malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

132 Å åtgärd 3.3.1.2 Använd kollegiala granskningar för att göra arbetsorganisationerna mer lärande och för att långsiktigt utveckla kunskaperna om arbetslivet På engelska heter det peer review och det är en metod som har fått en allt större spridning i europa. Metoden har sedan länge använts av akademiker. innan en artikel publiceras i en tidskrift anlitas en eller flera andra forskare som granskar, kommenterar och kanske rentav avråder från publicering. eU-kommissionen gjorde denna metod till en del i lissabonprocessens Open Method of Coordination (oMc) och utvidgade därmed dess tillämpningsområden. till en början användes den enbart i nationella jämförelser men tillämpningsområdena har utvidgats efterhand. tack vare bland annat eurocities har den fått en allt större spridning. Metoden innebär att kollegor som arbetar med liknande frågor möts och utvärderar varandras satsningar. därigenom lär de sig inte bara av andra utan kan också bättre förstå det de själva håller på med. goda erfarenheter av detta finns i Malmö stad och i samarbeten med Malmö högskola. vi föreslår satsningar på den särskilda typ av kunskapsallians som kallas kollegiala granskningar, inte bara av projekt utan även av ordinarie verksamheter, för att utveckla kunskaperna om arbetslivet, stärka lärandet inom arbetslivet (discretionary learning – självständigt lärande) samt låta människor från olika verksamheter träffas och utbyta erfarenheter tillsammans med forskare. Kollegiala granskningar kan också bli viktiga för att utveckla förtrogenhetskunskapen, det vill säga den kunskap som krävs för att kunna göra bedömningar av vad som är bra respektive mindre bra. Kollegiala granskningar skulle kunna göras till exempel mellan skolor av lärare men också av elever. Å åtgärd 3.3.1.3 Använd följeforskning i såväl projekt som ordinarie verksamhet för att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna, begreppen och sammanhangen 3.3.2 leDarSKap och holIStISKa StyrInStruMent M Mål 3.3.2 Främja en demokratisk utveckling av governance och möjliggör delaktighet i olika former genom en inkluderande styrning Å åtgärd 3.3.2.1 Utveckla ett ledarskap som möjliggör hållbar utveckling det krävs ett modernt och modigt ledarskap på alla nivåer för att skapa goda förutsättningar för alla Malmöbor. ett ledarskap som förstår innebörden av att driva arbetet för en hållbar stad för alla som bor i staden. ett ledarskap som bidrar till visioner och utvecklingsmål, som ser staden med alla dess möjligheter och inför eU:s programperiod 2007–13 ägde ett skifte rum från traditionell utvärdering till det som på engelska kallas ”on-going evaluation”. i sverige valde tillväxtverket att översätta det till följeforskning. i publikationen Nytta med följeforskning från 2008 (168) har tillväxtverket angivit fyra riktlinjer. följeforskning ska för det första bidra med processtöd, för det andra dokumentera erfarenheter och kunskaper i syfte att skapa lärande och återföra kunskap, för det tredje värdera hur väl ett projekt når sina mål för att möjliggöra strategiska förändringar samt för det fjärde sätta in resultaten i ett bredare samhälleligt perspektiv. vi föreslår satsningar på den typ av kunskapsallians som kallas följeforskning och inte bara i projekt utan även i ordinarie verksamheter. det behövs följeforskning för att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna och hur de ska kunna bedömas, men även för att utveckla kunskaperna om begreppen, perspektiven och sammanhangen samt för att bli bättre på att problematisera och jämföra. Å åtgärd 3.3.1.4 Använd forskningscirklar för kunskapsproduktion och verksamhetsutveckling grundad i deltagarnas egna problemformuleringar ett problem som ständigt diskuteras är frågan hur man kan koppla samman verksamhetsutveckling med relevant och aktuell forskning på området. som ett led i att bygga kunskapsallianser har forskningscirklar visat sig vara en användbar metod och modell. en grundläggande tanke med forskningscirkeln är att den innebär ett organiserat kunskapssökande och kunskapsutveckling i samverkan mellan alla deltagare. syftet med forskningscirklarna är att medverka till kunskapsutveckling genom att yrkesverksamma söker kunskap kring ett problem som de själva formulerar. forskningscirklarna leds av forskare från högskola/universitet. i forskningscirklarna gör deltagarna empiriska undersökningar som tolkas och diskuteras av samtliga i cirkeln för att nå djupare kunskap kring problemområden som deltagarna uppfattar vara viktiga för verksamhetsutveckling. utmaningar som helhet, som ser sig själv och sin verksamhet som ett verktyg att använda tillsammans med andra. som är värdebaserat och därför målinriktat, modigt och uthålligt. för att skapa detta krävs långsiktigt arbete med ledarskap. gemensamma utvecklingsprogram för befintliga ledare som tar utgångspunkt i förändringsarbete och laganda. rekryteringsprocesser som systematiskt bidrar till att skapa ett lag. Kommissionen föreslår att Malmö stad i bred samverkan med forskare och andra experter på ledarskap utvecklar ett kontinuerligt utvecklingsprogram för ledare på alla nivåer. Utvecklingsprogrammet ska vara värdebaserat, bygga på förståelsen för och innebörden av hållbarhet och holistiska lösningar och bidra till att utveckla ledare som tar Malmö in i nästa utvecklingsfas. Kommissionen föreslår också att rekryteringsprocesserna av ledare utvecklas i samma syfte.
Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holistiska styrinstrument en utveckling av holistiska styrinstrument, exempelvis konsekvensbeskrivningar av planerade åtgärder och investeringar, budgetsystem och system för bokslut/uppföljning, är nödvändig för att komma förbi det kända men svårpåverkade “stuprörsfenomenet”. det vill säga en besparing (eller investering; lika viktigt!) får inte bara effekt för det “stuprör”, definierat som en verksamhet med egen budget, förvaltning och uppföljning, som den genomförs i, utan får kanske än större effekter i ett annat, eller flera andra, “stuprör”. till exempel så är det tydligt visat att besparingar av halkbekämpningen i stadens trafikmiljö som leder till ett ökat antal skador på grund av halkolyckor, på detta sätt medför mycket större kostnader för sjukvården och äldreomsorgen. det är väldokumenterat att detta på sikt leder till mångdubbla kostnader för samhället i form av socialförsäkringsutgifter (sjukskrivningar), omsorgsinsatser (hemsjukvård, andra omsorgsinsatser, färdtjänst, m.m.), och ett ökat behov av hälso- och sjukvårdens insatser. “stuprörsfenomenet” är en särskild fara i en situation där varje förvaltning har som viktigaste uppgift att hålla budgeten och jaga kostnader. Man riskerar då den motsatta effekten, det vill säga mycket stora underskott i den sammantagna/holistiska ekonomin. det blir då uppenbart ur det holistiska perspektivet att befintliga resurser skulle kunna användas för att mycket påtagligt höja den sammantagna effektiviteten i samhällservicen utan att öka de sammantagna kostnaderna för denna. det är därför av yttersta vikt att ta fram bra styrinstrument för en sådan utveckling. detta har mycket stor potentiell effekt på jämlikheten, kanske särskilt hälsans jämlikhet, eftersom det är de socioekonomiskt svagare grupperna i ett samhälle som är mest beroende av samhällsservicens kompenserande effekter. Å åtgärd 3.3.2.3 Utveckla nya och kompletterande mått på samhällsutvecklingen som relaterar till en övergripande hållbarhet i sarkozykommissionens slutrapport framlägger författarna en analys av befintliga utvecklingsmått och problematiken med dessa. de konstaterar att det övergripande problemet är att bnP-måttet alltför länge tillåtits dominera som övergripande utvecklingsmått (21). detta medför flera allvarliga problem, vilket finns utförligare beskrivet i del 0.3. vi måste därför arbeta med en rad olika utvecklingsmått, en ”instrumentpanel” av gamla såväl som nya mått, vilka samtidigt fångar in de olika viktiga aspekterna på hållbar utveckling, ekonomiska, miljömässiga och sociala, så att sammanvägningen av dem ger en uppfattning om samhäl- lets övergripande hållbarhet. vissa av dessa måste vara generella så att en plats eller situation kan jämföras med andra, men vissa mått behöver anpassas till lokala behov och kontexter. detta för att passa in i processer med en utökad demokratisk governance, där olika kunskapsallianser gemensamt definierar begrepp, utmaningar och lösningar. detta skulle också kunna innebära att dessa processer har en potential att inte bara generera lokalt användbar information utan även kunna bidra till en generell utveckling av begrepp och mått avseende en hållbar utveckling i alla dess aspekter. relevans kan med andra ord förenas med excellens i denna process. Malmökommissionen pekar på andra ställen i sin slutrapport på den intressanta möjligheten att i uppföljningen av dess förslag skapa strukturer i Malmö för en sådan utveckling som skulle kunna bli av internationellt intresse då beredskapen att anta hållbarhetens utmaning ökar i liknande städer runt om i världen. arbetet bör ta fasta på den internationella debatt som pågår och söka samarbete med de städer och organisationer som tillsammans med forskare arbetar med motsvarande uppdrag och målsättning. ett viktigt utvecklingsmått avser hälsan i Malmös befolkning samt även dess sociala fördelning. detta utifrån synsättet att hälsan och dess fördelning i befolkningen utgör en god indikator på hållbarheten i samhällets utveckling. hälsans jämlikhet är en särskild indikator på den sociala hållbarheten genom sin starka koppling till de sociala bestämningsfaktorerna. en fördjupad diskussion om hur måtten på hälsan och dess sociala fördelning kan utvecklas, återfinns på andra ställen i denna slutrapport (del 0.4). det måste etableras ett utvecklat och sammanhållet informationssystem med kunskapsallianser kopplade till varje steg i utvecklingscykeln: val av mått, informationsinsamling, analys av uppmätta värden, hur dessa kan relateras till implementering av verksamhet och slutligen hur effekterna av denna implementering utvärderas. ovanstående fyra typer av kunskapsallianser ser vi som centrala i utvecklingen av nya mått på samhällsutvecklingen. ett annat centralt instrument som vi vill framhålla är Policy empowerment index. På uppdrag av kommissionen har gavriilidis och östergren utvecklat ett Policy empowerment index (Pei), vilket är tänkt att fungera som uppföljningsinstrument med vilket man kan mäta graden av medborgerlig delaktighet i den kommunala policyprocessen (169). genom att kontinuerligt använda Pei som utvärderingsmetod skulle policyprocessen i sig kunna bidra till ökad delaktighet hos medborgarna, och i förlängningen också bli ett medel för att förbättra malmöbornas hälsa. ett sådant sammanhållet informationssystem är en nödvändig funktion för att stödja prioriteringar i ett socialt investeringsperspektiv och i de demokratiserade governanceprocesser som utgör de två övergripande strategier som Kommissionen föreslår i denna slutrapport. 133
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59:
58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61:
60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63:
62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65:
64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67:
66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70:
3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72:
1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74:
M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77:
76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79:
2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81:
80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104: 2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106: 105
Page 107 and 108: Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110: Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120: Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154: Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156: För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158: perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160: tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162: hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164: Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166: Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?