malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

118 År 2010 gjorde revisionskontoret i Region Skåne en granskning av hur jämlik och rättvis vården är (151) Intressanta uppgifter redovisas i olika dokument, djupintervjuer med nyckelpersoner, fokusgrupper och en webbenkät till medarbetare inom regionen. I korthet fann man att utbudet och tillgängligheten av vård inte är jämlik. Socialt utsatta grupper har det svårare i kontakterna med vården, ofta på grund av oförståelse från personalen. Enigheten var påfallande om att det finns språkliga barriärer, tolkbrist, hinder att ta del av information på grund av att patienter har låg utbildning eller utländsk bakgrund, att många patienter av olika orsaker har svårt att hävda sig bland annat på grund av kulturella skillnader och personalens värderingar. Påtagliga brister fanns även i medarbetarnas förståelse av de faktiska förhållanden som styr och påverkar vården och av inställningen till patienter med utländsk bakgrund. Klara brister i kompetensen avseende vad personalen kunde om hälso- och sjukvårdslagens innebörd påvisades när det gäller att förstå hur de egna värderingarna, föreställningarna och kompetensen om jämlikhet kan tänkas påverka arbetet. Det är sällan eller aldrig som arbetsgivaren ger information om jämlikhetsfrågor och det råder ingen skillnad mellan offentligt och privat drivna vårdinrättningar. Vidare framkom det i intervjuerna att många ansåg att sjukvården inte kan prioritera problematiken kring jämlik och rättvis vård därför att ”Region Skåne har större problem att hantera”! I underlaget till rapporten ingick även en vetenskaplig studie av jämlik vård avseende hjärt-kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och barns hälso- och sjukvårdskonsumtion (152). Den visade bland annat att behandlingskvaliteten är sämre hos äldre jämfört med yngre personer och att låginkomsttagare oftare får billigare läkemedel är de med högre inkomst. Wachtler redovisar i sin avhandling betydelsen av läkarnas interkulturella kompetens. Läkarstudenterna i Lund och Malmö undervisas och bedöms inte på ett konsekvent sätt när det gäller kompetens för att bemöta kulturskillnader. Undervisning om sådana redskap uppfattas som utanförliggande och av lägre status än medicinsk kunskap (153). Den interkulturella kompetensen inom hälso- och sjukvården är otillräcklig och intresset för att prioritera detta område i grund- och fortbildningar är ofta låg eller obefintlig. Detsamma gäller jämställdhetsfrågor. Intervjuer visade till och med att många ansåg att dessa frågor inte borde prioriteras och att andra frågor var viktigare. Rimligen är de resultat som redovisas för hela Skåne relevanta även för Malmö. De ligger i linje med och ger relief åt de resultat som framkom i den rapport om sjukvårdsutnyttjande i Malmö som tagits fram på uppdrag av kommissionen (155). Följande modell (figur 49) visar hur sociala ojämlikhet i vårdutnyttjande kan uppstå genom barriärer på olika nivåer. Figur 49: Barriärer inom hälso- och sjukvårdssystemet acceptansen åtkomligheten tillgängligheten det objektivt fastställda behovet av hälso- och sjukvårdens insatser Källa: Anpassad från Tanahashi 1978 Modellen kan användas för alla nivåer i hälso- och sjukvårdens insatser för att förbättra hälsan hos en individ eller en grupp, förebyggande verksamhet, sjukdomsbehandling och rehabilitering efter genomgången sjukdom.
Längst ner i modellen illustreras det objektivt fastställda behovet av hälso- och sjukvårdens insatser i en befolkning. Nästa steg avser huruvida en viss behovsmotiverad insats existerar överhuvudtaget, det vill säga tillgängligheten. Redan här kan sociala ojämlikheter göra sig gällande. Det kan handla om att det ska vara lika lätt att få insatser för de ohälsotillstånd som är vanligast bland individer med låg social position som för de som är vanligast bland de med högre. Nästan undantagslöst så är detta inte fallet. Den brittiske läkaren Tudor Hart myntade begreppet ”the inverse care law” (154) för att beskriva detta fenomen. Figuren illustrerar att en del av den fullständiga behovstäckningen i en befolkning går förlorad redan här. Nästa steg avser åtkomligheten av hälso- och sjukvårdsutbudet. Denna är beroende av en rad olika faktorer, alltifrån kostnader, öppettider, geografisk placering det vill säga faktorer som ofta har ett samband med social position. I debatten som följde efter vårdvalsreformen har man hävdat att vårdcentraler tenderar att läggas ned i resurssvaga områden, medan antalet vårdgivare ökar i städernas centrala delar. Detta innebär ofta en minskad åtkomlighet för individer i lägre sociala positioner. Slutligen kan social ojämlikhet uppkomma genom att acceptansen för utbudets former och innehåll är lägre för individer i låg social position. Det kan handla om att vårdgivarna har ett språk som inte förstås av en individ i en låg social position, eller att åtgärderna upplevs som kränkande eller stigmatiserande. Detta har sedan lång tid tillbaka identifierats som ett generellt problem och passusen om individens delaktighet och inflytande i sin egen vårdprocess inkluderades i Hälso- och sjukvårdens portalparagraf 1983 av denna anledning. De faktorer som diskuteras nedan kan förstås utifrån denna indelning av barriärer för utnyttjande av hälso- och sjukvårdens utbud av tjänster. 2.3.2 vårDutnyttJanDe I MalMö På uppdrag av kommissionen har sambandet mellan vårdutnyttjande, läkarbesök i öppen vård, besök hos sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog samt slutenvårdsutnyttjande, och socioekonomi hos barnfamiljer samt vuxna män och kvinnor i alla åldrar i Malmö studerats (155). I Malmö gjordes under år 2010 omkring 870 000 läkarbesök motsvarande 2,9 besök per invånare (Skåne 2,8, Sverige 2,5). Knappt hälften av alla besök i Malmö var i primärvården. Ålderns samband med antal läkarbesök framgår tydligt av figur 50. Oavsett var man söker vård i staden är det den enskilde individen och dennes adress som registreras. Det finns ingen skillnad i antalet läkarbesök i öppen vård per invånare mellan stadsdelarna trots skillnader i inkomst. Men ett flertal indikatorer visar tydligt att det finns betydande skillnader i hälsa mellan stadsdelar och relaterat till individernas inkomst och utbildning. Man skulle således förvänta sig ett högre vårdutnyttjande i vissa stadsdelar om detta verkligen speglade behoven, varför detta kan tolkas som en ojämlik situation. De med lägst inkomst och kort utbildning utnyttjar mest sluten vård vilket motsvaras av att deras sjuklighet är större. Studier av slutenvårdsutnyttjande och Skåneenkätens redovisning av självskattad hälsa visar betydande skillnader i hälsa mellan stadsdelarna. Detsamma visar de studier som redovisas i avsnittet om skillnad i hälsa mellan inrikes- och utrikesfödda, där hälsan till exempel hos invandrare från Irak, den största invandrargruppen i Malmö, är mycket sämre än hos svenskfödda. Den tidigare redovisningen av mödrahälsovården och barnhälsovården pekar i samma riktning. Allt detta talar för en ojämlik öppen vård i Malmös befolkning. I det följande redovisas i korthet ett underlag för att förbättra det förebyggande arbetet och göra hälso- och sjukvården mera jämlik i Malmö. 2.3.3 föreBygganDe arBete I regIon SKåne och I MalMö Frågan hur man hanterar frågor om levnadsvanor inom primärvård och specialiserad vård är högst aktuell i Skåne och i Malmö. Den 9 mars 2012 beslutade regionens hälso- och sjukvårdsnämnd om ackreditering och avtal för vårdenheter i Hälsoval Skåne gällande 2012 (156). Här hänvisas till hälso- och sjukvårdslagens krav på att den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hon- Figur 50: Antal läkarbesök 2010 per invånare och år i Malmö, åldersstratifierat Antal 5 0 0 25 Källa: Beckman, 2012 50 75 Ålder 119
Page 1 and 2:
Malmös väg mot en hållbar framti
Page 3 and 4:
Förord Det är ingen idé att finn
Page 5 and 6:
Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8:
Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10:
0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12:
Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14:
Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15:
3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18:
18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22:
globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24:
tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26:
sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28:
0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30:
0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32:
del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34:
0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36:
stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38:
stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40:
30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42:
mellan social position och skador
Page 43:
Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47:
46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49:
48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51:
50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59:
58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61:
60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63:
62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65:
64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67:
66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70: 3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72: 1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74: M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77: 76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79: 2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81: 80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83: 82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85: 84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86: 86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90: Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92: Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94: M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96: M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98: 2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100: ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102: Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104: 2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106: 105
Page 107 and 108: Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110: Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112: åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114: 2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116: M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117: 2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 121 and 122: 60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124: 100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126: det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128: 2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130: Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132: M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134: Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136: av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138: arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140: Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142: inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144: förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146: 30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148: tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150: 166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152: 1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154: Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156: För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158: perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160: tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162: hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164: Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166: Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?