SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

skyddsvärde av internationell betydelse. En
sammanställning av kända noterade fynd av
vaxskivlingar i Skåne på nämnda betesmarker
redovisas i tabell 1. Abullahagen, Blinkarps
fälad, Möllehässle, Skoghejdan och Sniberups
fälad får ett skyddsvärde av internationell betydelse,
Brösarps södra backar och Hörjel utmark
ett skyddsvärde av nationell betydelse medan
Grindhus fälad, Kolemaängen och Tosteberga
ängar får ett skyddsvärde av regional betydelse.
Jag vill dock påpeka att också Grindhus fälad är
en mycket värdefull naturbetesmark genom att
den så tydligt visar den kulturhistoriska bakgrunden.
Den blockrika ursprungliga fäladsmarken
med noterade rödlistade vaxskivlingar
kontrasterar mot den uppodlade, nu betade men
artfattiga delen. Genom fyndet av rosennopping
(Entoloma roseum) på Kolemaängen, det andra
noterade fyndet i Skåne, sin långa hävdkontinuitet
och sin belägenhet på vulkanisk mark,
måste också denna betesmark räknas till de
mest värdefulla betesmarkerna i Skåne.
Tosteberga ängar saknar som tidigare nämnts en
fastställd skötselplan, vilket kan avläsas i den
skiftande beteshävden. Besöken på Grindhus
fälad, Kolemaängen och Tosteberga ängar har
heller inte varit så frekventa som på de andra
betesmarkerna och jag ser ett stort behov av förnyade
inventeringar av ängssvampar på framför
allt dessa tre betesmarker.
Isabellvaxskivling (Hygrocybe virginea var.
ochraceopallida), en varietet av vit vaxskivling
(H. virginea), räknas här ej som egen art, även
om jag anser mig se att fruktkropparna av varieteten
är tydligt kraftigare och har en hatt med
färg av sämskskinn. Noteringar av varieteterna
av ängsvaxskivling, papegojvaxskivling och
spetsvaxskivling (Hygrocybe pratensis var.
pallida, H. psittacina var. perplexa och H. persistens
var. konradii) är också inräknade i sina
huvudarter (Boertmann 1995). Däremot betraktas
ögonvaxskivling (H. fuscescens) som en
egen art (Candusso 1997).
Det bör påpekas att antalet vaxskivlingar på de
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2005)
OMRÅDESPRESENTATIONER
olika betesmarkerna (tab. 1) inte ska jämföras
inbördes beroende på att antalet besök varierar
betydligt från något eller några enstaka besök
under något eller några år till täta besök under
tiden för fruktkroppsbildning under flera år.
Väderleksförhållandena har också under dessa
år varierat med för ängssvampar gynnsam,
riklig nederbörd under sommar och tidig höst
till ogynnsamma, solrika och långvariga torra
perioder. Liksom i Danmark (Vesterholt m. fl.
1999) var 1998 med en nederbördsrik sommar
och höst ett mycket bra år för ängssvampar i
Skåne. Som exempel kan nämnas fyndet detta
år av strålvaxskivling (Hygrocybe radiata), vilken
tidigare inte var känd från Skåne, på tre
olika lokaler, Abullahagen, Hörjel utmark och
Möllehässle.
Tack
Till Region Skåne, Planering och Miljö, riktas
ett varmt tack för välvilligt tilldelade medel
som har möjliggjort en första övergripande
inventering av ängssvampar på naturbetesmarker
i Skåne. Flera medlemmar i Puggehatten,
Skånes Mykologiska Förening, tackas för
bidrag med inventeringshjälp vid ett flertal tillfällen,
särskilt Ingvar Månsson vid inventeringar
på Skoghejdan och Carl-Gustav och Ragnhild
Bengtsson vid inventeringar i Abullahagen.
Klas Jaederfeldt, Naturhistoriska Riksmuseet,
tackas för hjälp med framtagning av foton och
kollekter tagna och insamlade av Erik Malm.
Litteratur
Ahlén, I. 1965. Skogshejdan - en utmarksrelikt.
Skånes natur 52 (1):1–3.
Bengtsson, C.-G. 1999. Abullahagen - ett
skyddsvärt område i Eslövs kommun.
Puggehatten 12 (1):5–8.
Bergelin, K. 2003. Mölle fälad. Möte mellan
natur och kultur. Kullabygd, Kullens
Hembygdsförening Årsskrift 90–95.
Boertmann, D. 1995. Vokshatte. Nordeuropas
svampe - bind 1.
Candusso, M. 1997. Hygrophorus s.l. Libreria
47