malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

120 nörsorden är tillgänglighet, kontinuitet och trygghet, att möta rätt kompetens, att bli sedd och känna tillit och delaktighet. Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge råd om egenvård och tidigt upptäcka riskbeteende. Ett systematiskt arbete ska bedrivas gällande samtal om hälsa och levnadsvanorna tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk aktivitet och matvanor. Vidare framgår det att tolk ska tillhandahållas både på grund av att patienten inte förstår svenska och som service till döva, dövblinda och gravt hörselskadade. En mycket omfattande litteraturgenomgång av 30000 artiklar ligger till grund för rekommendationerna, men kunskaperna om hur man når ut till socialt olika grupper är otillräckliga (157). Skånes universitetssjukhus, SUS, och de andra skånska sjukhusen ingår i det nationella nätverket ”Hälsofrämjande sjukvård”. Medlemskapet (WHO-dikterat) kräver att sjukhuset ska arbeta hälsoinriktat utifrån tre olika perspektiv: patient, medarbetare och befolkning. Enligt en redogörelse kommissionen fått från ansvarig för verksamheten vid SUS kan patienter remitteras till SUS Hälsoenhet för fysisk aktivitet och tobaksavvänjning. Det finns också särskilda hälsoinspiratörer. Patientforum på SUS vänder sig till allmänheten med föreläsningar på olika teman. I fokus just nu är Socialstyrelsens nya riktlinjer kring levnadsvanor. Det är viktigt att få detta arbete integrerat i vården så att det inte bedrivs parallellt. Betydelsen av kunskaper om hur man ska kommunicera dessa frågor utgående från sociala och kulturella förutsättningar har inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Här finns en betydande potential till förbättringar. Den information vi haft tillgänglig visar att Region Skåne nu inför nya rutiner i hälso- och sjukvården där hälsofrämjande och förebyggande insatser ska få större utrymme. Samtidigt förändras den offentliga sjukvården: den minskar i omfattning och nya samarbetsformer utvecklas mellan privat och offentlig sektor. Det finns en global hälsomarknad med vårdanställda samt vårdleverantörer som arbetar över nationsgränserna, där stora multinationella läkemedelsföretag och vårdföretag spelar en ökande roll. Kommissionen har uppmärksammat de stora förändringar som pågår, inom till exempel mödrahälsovård, barnhälsovård och primärvården. (158) Det finns en risk att globalisering och privatisering leder till att det avsätts minskade resurser till sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården. Effektiva system för att följa hälso- och sjukvårdslagens intentioner att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, oberoende av patienternas bakgrund, måste därför ha hög prioritet i framtidens Malmö liksom i övriga landet. Styrning, uppföljning, riktade resurser, ersättningssystemens uppbyggnad, primärvårdens uppdrag och utveckling samt professionernas inställning till det sjukdomsförebyggande arbetet är av stor betydelse för en jämlik vård baserad på befolkningens behov. Professionernas grundutbildning och fortbildning har stor betydelse för att kunna uppnå en jämlik vård. En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård ställer högre krav på bredare fortbildning för medarbetarna i syfte att uppnå en samverkan mellan olika yrkesgrupper. Det kan leda till en förändring av professionernas egna förhållningssätt i det dagliga kliniska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Ett konkret exempel på hur sociala faktorer inverkar på deltagarfrekvensen i förebyggande program är Malmö mammografistudie där drygt 34 000 kvinnor i åldrarna 50–69 år inbjöds. Jämförelser mellan 134 delområden inom Malmö visade ett bortfall som varierade mellan 18 procent och 63 procent. Områden med lägst deltagande tillhörde dem med den största andelen personer i låg socioekonomisk position (159), se figur 51. Forskare vid Universitetssjukhuset i Malmö har analyserat möjliga orsaker till denna ojämlikhet. Mammografin är förenad med kostnader och kallelserna är skrivna på svenska, något som kan utgöra delar av förklaringen.
60 50 Figur 51: Samvariationen mellan andel som deltagit i mammografiscreening i Malmö 70 och socioekonomi 80 % 70 Andel 60 50 Källa: Zackrisson, 2012 sämre sämre bättre bättre Socioekonomi Socioekonomi Hälso- och sjukvården har nyligen börjat tillämpa nya rekommendationer för hur frågor som rör rökning, kost, motion och alkohol ska hanteras i samband med patientbesöket. Betydelsen av interkulturell kompetens och kunskaper om hur man effektivt ska nå patienter med olika social bakgrund uppmärksammas inte i de nya ackrediteringsavtal som finns inom regionen. Grundutbildningar och fortbildning av all personal verksamma inom hälso- och sjukvården måste förbättras för att möta det mångkulturella samhällets behov av interkulturell kompetens och sociala faktorers betydelse för patientens levnadsvanor. 2.3.4 åtgärDer unDer MalMöBornaS lIvScyKel Utgående från de vetenskapliga underlag som utgjort grunden till avsnittet om Malmöbornas hälsa har kommissionen identifierat ett antal åtgärder som var för sig eller tillsammans skulle kunna bidra till att minska skillnaderna i hälsa under livscykeln. Redan under graviditeten borde man bättre kunna utnyttja möjligheterna att skapa större chanser för ett bra liv för det väntade barnet genom ökade psykosociala och sociala insatser (160). Kvalitetskraven i detta omhändertagande inom mödrahälsovården är idag inte desamma som de som avser hanteringen av de rent medicinska kontrollerna, och därför i hög grad avhängig av den enskilda barnmorskans kunskap, insikt och engagemang i dessa frågor (47). Utbildning av barnmorskor i motiverande samtalsmetodik och i psykosociala frågor och utveckling av modeller för föräldraförberedelse som fokuserar tryggt föräldraskap är en viktig del i detta arbete. Som påpekats tidigare är det nödvändigt att utveckla effektiva metoder för att nå mammorna oavsett social position eller andra förhållanden, till exempel språkkunskaper. Möjligheterna att göra vården mer jämlik motverkas av andra krafter som av kostnadsskäl begränsar användningen av ultraljud, längre läkarsamtal, längre barnmorskesamtal och upprepade hälsosamtal (161). Barn som är 0–5 år gamla är inskrivna vid barnhälsovården, BVC. När de börjar i förskoleklass, oftast vid sex års ålder, övergår ansvaret till elevhälsan som är kommunens ansvar. Barn som inte går i förskoleklass är fortsatt inskrivna vid barn- Antal kvinnor 45-68 år Antal kvinnor 45-68 år 5000 500 5000 500 121
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59:
58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61:
60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63:
62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65:
64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67:
66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70: 3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72: 1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74: M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77: 76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81: 80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104: 2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106: 105
Page 107 and 108: Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110: Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119: Längst ner i modellen illustreras
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134: Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154: Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156: För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158: perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160: tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162: hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164: Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166: Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?