SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nyckel till svenska arter av Leucoagaricus<br />
rodnande arterna ofta placerats i släktet<br />
Leucocoprinus, exempelvis i Nordic Macromycetes<br />
(Hansen & Knudsen 1992; jfr diskussion<br />
hos Heilmann-Clausen m.fl. 1992). Jag väljer<br />
här att definiera Leucocoprinus snävare och<br />
därmed flyttas även de rodnande arterna till<br />
Leucoagaricus. Likaså väljer jag att inte använda<br />
släktnamnet Sericeomyces om de arter av<br />
Leucoagaricus, som har en hatthud uppbyggd<br />
av enbart smala hyfer (en cutis), utan bibehåller<br />
dem i släktet Leucoagaricus. Och släktnamnet<br />
Pseudobaeospora som används om Leucoagaricus<br />
sericifer hos Petersen & Vesterholt<br />
(1990) är något helt annat. Men som tidigare<br />
nämnts kan vi förvänta oss förändringar i framtiden,<br />
i takt med att fylogenetiska analyser blir<br />
gjorda.<br />
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)<br />
SVAMPPRESENTATIONER<br />
1. Fruktkroppar med kött som gulnar och sedan rodnar vid tumning, snabbt<br />
brunaktiga eller gråsvarta 2<br />
- Fruktkroppar högst svagt gulnande eller brunanlöpande, oftast oföränderliga<br />
vid tumning 4<br />
2. Fruktkroppar i grupper, fot tillspetsad mot basen, på komposthögar och liknande<br />
trädgårdsmiljöer 3<br />
- Fruktkroppar oftast ensamma, fot med svagt klubbformad bas, oftast i<br />
naturliga miljöer L. badhamii<br />
3. Hatt med stora, kraftiga, tiltryckta fjäll, fot slät och vitaktig, utan fjäll av<br />
hattens färg. Hatthudens ändceller långsamt avsmalnande, sporer med tydlig<br />
groddpor L. americanus<br />
- Hatt med många små spridda fjäll, fot fjällig av hattens färg. Hatthudens<br />
ändceller med insnörd spets, sporer med otydlig groddpor L. meleagris<br />
4. Fruktkroppar vita, högst med svagt gul hattmitt eller jämnt ljusgrå hatt 5<br />
- Fruktkroppar med färgad (brunorange, vinröd eller blåaktig) hatt 6<br />
5. Fruktkroppar små, max. 4 - 5 cm breda, vita, ibland med svagt gul hattmitt,<br />
skivor vita, fot skör, högst 5 mm tjock, längre än hattens bredd L. sericifer<br />
- Fruktkroppar stora, upp till 15 cm breda, vita eller ljust grå, skivor ofta<br />
rosafärgade, fot ofta kortare än hattens bredd och upp till 2 - 3 cm tjock L. leucothites<br />
6. Både hatt och fot med blåaktiga till vinröda fjäll L. ionidicolor<br />
- Hatt orangebrun, ljust rödbrun eller gråaktigt brun, foten oftast vitaktig 7<br />
7. Fruktkroppar små, upp till 5 - 6 cm breda, hatt slät, fint radiärtrådig,<br />
eventuellt uppsprickande, ljust orangebrun till gulbrun, ring tunn L. sublittoralis<br />
- Fruktkroppar upp till 12 - 15 cm breda, hatt snabbt uppsprickande i spetsiga<br />
gråbruna fjäll på vit bakgrund, ring tjock, dubbel L. nympharum<br />
Många svampintresserade känner igen en art av<br />
Leucoagaricus, nämligen champinjonfjällskivling,<br />
L. leucothites (L. cretaceus enligt den<br />
Ekologiska katalogen, men detta namn är inte<br />
korrekt). Det är en svamp som är påfallande lik<br />
en liten snöbollschampinjon, men som saknar<br />
de bruna sporerna. Den finns ofta i trädgårdar,<br />
på kyrkogårdar och i liknande, parkartad vegetation.<br />
Jag har den själv i min trädgård. Men<br />
flera av de resterande arterna inom<br />
Leucoagaricus påminner mera om fjällskivlingar<br />
i släktet Lepiota: små, graciösa svampar med en<br />
± fjällig hatt (som kan vara färgad), vita skivor,<br />
fot med en tunn ring. En gemensam karaktär är<br />
att deras fruktkroppar är mycket sköra och lätt<br />
går sönder - ett problem man får vara medveten<br />
om när man samlar dessa svampar. De är gan-<br />
19