SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
av dessa arter på lokaler varifrån de tidigare inte<br />
varit kända. Mot bakgrund av vår omfattande<br />
inventeringsinsats tvingas vi ändå kalkylera<br />
med en populationsminskning som torde stå i<br />
paritet till den allmänna decimeringen av den<br />
totala sandstäppsarealen som rapporterats av<br />
Tyler.<br />
- En konstant art?<br />
En art, Gastrosporium simplex, konstaterades<br />
av Rydberg i Kåseberga i början av 1950-talet.<br />
Den förekom i sandsluttningar mot havet där<br />
vinderosion och sandras borgade för ett rörligt<br />
och kalkrikt ytskikt. Området torde inte ha förändrat<br />
sig nämnvärt sedan Rydbergs tid och vi<br />
har i vår inventering också mycket riktigt<br />
konstaterat att stäpptryffeln fortfarande finns<br />
kvar i området med en förhoppningsvis stabil<br />
population.<br />
- Arter med skenbar ökning<br />
Några arter kan i förstone tyckas ha ökat i jämförelse<br />
med förhållandena före 1990 (Geastrum<br />
berkeleyi, G. elegans, G. floriforme, G. minimum,<br />
G. pseudolimbatum). Det rör sig dock i<br />
dessa fall om sällsynta och lätt förbisedda arter<br />
som tidigare varit okända i trakten eller endast<br />
haft något eller några enstaka fynd. Kunskapen<br />
om deras nuvarande status kan därför i huvudsak<br />
förklaras med vår intensifierade inventeringsinsats.<br />
- Arter som ökat<br />
En gastromycet som har ökat sin population i<br />
området är Lycoperdon ericaeum. Den är acidofil<br />
och gynnas av sandstäppens urlakning och<br />
övergång i surare sandhedsvegetation eller<br />
ljunghed. Den kan ses som en tydlig varningssignal<br />
i naturvårdsarbetet kring sandstäppen.<br />
Trots att den är hotklassad i den svenska rödlistan<br />
måste den ses som en tydlig indikator på<br />
sandstäppens degeneration.<br />
En annan art, som tidigare inte hade några noteringar<br />
i sandstäppen är den kvävegynnade och<br />
kväveindikerande läderbollen, Mycenastrum<br />
corium. Det rör sig om en stor och kraftig art<br />
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)<br />
OMRÅDESPRESENTATIONER<br />
som knappast kan ha varit förbisedd av<br />
Andersson och Rydberg. Vi har noterat den på<br />
tre lokaler i betad sandstäppsvegetation i nära<br />
anslutning till bebyggelse.<br />
Sandstäppslokalerna<br />
Inom den skånska sandstäppens utbredningsområde<br />
är det idag lokalerna i anslutning till<br />
Brösarp-Ravlunda-Vitaby socknar som hyser de<br />
bäst bevarade sandstäppshabitaten. De toppar<br />
även vår lista över antalet rödlistade gasteromyceter<br />
(tab. 4). Det handlar om strandbackarna<br />
mellan Vitemölla och Ravlunda skjutfält,<br />
Verkeåns strandbrinkar, Klammersbäcksområdet<br />
och backlandskapet norr om Brösarp,<br />
ett område som omfattas av Natura 2000 och till<br />
större delen skyddas med naturreservatsföreskrifter.<br />
Inte desto mindre noterar vi här och var<br />
en pågående försurning och/eller igenväxning<br />
av sandstäppsytor. Andersson och Rydberg<br />
gjorde en stor del av sitt fältarbete inom detta<br />
område men vi kan ändå konstatera att vi, tack<br />
vare en större arbetsinsats och en längre inventeringsperiod,<br />
noterat fler arter av gasteromyceter.<br />
Dock ser vi här liksom totalt i sandstäppens<br />
utbredningsområde en tydlig nedgång i förekomsterna<br />
av Disciseda bovista, Tulostoma<br />
fimbriatum, T. kotlabae och T. melanocyclum.<br />
En sandstäppslokal som både Andersson och<br />
Rydberg besökte och fann mycket rik på idag<br />
rödlistade gasteromyceter är belägen omedelbart<br />
söder om Horna station (Åhus sn). Vid vårt<br />
första besök 1994 konstaterade vi en bitvis fin<br />
sandstäppsvegetation och vi gjorde några återfynd.<br />
Vid senare besök hade gräset vuxit sig<br />
högt och vi har därefter, trots upprepade försök,<br />
inte kunnat konstatera några rödlistade gasteromyceter.<br />
Likartade är förhållandena på några<br />
lokaler i Maglehems socken, där både<br />
Andersson och Rydberg noterade flera arter<br />
som idag helt lyser med sin frånvaro, främst på<br />
grund av igenväxning och skogsplantering.<br />
En lokal som Rydberg och senare Sunhede fann<br />
mycket givande var Löderups strandbad, som av<br />
rapporterade fynd att döma torde ha varit den<br />
79