SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

OMRÅDESPRESENTATIONER Fig. 2. Skäralid, 200305-17. Foto C. Ingvert. plötsligt ändrar karaktär och blir omväxlande extremt frodig. På dessa s.k. hotspots har vi hittat flera rödlistade svampar som t.ex. citronspindling (Cortinarius citrinus), nunnespindling (C. boudieri), jättespindling (C. praestans), gul lilariska (Lactarius flavidus) och Ramaria bataillei, en vacker lila-brun korallfingersvamp med orangebrunt sporpulver som tydligt syns i grenvecken. Som tidigare nämnts var Söderåsen nästan kalhuggen för 150 år sedan. Stora områden planterades därefter med gran. Enligt skötselplanen kommer kvarvarande barrplanteringar successivt att bytas ut mot bokskog. Inför bildandet av nationalparken samt även under de senaste två åren har flera medlemmar i Puggehatten inventerat nyckelbiotoper inom nationalparken. Området är mycket stort och här finns många områden kvar att utforska. Klövahallar Klövahallar är en djup ravin belägen nordväst om nationalparken. Klövabäcken ringlar sig fram, långt nere i dalen. Det finns några stigar som går snett utför branterna och som är någorlunda gångvänliga, men för att nå till de många olika "hot spotarna" krävs det ett mödosamt klättrande i 45° vinkel. Av naturliga skäl har det varit svårt att bedriva skogsbruk här och området har troligen varit kontinuerligt skogbeväxt under lång tid. Geologin liknar Skäralid, och gångarna med basiska bergarter avslöjar sig tydligt i den frodiga växtligheten. Normalt i raviner av den här typen brukar humusskiktet högst upp vara av magrare karaktär. Här har vi upptäckt flera ställen högt uppe i branterna som är extremt näringsrika med höga mark-pH. Lennart Söderberg, som under många år flitigt besökt lokalen, hittade förra året bl.a. blå lökspindling (Cortinarius caerulescens) högt uppe. Andra arter typiska för Klövahallar är guldkremla (Russula aurea; fig. 3), gulprickig vaxing (Hygrophorus chrysodon; fig. 4) och blåmjölkig storskål (Peziza saniosa), men framförallt är nog förutsättningarna för korallfinger- 50 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>) OMRÅDESPRESENTATIONER Fig. 3. Russula aurea Pers. (guldkremla). Skåne, Hurva, Röarkulan NR, 2003-03-17, leg., det. & foto C. Ingvert. Fig. 4. Hygrophorus chrysodon (Batsch) Fr. (gulprickig vaxskivling). Skåne, Öved, Borstbäcken, 2003-10-18, leg., det. & foto C. Ingvert. 51
Page 1 and 2: Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 2
Page 3 and 4: I detta nummer nr 2 2005 ORDFÖRAND
Page 5 and 6: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 7 and 8: endast är mindre allmän i Skåne.
Page 9 and 10: tickan ockraporing (Junghuhnia niti
Page 11 and 12: A Fig. 1. Xerula caussei Maire. Sk
Page 15 and 16: material från Venezuela men har se
Page 19 and 20: lepiota, Melanophyllum, Echinoderma
Page 21 and 22: Nyckel till svenska arter av Leucoa
Page 23 and 24: house, 1984-09-23, leg. T. Læssøe
Page 25 and 26: till 50 x 20 μm, ofta med oregelbu
Page 27 and 28: Den blir gärna upp till 200 mm bre
Page 29 and 30: från champinjonfjällskivling (se
Page 31 and 32: och gärna luftig. Här finns inget
Page 35 and 36: över två tredjedelar av sporens m
Page 37 and 38: enligt Schild (1995). Basidierna ho
Page 39 and 40: Det är en fördel om man kan ta en
Page 41 and 42: Fig. 1. Karta över tio värdefulla
Page 43 and 44: skogsbygd på horsten Söderåsen,
Page 45 and 46: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 47 and 48: artrik och utgör den mest värdefu
Page 49 and 50: skyddsvärde av internationell bety
Page 51: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 55 and 56: mest artrik. Från vägen går man
Page 57 and 58: Fig. 7. Ramslöken (Allium ursinum)
Page 59 and 60: sluttning. Här finns klassiska sva
Page 61 and 62: gången nyckfull. Man kan besöka l
Page 65 and 66: Till denna insats skall läggas de
Page 67 and 68: Sandstäppens gasteromyceter Gaster
Page 69 and 70: Fig. 1. Disciseda bovista (Klotzsch
Page 71 and 72: under två säsonger (2003-04). I
Page 73 and 74: da genom gödsling eller exploateri
Page 75 and 76: har sin enda kända skånska lokal
Page 77 and 78: sandstäppsvegetation där vi bl. a
Page 79 and 80: endast i slänterna ner mot havet o
Page 81 and 82: av dessa arter på lokaler varifrå
Page 83 and 84: absolut förnämsta skånska lokale
Page 85 and 86: Västergötlands kalktorrängar. Jo
Page 91 and 92: ofta ett tjockt slemlager, som hels
Page 93 and 94: Fig. 1. Cantharellus friesii Welw.
Page 95 and 96: funnit flera svampar som är intres
Page 97 and 98: Avslutning Ovan har jag presenterat
Page 99 and 100: emedlade västländerna betalar 20
Page 101 and 102: ämnen. SMF hade i Mats en ordföra
Page 103 and 104:
Styrelse Kerstin Bergelin ordföran
show all

SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?