SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SVAMPPRESENTATIONER<br />
Fig. 6. Leucoagaricus sublittoralis (Kühner ex Hora) Singer (blekrosa spånskivling) har samma fruktkroppsform som<br />
L. sericifer, men hatten är slät, men fint radiärtrådig och ljust orangebrun med mörkare hattmitt. Den har hittats på<br />
Öland och i Skåne. Foto L. Örstadius (LÖ 167-99).<br />
agaricus, med upp till ca 60 mm bred hatt, med<br />
en fin, mot basen förtjockad, vit fot med tunn<br />
ring och vita skivor. Hatthudens ändceller är<br />
ungefär 100 μm långa och upp till 25 μm breda,<br />
cheilocystiderna är tämligen oregelbundna,<br />
klubbformade till flaskformade, upp till 70 μm<br />
långa och 15 μm breda och kan vara täckta av<br />
kristaller. Sporerna är ellipsoida till mandelformade,<br />
7–8 x 4–4,5 μm, utan groddpor.<br />
Den är i Sverige funnen två gånger på Öland<br />
och en gång i östra Skåne. Ölandsfynden är från<br />
skogslokaler (örtrik granskog vid stig, och<br />
krattskog vid landborgsbranten), medan skånefyndet<br />
är från örtrik strandvegetation (fig. 2).<br />
Fynd<br />
Öland, S. Möckleby, 200 m. N. om Gettlinge, on<br />
rich calcareous soil under Sorbus intermedia,<br />
Fraxinus and Crataegus, 1974-08-13, leg.<br />
Svengunnar Ryman, nr. 2830 (UPS); Böda,<br />
Trollskogen, 1994-09-30, leg. Stig Jacobsson &<br />
Leif Örstadius.<br />
Skåne, Rinkaby skjutfält, 1999-10-10, leg. Leif<br />
Örstadius, LÖ 167-99,168-99 (C).<br />
L. badhamii (Berk. & Broome) Singer (rödbrun<br />
spånskivling) - fig. 7.<br />
L. badhamii skiljer sig från de flesta andra<br />
Leucoagaricus-arter i denna artikel genom att<br />
rodna kraftigt vid tumning och sedan anlöpa<br />
svart. Har den blivit hanterad ett par gånger på<br />
en svampexkursion av begeistrade mykologer<br />
blir den ganska snabbt ful! Som färsk och<br />
otummad har den en ljus brunaktig hatt som är<br />
upp till 70 mm bred och är försedd med små<br />
fina, mörk bruna fjällspetsar. Foten är vit, upp<br />
till 100 mm hög, förtjockad mot basen, ringen<br />
tunn. Köttet anlöper snabbt orangerött, blir<br />
sedan brunaktigt och slutligen svart vid tumning.<br />
Hatthuden består av upp till 300 μm långa<br />
och 25 μm breda celler, cheilocystiderna är upp<br />
22 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)
Change language