Alingsås investerade det kommunala bostadsbolaget 1 miljon kronor/lägenhet för att nå modern standard och 50 % energibesparing 2 . Detta är också den nivå flera privata fastighetsägare på olika platser i landet kalkylerar med. Om vi försiktigt skulle räkna med 500 000 kronor/lägenhet i Malmös miljonprogramsområden talar vi om ett investeringsbehov på sammanlagt 15 miljarder. Enligt beräkningar från byggbranschen ger detta underlag för 7 500 årsarbeten i byggindustrin i Malmö. En så stor potentiell ekonomisk aktivitet kan utnyttjas och utvecklas med nya och innovativa metoder för att ge maximal utdelning vad gäller social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i de områden där investeringarna behövs. Rätt använd kan den fysiska upprustningen bli den hävstång för verklig samhällsförändring, inte minst vad gäller lokalt jobbskapande, som Malmö och så många av landets och Europas städer behöver. Idag finns dock en mängd problem och hinder som står i vägen för en sådan hållbar utveckling. En är att fastighetsä- 1 energimyndigheten (2012): energiläget och boverkets (2010): socialt hållbar stadsutveckling - en kunskapsöversikt. 2 alingsås kommun, byggnytt.se, augusti 2011. Riket Malmö Lindängen Holma- Kroksbäck Herrgården Områden garna inte kan räkna hem de investeringar som behövs utan kraftigt höjda hyror, ofta i storleksordningen 40-50%, vilket skulle få oacceptabla sociala konsekvenser. I media finns en rad artiklar om hur både kommunalt och privat ägda miljonprogramsområden bjuds ut till försäljning 3 , just på grund av att upprustning inte går att finansiera. Förhoppningen är att Malmö stad, genom konkret utvecklingsarbete, ska kunna frigöra ännu oanvända samhälleliga resurser till en radikal och effektiv fortsatt omvandling av staden. Modeller utvecklade i Malmö ska kunna användas på andra platser i landet och i Europa. ”Bygga om Dialogen” pågår som förstudie och leds av Miljöförvaltningen i samverkan med Stadsbyggnadskontoret, med finansiering från bland annat Delegationen för hållbara städer och kommunstyrelsen i Malmö. Förstudien ska utmynna i en fastighets- och samhällsekonomisk kalkyl över de vinster som kan uppstå hos både privata och offentliga aktörer om renovering görs med ett socialt och miljömässigt investeringsperspektiv. Projektet pågår i samverkan med tre stora fastighetsägarna i Lindängen (Stena Fastigheter, Willhem och Trianon). Dessa äger tillsammans 1 700 hyreslägenheter grupperade runt Lindängens centrum. I Lindängen som helhet är sysselsättningsgraden 47 % (2009) vilket innebär att många av hyresgästerna får sin försörjning via offentliga aktörer som Malmö stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I en rapport från Ingvar Nilsson 2012 (”Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv”) framgår att även Region Skåne och sjukvården bär betydande kostnader förorsakade av den låga sysselsättningsgraden och utanförskapet i Lindängen. Rapporten visar också att de offentliga aktörernas kostnader växer snabbt ju längre utanförskapet varar. Fastighetsbeståndet på Lindängen karaktäriseras till viss del av långvarigt bristande underhåll, trångboddhet och hög energianvändning. Huvuddelen av barnen på Lindängeskolan (där 46 % av eleverna lämnade årskurs 9 läsåret 2010/2011 med godkänt i alla ämnen, jämfört med 68 % nio år tidigare), bor i hyreslägenheterna runt Lindängens centrum 4 . 3 http://www.di.se/artiklar/2012/8/8/miljonprogrammen-en-tickandeekonomisk-bomb/ 4 http://pejl.svt.se/skola/skane/malmo/fosie/1280083_lindangeskolan/
Med en lyckad renovering av existerande bebyggelse kan den bild som idag präglar Lindängen förändras. Detta kan också förändra de kalkyler som behöver ligga till grund för förtätande nybyggnation i Lindängen. Flera av fastighetsägarna i Lindängen har planer för nybyggnation, planer som idag inte kan ges lönsamhet på grund av för låga fastighetsvärden i området. Förstudien Bygga om Dialogen pågår till och med 2013 och kommer därefter förutsätta politiska beslut om genomförande. Åtgärdsförslag 2: Amiralsstaden Kommissionens samlade rekommendationer pekar bland annat på hur fysiska ingrepp i stadsmiljön kan utgöra ett verktyg för att åstadkomma hälsofrämjande miljöer, minska segregation, överbrygga barriärer, förbättra tillgänglighet, öka trygghet och tillit, öka delaktighet, öka attraktion och inte minst fungera som en tydlig signal om att en förändring är på gång. Med ett stadsförädlingsprojekt vid Amiralsgatan och kontinentalbanan kan en mängd av de redovisade åtgärderna integreras. Fysiska satsningar och nya kopplingar kan utnyttjas som motor för att förbättra ovanstående sociala faktorer och förbättra områdets identitet och status. Genom att vitalisera och förbinda de kringliggande bostadsområdena med hjälp av nya funktioner, nya byggnader, nya bostäder och ny infrastruktur inklusive en ny tågstation, påverkas de sociala förutsättningarna. Idag befäster barriärer, i form av gator och järnväg, skillnader mellan bostadsområden. Vid kontinentalbanan och Amiralsgatan kan projektet Amiralsstaden förädla Annelund, Östra Sorgenfri, Emilstorp och Rosengård. Amiralsgatan är en av de barriärer som bör omvandlas från trafikled till stadsgata, med en skala som bättre passar människans behov av upplevelser och närhet. Kontinentalbanan är en annan tydlig barriär som kan överbryggas med den nya stationen. Med ett helhetsgrepp kan dessa åtgärder ge ny kraft och energi till området. Amiralstadens ambitionsnivå kommer kräva en egen funktion med egen politisk ledning och en sammansättning av kompetenser från stadens samtliga förvaltningar för att borga för ett tvärsektoriellt angreppssätt. Fastighetsägare, näringsliv, föreningsliv med flera ska engageras. Stadens basala byggstenar för att uppnå den attraktiva staden, det vill säga bra skolor, god hälsa, goda kommunikationer och trygga miljöer intresserar även stadens företag. Nya samarbetsformer med näringslivet kan alltså vara en framkomlig väg. Boende och verksamma i området ska bjudas in att delta i processen. Ambitionen är att med fysiska investeringar nå sociala, miljömässiga och ekonomiska mål. Det betyder att projektet inte bara ska inbegripa nya rumsliga förändringar, utan även undersöka nya arbetsformer, nya organisationsstrukturer med nya samarbetspartners och nya ekonomiska modeller. Samma metod/modell ska givetvis kunna användas för att mobilisera boende, överbrygga barriärer och utjämna skillnader i andra områden i Malmö, exempelvis i Holma-Kroksbäck. Initialt bör förstudier göras som genererar projektplan och finansiering. Idag saknas de breda och sammanvägda företags- och samhällsekonomiska kalkyler som kan ligga till grund för en hållbar finansiering av ett verkligt projekt. Beräkningar motsvarande de som nämnts i ”Förtätningsstudie längs Eriksfältsgatan i Malmö” och ”Bygga om Dialogen” kan ligga till grund för att föra samman fler aktörer med ett långsiktigt intresse av en hållbar förändring av området, där arbetet med Amiralsstaden också blir ett redskap för lokal mobilisering och lokalt jobbskapande. Målet bör vara att de förslag som utarbetas leder till verklig positiv förändring hos så många malmöbor som möjligt i deras vardag. 165
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59:
58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61:
60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63:
62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65:
64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67:
66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70:
3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72:
1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74:
M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77:
76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79:
2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81:
80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83:
82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85:
84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86:
86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90:
Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92:
Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94:
M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96:
M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98:
2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100:
ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102:
Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104:
2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106:
105
Page 107 and 108:
Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110:
Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112:
åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120: Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134: Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154: Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156: För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158: perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160: tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162: hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163: Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?