SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

OMRÅDESPRESENTATIONER romycetfunga. Likaså har vi försökt att, med hjälp av äldre lokaluppgifter framförallt från Andersson och Rydberg, göra jämförelser och bedömningar kring eventuella populationsförändringar hos rödlistade gasteromyceter i den skånska sandstäppen. Som brytpunkt i våra bedömningar betraktar vi årsskiftet 1990/91. Fynd gjorda före denna tidpunkt betraktar vi som "gamla". Lokaler Lokalurvalet har gjorts med ledning av: - uppgifter om sandstäppslokaler i Olsson (1994) - lokaluppgifter hämtade i Andersson (1950a och b), Kers (1974) och Rydberg (1949) - lokaluppgifter på herbarieetiketter på material, huvudsakligen samlat av Andersson och Rydberg, i offentliga herbarier i GB, LD, S och UPS - rekognosceringsexkursioner som genomförts som förberedelse för inventeringshelgerna - uppgifter från MJ:s sandstäppsexkursioner under perioden 1980 - 1993 - egna kartstudier Vissa lokaler har vi inte kunnat återfinna i terrängen på grund av att beskrivningarna varit alltför allmänt hållna, t.ex. när lokaluppgiften endast innehåller ett sockennamn. Några av de lokaler vi besökt under invente- Carl-Gustav Bengtsson Joachim Krumlinde Ragnhild Bengtsson Christian Lange Kerstin Bergelin Ingvar Månsson Gunilla Gustafsson Alf Nilsson Sven-Åke Hanson Britt Nilsson Jan-Erik Hederås Ulf Olsson Karin Hjelmér Kill Persson Uno Holmberg Arne Ryberg Bernt Hägg Mikako Sasa Claes Ingvert Sigvard Svensson Jörgen Jeppson Lennart Söderberg Mikael Jeppson Kerstin Wiking Signe Jeppson Kristoffer Örstadius Henning Knudsen Leif Örstadius Lena Kronberg Tab. 1. Deltagare i sandstäppsinventeringar 1994- 2004. ringen behandlas inte i denna rapport eftersom de inte kännetecknas av sandstäpp: Andrarums Alunbruk, Friseboda naturreservat och Sandhammaren. Vår inventeringsinsats Under varje höst, oftast under en helg i oktober månad, har vi tillsammans med ett tiotal andra mykologer (tab. 1) genomfört inventeringar av ett antal utvalda sandstäppslokaler i östra Skåne under åren 1994 - 2004. Beläggmaterial har insamlats och noggranna noteringar över observationer (inte bara gasteromyceter) har förts för varje lokal av en av oss (SÅH). Vi har haft vandrarhem i Ravlunda, Degeberga och Åhus som bas, där vi i för ändamålet iordningsställda utrymmen har gjort kontrollbestämningar med hjälp av medhavda mikroskop. Ytterligare kontrollbestämningar har skett hos en av oss (MJ), där även huvuddelen av beläggmaterialet tills vidare förvaras. Utöver publicering i Puggehatten har resultaten även tillställts Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skånes Miljöoch naturvårdsnämnd samt respektive kommuner. En sammanställning kommer även att tillställas ArtDatabanken. Utanför inventeringshelgerna har enskilda mykologer genomfört ytterligare systematiska studier av sandstäppslokaler. Huvuddelen av dessa inventeringar har genomförts av en av oss (SÅH), oftast tillsammans med Ingvar Månsson och/eller Arne Ryberg. Även dessa resultat ingår i föreliggande rapport. Dessutom har publicerat material och material i de offentliga herbarierna beaktats. Beräkning av arbetsinsatser Våra insatser Tack vare många par ögon och snabba kommunikationsmedel har vi effektivt kunnat inventera ett stort antal lokaler under en relativt kort tid. Vi har genomfört elva inventeringshelger. Vi beräknar att det under dessa dagar har nedlagts ett totalt inventeringsarbete av ca 950 mantimmar. Därvid har 48 olika lokaler inventerats. 62 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)
Till denna insats skall läggas de rekognosceringsturer och övrigt inventeringsarbete som utförts av oss och av flera av dem som nämnts i tab. 1, samt dessutom av E. Mannerfelt, under sammanlagt ca 250 mantimmar. I samband härmed har ytterligare 86 olika lokaler besökts. Den sammanlagda inventeringstiden under den aktuella elvaårsperioden uppgår således till ca 1200 mantimmar. I denna tid inräknas inte bestämnings- och dokumentationsarbete. Sammanlagt har 134 olika lokaler inventerats. Tidigare insatser För att kunna göra relevanta jämförelser har vi försökt att beräkna de arbetsinsatser som utförts före våra inventeringar, framförallt de av Andersson och Rydberg. 1. Ragnar Rydberg, bosatt i Stockholm, tillbringade under perioden 1946–1955 ca 60 dagar i östra Skåne, under såväl vår som höst. Han reste oftast nattåg till Skåne, genomförde (per cykel?) ett energiskt fältarbete under ett par dagar, för att sedan ta nattåget åter till Stockholm, där han bearbetade sitt insamlade material på Naturhistoriska Riksmuséet (O. Persson muntl. uppg.). Vi har med hjälp av herbarietiketter och publicerade uppgifter (Rydberg 1949) försökt uppskatta hans arbetsinsats under de nämnda åren. Vi har på detta sätt kommit fram till att hans arbetsinsats torde röra sig om ca 300 mantimmar och att han besökte ca 40 olika lokaler. 2. Olof Andersson var verksam under samma tid som Rydberg. Han var emellertid bosatt i Lund och hade därför närmare till sandstäppslokalerna. Ett kombinerat botaniskt-mykologiskt intresse resulterade i två skrifter, en om vegetationen på sand i Skåne (Andersson 1950b) och en om svampar på sanddyner och sandfält (Andersson 1950a). På samma sätt som för Rydberg har vi försökt uppskatta Anderssons arbetsinsatser. Vi har då kommit fram till att Andersson torde ha tillbringat ca 50 dagar i fält och därvid utfört ca 250 mantimmar under SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>) OMRÅDESPRESENTATIONER perioden 1945–1953. Han torde ha besökt ca 40 olika lokaler, av vilka ca 15 var desamma som Rydberg besökte. De båda herrarna har, såvitt vi vet, inte företagit exkursioner tillsammans. 3. Utöver de ovannämnda har ett antal mykologer gjort mera sporadiska besök i den skånska sandstäppen. Bland dessa finns de som tidigare nämnts (Kers, Nitare och Sunhede) samt Eva Mannerfelt och Johan Niss. Vi beräknar att därvid ytterligare ca 100 mantimmar tillkommer samt ca 5 ytterligare lokaler. Sammanlagt redovisas ovan under punkterna 1–3 ca 650 mantimmar och ca 70 besökta lokaler. Till detta har vi schablonmässigt adderat ca 50 timmar och 5 lokaler, eftersom vi har skäl att anta att en del exkursioner har varit resultatlösa eller inte redovisats. Jämförelse av insatser Detta innebär således att det vid de av oss genomförda inventeringarna har nedlagts en arbetsinsats som är ca 70 % större än den som nedlagts under tiden före 1991. Antalet av oss besökta lokaler är ca 80 % fler jämfört med tidigare. Dessa faktorer måste beaktas när man betraktar de nutida förekomsterna av olika arter jämfört med de "historiska". Sandstäpp Sandstäppens förutsättningar Sandstäpp uppträder i områden med näringsfattig, humusfri, kalkhaltig sand i områden med ett torrt och varmt klimat. Vegetationstypen kännetecknas av fläckar med nästan nakna sandytor där en gles vegetation av mossor och annuella örter förmår etablera sig. Markskiktet behöver störas kontinuerligt för att ytorna inte skall växa igen och för att motverka den försurande urlakningen av det ytliga sandskiktet. Genom olika typer av markstörningar kan kalkrik sand hela tiden tillföras ytskiktet. Sandstäppsvegetationen är i huvudsak en kulturprodukt gynnad av betesdjurens tramp och bök, trampslitage av människor liksom av 63
Page 1 and 2:
Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 2
Page 3 and 4:
I detta nummer nr 2 2005 ORDFÖRAND
Page 5 and 6:
Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 7 and 8:
endast är mindre allmän i Skåne.
Page 9 and 10:
tickan ockraporing (Junghuhnia niti
Page 11 and 12:
A Fig. 1. Xerula caussei Maire. Sk
Page 13 and 14: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 15 and 16: material från Venezuela men har se
Page 19 and 20: lepiota, Melanophyllum, Echinoderma
Page 21 and 22: Nyckel till svenska arter av Leucoa
Page 23 and 24: house, 1984-09-23, leg. T. Læssøe
Page 25 and 26: till 50 x 20 μm, ofta med oregelbu
Page 27 and 28: Den blir gärna upp till 200 mm bre
Page 29 and 30: från champinjonfjällskivling (se
Page 31 and 32: och gärna luftig. Här finns inget
Page 35 and 36: över två tredjedelar av sporens m
Page 37 and 38: enligt Schild (1995). Basidierna ho
Page 39 and 40: Det är en fördel om man kan ta en
Page 41 and 42: Fig. 1. Karta över tio värdefulla
Page 43 and 44: skogsbygd på horsten Söderåsen,
Page 45 and 46: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 47 and 48: artrik och utgör den mest värdefu
Page 49 and 50: skyddsvärde av internationell bety
Page 53 and 54: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 55 and 56: mest artrik. Från vägen går man
Page 57 and 58: Fig. 7. Ramslöken (Allium ursinum)
Page 59 and 60: sluttning. Här finns klassiska sva
Page 61 and 62: gången nyckfull. Man kan besöka l
Page 63: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 67 and 68: Sandstäppens gasteromyceter Gaster
Page 69 and 70: Fig. 1. Disciseda bovista (Klotzsch
Page 71 and 72: under två säsonger (2003-04). I
Page 73 and 74: da genom gödsling eller exploateri
Page 75 and 76: har sin enda kända skånska lokal
Page 77 and 78: sandstäppsvegetation där vi bl. a
Page 79 and 80: endast i slänterna ner mot havet o
Page 81 and 82: av dessa arter på lokaler varifrå
Page 83 and 84: absolut förnämsta skånska lokale
Page 85 and 86: Västergötlands kalktorrängar. Jo
Page 91 and 92: ofta ett tjockt slemlager, som hels
Page 93 and 94: Fig. 1. Cantharellus friesii Welw.
Page 95 and 96: funnit flera svampar som är intres
Page 97 and 98: Avslutning Ovan har jag presenterat
Page 99 and 100: emedlade västländerna betalar 20
Page 101 and 102: ämnen. SMF hade i Mats en ordföra
Page 103 and 104: Styrelse Kerstin Bergelin ordföran
show all

SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?