SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
OMRÅDESPRESENTATIONER<br />
sluttningar och på den ovanför sluttningarna<br />
belägna platån. Endast få sandstäppsgasteromyceter<br />
har noterats men den exklusiva och hotade<br />
(CR) stäpptryffeln, Gastrosporium simplex, har<br />
några förekomster i slänten.<br />
- Hammars backar<br />
Ytterligare längre västerut, på sträckan<br />
Hammars backar-Kabusa skjutfält, finns inslag<br />
av sandstäppsvegetation i slänterna mot havet,<br />
men vi har endast noterat ett fåtal sandstäppssvampar<br />
(bl. a. Tulostoma brumale).<br />
Slutsatser<br />
Populationsförändringar<br />
Tyler (2003) visar att en tydlig minskning av<br />
den skånska sandstäppsarealen ägt rum under<br />
perioden 1994-2003. Därmed torde också överlevnadsprognosen<br />
för rödlistade organismer<br />
med sin huvudsakliga hemvist i detta habitat ha<br />
försämrats.<br />
I vår inventering har vi noterat förekomst av 18<br />
hotklassade gasteromyceter i den skånska sandstäppsvegetationen.<br />
De berörda arterna fördelar<br />
sig enligt följande: CR:4, EN:7, VU:2, NT:5 (jfr<br />
tab. 3). Redan innan vår inventering var sandstäppens<br />
gasteromyceter förhållandevis välkända<br />
tack vare tidigare studier (Andersson 1950b,<br />
Rydberg 1948) och ett rikligt material samlat av<br />
dessa båda herrar finns i de offentliga herbarierna.<br />
Deras fynd tillsammans med en uppskattning<br />
av deras inventeringsinsatser i förhållande<br />
till vår egen arbetsinsats och våra egna fyndnoteringar<br />
kan med andra ord ligga till grund för<br />
en analys av eventuella populationsförändringar<br />
hos de förekommande arterna över en period av<br />
ca 50 år.<br />
För att en jämförelse skall kunna ge indikationer<br />
om populationsförändringar måste dock det<br />
faktum vägas in att vår egen inventeringsinsats<br />
såväl tidsmässigt som beträffande antalet<br />
besökta lokaler 1994-2004 är ca 70% större än<br />
Rydbergs och Anderssons.<br />
- Arter som minskat kraftigt<br />
En kraftig decimering av populationen noterar<br />
vi hos Disciseda bovista (minskning ca 50 %),<br />
Tulostoma melanocyclum (minskning ca 30 %),<br />
T. fimbriatum (minskning ca 30%) och T. kotlabae<br />
(minskning ca 25%). Mot bakgrund av vår<br />
inventeringsinsats, som naturligtvis möjliggjort<br />
fler potentiella fynd, kan man anta att minskningen<br />
är än mera omfattande än vad procentsiffrorna<br />
visar. Disciseda bovista har dessutom<br />
varit föremål för ett intensivt eftersök där negativa<br />
observationer föranlett upprepade besök på<br />
lokaler varifrån den tidigare (före 1990) varit<br />
känd. Trots detta anar vi en kraftig decimering<br />
av dess population i området. Tulostoma kotlabae<br />
var före 1990 känd från åtta lokaler i området.<br />
I vår inventering har vi noterat den på totalt<br />
sex, varav vi endast gjort ett återfynd på de<br />
gamla lokalerna, som idag i flera fall inte längre<br />
hyser lämpliga förutsättningar. Man kan<br />
misstänka att arten överhuvudtaget är sällsynt i<br />
den skånska sandstäppen (liksom i övrigt i<br />
Nordeuropa) och det är därför uppenbart att<br />
dess fortlevnadsmöjligheter kraftigt minskas i<br />
och med en minskande sandstäppsareal. Ett<br />
annat exempel är Geastrum saccatum, som<br />
före1990 hade tre förekomster i området. I vår<br />
inventering har vi inte kunnat göra något återfynd<br />
men i gengäld gjort ett nyfynd på en tidigare<br />
okänd lokal. Detta skulle kunna tolkas som<br />
en minskning men kan också vara ett tecken på<br />
att arten i sandstäppsvegetationen (liksom i<br />
övrigt i Nordeuropa) är extremt sällsynt.<br />
- Arter i minskning men med skenbart konstanta<br />
populationer<br />
Några arter kan, utifrån vår jämförelse med<br />
gamla fynd, tyckas ha relativt konstanta populationer<br />
i området. Det gäller de förhållandevis<br />
frekventa Disciseda candida, Geastrum schmidelii<br />
och Tulostoma brumale. Vi märker inga<br />
större skillnader jämfört med tiden före 1990<br />
ifråga om antal förekomster men noterar att<br />
många av de gamla lokalerna inte längre kännetecknas<br />
av sandstäppsvegetation på grund av<br />
urlakning, igenväxning eller exploatering. Vi<br />
har således gjort förhållandevis många nyfynd<br />
78 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)