SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

MATSVAMPAR & RECEPT Fig.1. Vinternagelskivling (Flammulina velutipes). Foto J. Krumlinde. Liksom flertalet vedväxande matsvampar så är smaken hos svaveltickan beroende av substratet. Jag har provätit svavelticka från ek och från körsbär, d.v.s de vanligaste värdträden i Skåne. Svavelticka som växer på körsbärsträd har en mycket fin arom med konsistens som kycklingbröst och smakar betydligt bättre än ekvarianten. Den äts med fördel stekt med lök till raggmunk, en lukullisk maträtt. Svavelticka på ek tenderar att bli aningen besk eller kärv och här kan kanske förvällning motiveras. Fjällticka eller fjällig ticka (Polyporus squamosus) är mycket vanlig på lövträdsstubbar under våren och försommaren. Cortin anser den vara "trestjärnig" men det är knappast min uppfattning. Det ska verkligen vara mycket unga exemplar, som det lönar sig att steka skivade. Bäst är att mala den i köttkvarn eller matberedare men den tenderar då att bli lös och vattnig. En gång hittade jag massor med stora fruktkroppar på en bokstubbe, och jag fick idén att koka soppa på dem. De fick koka i sex timmar, svamparna var fortfarande sega och soppan smakade nysågad bokved. Ostronskivling eller ostronmussling (Pleurotus ostreatus) är en betydligt angenämare bekantskap. Liksom vinterskivlingen (Flammulina velutipes) förekommer den numera allmänt från december till februari i de skånska skogarna. Stormen i december 1999 fällde inte bara gran utan också en hel del lövträd, främst almar som försvagats av almsjukan, vilket i hög grad gynnat dessa vedväxande svampar. De sista 10–15 årens milda vintrar har således medfört att januari och februari blivit högsäsong för matsvampsplockaren i södra Skåne. Utbudet av arter är begränsat men i gengäld kan man hitta stora mängder. Man bör dock vara uppmärksam på att frosten fördärvar ostronmusslingens fruktkroppar och gör dem oätbara. Vinterskivlingen klarar frost betydligt bättre. Skivlingar Ängsmusseron (Lepista luscina) är en synnerligen läcker matsvamp som också går bra att torka. Av denna kan man sedan koka lök- och svampsoppa att ha till lunch en kylig vinterdag när man kommit hem från svampplockningen. Ängsmusseron finns allmänt på senhösten i östra Skåne men är annars inte särskilt vanlig. Runt Brösarp och Maglehem finns den dock i sådana mängder att det går utmärkt att samla till köket. Ingelström uppmärksammar den i sin svampflora från 1940 och ger den tre stjärnor (som Tricholoma luscinum, utan svenskt namn). Det bör påpekas att många Lepista-arter, liksom en del trattskivlingar (Clitocybe) inte fördras lika av alla svampätande människor. Detta kan möjligen bero på hur man plockar och äter dem. Man bör bara samla unga exemplar och inte sent på säsongen. Många trattskivlingar (t. ex. häggtrattskivling och pudrad trattskivling, Clitocybe geotropa och C. nebularis) kommer sent på hösten och fruktkroppar kan stå kvar länge, ibland flera månader. Finner men t. ex. häggtrattskivlingar i skogen i februari ska de få stå kvar, de är med säkerhet alldeles för gamla för att ätas. Vinterskivling eller vinternagelskivling (Flammulina velutipes) slutligen, har blivit mycket vanlig om vintrarna i södra Skåne under de senaste fem åren. Den lämpar sig utmärkt till att steka eller koka soppa på. Om den samlas vid temperaturer runt fryspunkten har hatten 88 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>)
ofta ett tjockt slemlager, som helst inte ska få flyta ut i stekpannan. På frusna exemplar avlägsnas det mycket enkelt, men annars ska man nog använda svampen till sås eller soppa där den också kommer fullt till sin rätt. På mycket unga exemplar kan foten användas, annars slängs den. Den kultiverade vinterskivlingen (enoki-take) odlas i mörker. Den är helt vit och består i stort sett bara av fötter. Smaklig måltid! Cinnoberspindling (Cortinarius cinnabarinus). Foto C. Ingvert. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (<strong>2005</strong>) Joachim Krumlinde Näktergalsvägen 53 247 36 Södra Sandby Joachim Krumlinde arbetar som systemadministratör vid Lunds universitets datacentral. Hans svampintresse vaknade tidigt och har fördjupats under de senaste 5–10 åren, framför allt genom medlemskapet i Puggehatten–Skånes mykologiska förening. joachim.krumlinde@telia.com MATSVAMPAR & RECEPT Efterlysning! Har du fina svampbilder som du vill få publicerade? Skicka in dem till redaktionen och skriv en rad om var och när bilden är tagen. Redaktionen 89
Page 1 and 2:
Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 2
Page 3 and 4:
I detta nummer nr 2 2005 ORDFÖRAND
Page 5 and 6:
Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 7 and 8:
endast är mindre allmän i Skåne.
Page 9 and 10:
tickan ockraporing (Junghuhnia niti
Page 11 and 12:
A Fig. 1. Xerula caussei Maire. Sk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
material från Venezuela men har se
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
lepiota, Melanophyllum, Echinoderma
Page 21 and 22:
Nyckel till svenska arter av Leucoa
Page 23 and 24:
house, 1984-09-23, leg. T. Læssøe
Page 25 and 26:
till 50 x 20 μm, ofta med oregelbu
Page 27 and 28:
Den blir gärna upp till 200 mm bre
Page 29 and 30:
från champinjonfjällskivling (se
Page 31 and 32:
och gärna luftig. Här finns inget
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
över två tredjedelar av sporens m
Page 37 and 38:
enligt Schild (1995). Basidierna ho
Page 39 and 40: Det är en fördel om man kan ta en
Page 41 and 42: Fig. 1. Karta över tio värdefulla
Page 43 and 44: skogsbygd på horsten Söderåsen,
Page 45 and 46: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 47 and 48: artrik och utgör den mest värdefu
Page 49 and 50: skyddsvärde av internationell bety
Page 51 and 52: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 53 and 54: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 55 and 56: mest artrik. Från vägen går man
Page 57 and 58: Fig. 7. Ramslöken (Allium ursinum)
Page 59 and 60: sluttning. Här finns klassiska sva
Page 61 and 62: gången nyckfull. Man kan besöka l
Page 65 and 66: Till denna insats skall läggas de
Page 67 and 68: Sandstäppens gasteromyceter Gaster
Page 69 and 70: Fig. 1. Disciseda bovista (Klotzsch
Page 71 and 72: under två säsonger (2003-04). I
Page 73 and 74: da genom gödsling eller exploateri
Page 75 and 76: har sin enda kända skånska lokal
Page 77 and 78: sandstäppsvegetation där vi bl. a
Page 79 and 80: endast i slänterna ner mot havet o
Page 81 and 82: av dessa arter på lokaler varifrå
Page 83 and 84: absolut förnämsta skånska lokale
Page 85 and 86: Västergötlands kalktorrängar. Jo
Page 89: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 93 and 94: Fig. 1. Cantharellus friesii Welw.
Page 95 and 96: funnit flera svampar som är intres
Page 97 and 98: Avslutning Ovan har jag presenterat
Page 99 and 100: emedlade västländerna betalar 20
Page 101 and 102: ämnen. SMF hade i Mats en ordföra
Page 103 and 104: Styrelse Kerstin Bergelin ordföran
show all

SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?