SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

OMRÅDESPRESENTATIONER Tab. 4. Inventerade sandstäppslokaler med rödlistade gasteromyceter. NR - naturreservat, NVO - naturvårdsområde, x - ingår i Natura 2000-område De rödlistade arterna förkortas enligt mönstret Db = Disciseda bovista, Gsc = Geastrum schmidelii. 80 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)
absolut förnämsta skånska lokalen för sandstäppsgasteromyceter. De noterade och samlade där minst tio idag rödlistade gasteromyceter, däribland Disciseda bovista, D. candida, Geastrum saccatum, Tulostoma kotlabae och T. melanocyclum. Vid våra besök har vi noterat fyra rödlistade arter men inte kunnat göra återfynd av de mera exklusiva inslagen. Orsaken torde vara habitatförändringar till följd av minskat betestryck vilket lett till en långt framskriden igenväxning. Under vårt inventeringsarbete har vi även sett exempel på nyskapade eller återskapade sandstäppshabitat. Ett exempel på det förstnämnda är de avplanade sandytorna kring Kristianstads flygplats i Everöd som trots att de ännu inte hyser någon mångfald av rödlistade arter har en potential för nyetablering av sandstäppsgasteromyceter. Vi har också sett exempel (Hommenstorpsvägskälet i Lyngsjö) på att tidgare åker- och betesmark som planterats igen med tallskog idag har avverkats och alla vedrester röjts bort. Med ett påföljande tämligen högt betestryck har på detta sätt sandstäppsytor, som idag hyser populationer av rödlistade gasteromyceter, kunnat återskapas. Hot mot sandstäppen Eftersom sandstäppsvegetationen kräver solöppna, varma lokaler med öppna sandblottor säger det sig självt att igenväxning till följd av minskande bete och plantering av tallskog direkt får negativa konsekvenser. Den förra processen fortgår för närvarande i snabb takt medan tallplanteringshotet troligen är över. Långsiktiga hot är den naturliga urlakningsprocessen som börjar om markomrörning upphör liksom anrikning av kväve genom nedfall och läckage från jordbruk. Även exploatering i form av väganläggningar och byggnationer utgör naturligtvis potentiella hot. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>) OMRÅDESPRESENTATIONER Åtgärder I första hand ser vi bete (helst med häst) som en viktig första åtgärd för bevarande och/eller återskapande av ett antal skånska sandstäppslokaler. Restaurering (t. ex. borttagning av tallskog med påföljande beteshävd, eventuellt plöjning) eller nyskapande (avplaning av övre markskikt, försiktig plöjning etc. följt av beteshävd) kan vara åtgärder som har utsikter att lyckas. Eventuellt skulle även kalkning av urlakade och degenererade sandstäppshabitat kunna komma ifråga. Det gäller att öka mängden, eller i varje fall hejda minskningen av lämpliga habitat för att hotade arter i sandstäppen skall kunna sprida sig i stället för att minska och föra en tynande tillvaro på gränsen till utdöende. Vi noterar att de av oss observerade gasteromyceterna i vissa fall har förmåga att dröja sig kvar länge i "mikrohabitat" i degenererade sandstäppsmiljöer men konstaterar att populationerna på detta sätt fragmenteras och på sikt isoleras. Denna förmåga hos gasteromyceterna kan dock vara avgörande för deras fortlevnad i området samtidigt som den ökar förutsättningarna för långsiktig återetablering i restaurerade sandstäppsobjekt. Bevarandeplaner för sandstäpp måste aktualiseras och skötselplaner för befintliga naturreservat behöver revideras. Dessutom krävs naturligtvis kraftfulla satsningar på genomförandet av dessa planer ute i naturen för att nå snabba men långsiktiga resultat och få till stånd ett trendbrott för sandstäppens nedåtgående spiral. Naturvårdsverket fastslog för något tiotal år sedan ett åtgärdsprogram för sandstäpp (Naturvårdsverket 1994) men detta har enligt vår uppfattning hitintills inte resulterat i tillräckligt effektiva åtgärder för sandstäppens bevarande. Sandstäppen ingår i EU:s habitatdirektiv (som en prioriterad naturtyp) och några viktiga svenska sandstäppslokaler är idag naturreservat och/eller ingår i Natura 2000-nätverket. 81
Page 1 and 2:
Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 2
Page 3 and 4:
I detta nummer nr 2 2005 ORDFÖRAND
Page 5 and 6:
Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 7 and 8:
endast är mindre allmän i Skåne.
Page 9 and 10:
tickan ockraporing (Junghuhnia niti
Page 11 and 12:
A Fig. 1. Xerula caussei Maire. Sk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
material från Venezuela men har se
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
lepiota, Melanophyllum, Echinoderma
Page 21 and 22:
Nyckel till svenska arter av Leucoa
Page 23 and 24:
house, 1984-09-23, leg. T. Læssøe
Page 25 and 26:
till 50 x 20 μm, ofta med oregelbu
Page 27 and 28:
Den blir gärna upp till 200 mm bre
Page 29 and 30:
från champinjonfjällskivling (se
Page 31 and 32: och gärna luftig. Här finns inget
Page 33 and 34: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 35 and 36: över två tredjedelar av sporens m
Page 37 and 38: enligt Schild (1995). Basidierna ho
Page 39 and 40: Det är en fördel om man kan ta en
Page 41 and 42: Fig. 1. Karta över tio värdefulla
Page 43 and 44: skogsbygd på horsten Söderåsen,
Page 45 and 46: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 47 and 48: artrik och utgör den mest värdefu
Page 49 and 50: skyddsvärde av internationell bety
Page 53 and 54: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 55 and 56: mest artrik. Från vägen går man
Page 57 and 58: Fig. 7. Ramslöken (Allium ursinum)
Page 59 and 60: sluttning. Här finns klassiska sva
Page 61 and 62: gången nyckfull. Man kan besöka l
Page 65 and 66: Till denna insats skall läggas de
Page 67 and 68: Sandstäppens gasteromyceter Gaster
Page 69 and 70: Fig. 1. Disciseda bovista (Klotzsch
Page 71 and 72: under två säsonger (2003-04). I
Page 73 and 74: da genom gödsling eller exploateri
Page 75 and 76: har sin enda kända skånska lokal
Page 77 and 78: sandstäppsvegetation där vi bl. a
Page 79 and 80: endast i slänterna ner mot havet o
Page 81: av dessa arter på lokaler varifrå
Page 85 and 86: Västergötlands kalktorrängar. Jo
Page 91 and 92: ofta ett tjockt slemlager, som hels
Page 93 and 94: Fig. 1. Cantharellus friesii Welw.
Page 95 and 96: funnit flera svampar som är intres
Page 97 and 98: Avslutning Ovan har jag presenterat
Page 99 and 100: emedlade västländerna betalar 20
Page 101 and 102: ämnen. SMF hade i Mats en ordföra
Page 103 and 104: Styrelse Kerstin Bergelin ordföran
show all

SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?