SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2): 11–14, <strong>2005</strong><br />
I juli 2004 gjorde en av oss (C-GB) tillsammans<br />
med Ingvar Månsson ett besök i skogs- och hagmarksområdet<br />
Sandåkra i Södra Åsums socken<br />
i Skåne. Där påträffades skinnsvampen<br />
Amaurodon cyaneus för första gången i Sverige.<br />
Svampen växte på en multnande gren av hassel<br />
och på förna på marken i ett betat skogs- och<br />
hagmarksområde alldeles i utkanten av Sjöbo<br />
samhälle. I området, som är flitigt utnyttjat för<br />
utflykter och promenader, finns en del gamla<br />
ekar och mycket hassel. Betet är numera sporadiskt<br />
och kullfallna träd lämnas kvar. När området<br />
besöktes var det ganska torrt och svamptillgången<br />
var klen. Några intressanta arter utöver<br />
Amaurodon cyaneus påträffades inte.<br />
Skinnsvampar är inte direkt kända för sina<br />
vackra färger. De flesta arter är vita, blekgula<br />
eller beige, ibland mörkare. Några få har mer<br />
bjärta färger och det är alltid en glad överraskning<br />
när man vänder på en multnande vedbit<br />
och hittar deras färska fruktkroppar. Blå till<br />
gröna arter finns dels i släktet Byssocorticium,<br />
dels bland thelephoracé-släktena Amaurodon,<br />
Pseudotomentella och Tomentella. I Byssocorticium<br />
har vi ärgskinn (Byssocorticium<br />
pulchrum) och grönskinn (Byssocorticium atrovirens)<br />
vilka båda förekommer spridda i barroch<br />
blandskogar, ibland även i ren lövskog.<br />
Deras fruktkroppar är tunna och mjuka och<br />
klänger ofta över från den multna veden på<br />
intilliggande mossa och döda löv. Att fruktkropparna<br />
hittas i anslutning till död ved har<br />
tidigare tagits som tecken på att dessa arter<br />
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)<br />
SVAMPPRESENTATIONER<br />
Amaurodon cyaneus - en för Sverige ny<br />
skinnsvamp<br />
CARL-GUSTAV BENGTSSON & KARL-HENRIK LARSSON<br />
Abstract<br />
Amaurodon cyaneus is reported for the first time in Sweden. A single fruitbody was discovered<br />
on a decaying Corylus branch and on debris lying on the ground in a formerly grazed<br />
forest close to Sjöbo, in the province of Skåne in southernmost Sweden.<br />
lever av att bryta ned lignin och cellulosa.<br />
Numera vet vi att de får sin näring på ett helt<br />
annat sätt. Byssocorticium-arterna lever i symbios<br />
med träd, s.k. ektomykorrhiza och den<br />
främsta anledningen till att man finner fruktkroppar<br />
på undersidan av död ved är helt enkelt<br />
att en skinnsvamp måsta hitta en nedåtriktad<br />
och någorlunda stabil yta för att kunna utveckla<br />
en fruktkropp.<br />
Släktet Amaurodon J. Schröt. skapades redan<br />
1888 för att ge den taggiga skinnsvampen<br />
Sistotrema viride ett eget släkte. Schröter<br />
beskrev sporerna som mörkt violetta vilket har<br />
vållat en del förvirring och bl.a. ledde Donk att<br />
tro att Schröter missuppfattat Sistotrema viride.<br />
Men som vi ska se nedan så kan Schröters iakttagelse<br />
ges en förklaring. Sistotrema viride är<br />
en svamp med knottriga sporer vilket tillsammans<br />
med den mörkt färgade fruktkroppen kan<br />
ge anledning att placera den i Tomentella vilket<br />
också flertalet mykologer gjort. När arten flyttas<br />
dit måste den byta artnamn till Tomentella chlorina<br />
eftersom namnkombinationen Tomentella<br />
viridis inte kan användas på grund av de internationella<br />
reglerna för namnsättning. Eftersom<br />
släktnamnet Tomentella härrör från 1887 och<br />
därför är äldre än Amaurodon så innebär en placering<br />
av Sistotrema viride i Tomentella att<br />
Amaurodon försvinner som en synonym under<br />
Tomentella.<br />
Ett sporpulver av Sistotrema viride är ofärgat<br />
eller svagt gult. Om man däremot placerar spo-<br />
11
Change language