SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRD Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2): 90–95, 2005 Svampar i Natura 2000-områden - ett projekt för identifiering och indikering av naturtyper MATTHIAS LÜDERITZ Abstract During the last four years a project to characterize and indicate habitat types (primarily woodland and wet calcareous habitats) according to the Habitats´ Directive has been conducted.The investigation area comprises south Scandinavia (south Sweden, Denmark) and north Germany with special emphasis on the German Bundesland Schleswig-Holstein. It was already known that the use of fungi (especially "signal species" in the sense of Nitare 2000) could be considered powerful means in nature protection work for the Natura 2000, the EU network for protection of habitat types. A short overview of the work so far is presented and some characteristic fungi in woodland habitat types are discussed and illustrated. Inledning Natura 2000 kallas ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Urvalet av områden bygger på en lista med definierade naturtyper och på förekomst av organismer som tagits upp i det s.k. habitatdirektivet (Fauna-Flora Habitat Directive). Hittills är dock svampar inte representerade i habitatdirektivet och mycket lite har skrivits om svampförekomster i habitat som omfattas av Natura 2000. Ett positivt undantag är emellertid Bernkonventionens dokumentet om "33 akut hotade svampar i Europa" (Dahlberg & Croneborg 2003). I "Interpretation Manual" (s. 78; European Commission 1996) har EU:s habitatkommitté klassat Auricularia mesenterica (svartöra), Ganoderma lipsiense (= G. applanatum, platticka), Dichomitus campestris (hasselticka), Mycena galericulata (rynkhätta) och Tricholoma sulphureum (svavelmusseron) som karaktäristiska för habitatdirektivets naturtyp 9020 (=gammal ädellövskog med ek, lind, alm, ask och lönn). Detta urval av svamparter är emellertid mycket ofullständigt. Den tyska handboken för Natura 2000 (Bundesamt für Naturschutz) innehåller även den slumpmässiga och ofullständiga kommentarer om storsvampar varför det är hög tid att börja utveckla ett användbart koncept för svampar i Natura 2000områden. Föreliggande uppsats är en sammanfattning av ett projekt finansierat av delstatsregeringen i tyska Schleswig-Holstein. Syftet med projektet är att utarbeta ett mykologiskt-ekologiskt koncept som kan användas för identifiering och indikering av utvalda Natura 2000-habitat. Mål Ett av målen i projektet är att visa att svampar är bättre indikatorarter och lämpligare arter att övervaka än andra organismgrupper. Signalarter (Nitare 2000) som har höga indikatorvärden och är påfallande lätta att identifiera är i detta sammanhang det viktigaste redskapet vid mykologiska naturvärdesbedömningar för Natura 2000. Ett annat väsentligt mål är att betona svamparna som karaktäristiska organis- 90 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2005)
Fig. 1. Cantharellus friesii Welw. & Curr. (orange kantarell). Foto M. Lüderitz. mer i Natura 2000-habitat och att de följaktligen bör ha självständiga skyddsmålsättningar i EU:s habitatdirektiv. Detta är en poäng som är juridiskt viktig i det professionella naturskyddsarbetet och denna typ av undersökningar, som inkluderar svamparna (karaktäristiska arter, signalarter), bör utgöra grunden för framtida officiella handböcker och manualer för Natura 2000 i Tyskland, Danmark och Sverige. Förhoppningsvis kan mitt arbete bidra till att medvetandegöra svamparna i det praktiska naturvårdsarbetet. Min undersökning Mitt undersökningsområde omfattar hela den "södra skandinaviska funga-regionen" som förutom södra Sverige också inkluderar Danmark och norra Tyskland (främst delstaten Schleswig- Holstein). Redan Neuhoff (1956) konstaterade att svampflororna i Schleswig-Holstein och Sydsverige är likartade. Detta bekräftas även av min rapport, som därför bör kunna användas som underlag för rödlistor, checklistor och svampfloror på ett regionalt och nationellt plan i hela den aktuella geografiska regionen. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2005) NATURVÅRD Fungan i Schleswig-Holstein visar också fler gemensamma drag med den i södra Sverige än med den i södra Tyskland. Mer än 96% av storsvamparna i Schleswig-Holstein förekommer även i södra Sverige. Min sammanställning innehåller bestämningsnycklar till Natura 2000-habitat liksom förslag till grunder för naturvärdesbedömning och tankar kring svampövervakning i Natura 2000områden. Dessutom finns listor över signal- och indikatorarter och andra karaktäristiska svampar i Natura 2000-habitattyper i hela den behandlade regionen. Omkring 160 svamparter och deras biotoper presenteras med beskrivningar och foton. Jämfört med Nitares (2000) "Signalarter" är det mycket som överensstämmer med mina bedömningar och många av Nitares uppgifter har därför kunnat "transponeras" att passa in i de habitattyper jag tittat på. Dessutom tillför jag mer än 200 nya signalarter. Exempel på arter Under fältarbetet som bland annat omfattat Natura 2000-lokaler i södra Sverige har jag 91
Page 1 and 2:
Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 2
Page 3 and 4:
I detta nummer nr 2 2005 ORDFÖRAND
Page 5 and 6:
Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 7 and 8:
endast är mindre allmän i Skåne.
Page 9 and 10:
tickan ockraporing (Junghuhnia niti
Page 11 and 12:
A Fig. 1. Xerula caussei Maire. Sk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
material från Venezuela men har se
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
lepiota, Melanophyllum, Echinoderma
Page 21 and 22:
Nyckel till svenska arter av Leucoa
Page 23 and 24:
house, 1984-09-23, leg. T. Læssøe
Page 25 and 26:
till 50 x 20 μm, ofta med oregelbu
Page 27 and 28:
Den blir gärna upp till 200 mm bre
Page 29 and 30:
från champinjonfjällskivling (se
Page 31 and 32:
och gärna luftig. Här finns inget
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
över två tredjedelar av sporens m
Page 37 and 38:
enligt Schild (1995). Basidierna ho
Page 39 and 40:
Det är en fördel om man kan ta en
Page 41 and 42: Fig. 1. Karta över tio värdefulla
Page 43 and 44: skogsbygd på horsten Söderåsen,
Page 45 and 46: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 47 and 48: artrik och utgör den mest värdefu
Page 49 and 50: skyddsvärde av internationell bety
Page 51 and 52: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (2):
Page 53 and 54: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:2 (2
Page 55 and 56: mest artrik. Från vägen går man
Page 57 and 58: Fig. 7. Ramslöken (Allium ursinum)
Page 59 and 60: sluttning. Här finns klassiska sva
Page 61 and 62: gången nyckfull. Man kan besöka l
Page 65 and 66: Till denna insats skall läggas de
Page 67 and 68: Sandstäppens gasteromyceter Gaster
Page 69 and 70: Fig. 1. Disciseda bovista (Klotzsch
Page 71 and 72: under två säsonger (2003-04). I
Page 73 and 74: da genom gödsling eller exploateri
Page 75 and 76: har sin enda kända skånska lokal
Page 77 and 78: sandstäppsvegetation där vi bl. a
Page 79 and 80: endast i slänterna ner mot havet o
Page 81 and 82: av dessa arter på lokaler varifrå
Page 83 and 84: absolut förnämsta skånska lokale
Page 85 and 86: Västergötlands kalktorrängar. Jo
Page 91: ofta ett tjockt slemlager, som hels
Page 95 and 96: funnit flera svampar som är intres
Page 97 and 98: Avslutning Ovan har jag presenterat
Page 99 and 100: emedlade västländerna betalar 20
Page 101 and 102: ämnen. SMF hade i Mats en ordföra
Page 103 and 104: Styrelse Kerstin Bergelin ordföran
show all

SMT 2-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?