Vårdprogram för pankreascancer - Regionalt cancercentrum syd
Vårdprogram för pankreascancer - Regionalt cancercentrum syd
Vårdprogram för pankreascancer - Regionalt cancercentrum syd
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iktad mot kontroll av de olika symtomen. För utvärdering av behandlingsinsatser framstår<br />
det alltmer nödvändigt att livskvalitet tas med i bedömningen.<br />
Under 7.4 beskrivs begreppet ”clinical benefit” som ger en uppfattning, ehuru begränsad,<br />
om patienternas livskvalitet. Flera andra mer eller mindre omfattande livskvalitet (QOL)instrument<br />
finns idag tillgängliga (95). Inget av dessa är emellertid specifikt anpassat <strong>för</strong><br />
patienter med <strong>pankreascancer</strong>. Inom EORTC har <strong>för</strong> ett par år sedan en arbetsgrupp etablerats<br />
med namnet European Quality of Life in Pancreatic Cancer (EQoLiPAC) med uppgift<br />
att ta fram och testa ett pankreasspecifikt system. När det <strong>för</strong>eligger i färdigt skick bör det<br />
övervägas <strong>för</strong> användning inom södra sjukvårdsregionen.<br />
I avvaktan på detta finns nedan exempel på parametrar som bör efterfrågas vid regelbundna<br />
kontakter mellan sjukvården och patienten.<br />
allmäntillstånd - t.ex. Karnofsky-index<br />
arbets<strong>för</strong>måga - sjukskrivning<br />
smärta - visuell analog skala (VAS), analgetikabehov<br />
nutrition - vikt, kaloriintag<br />
illamående - VAS<br />
aptit - VAS<br />
7.8 Sammanfattning<br />
Eftersom cirka 80 % av patienterna inte kommer att genomgå resektion och då de flesta<br />
som reseceras får recidiv är det naturligt att palliation är en viktig och stor del av behandlingen<br />
av patienter med <strong>pankreascancer</strong>. Den riktar sig dels mot specifika symtom, såsom<br />
smärta, ikterus och malnutrition, men mera tumörinriktad palliation i avsikt att stoppa upp<br />
fortsatt progress av såväl tumörsjukdomen i sig som symtomen är ett viktigt utvecklingsområde.<br />
Palliationen kan vara kirurgisk, medicinsk och endoskopisk men av största vikt är<br />
också det psykologiska stödet till den sjuke och hans/hennes familj. Oavsett vilken eller<br />
vilka metoder som används måste de utvärderas och dokumenteras på ett vetenskapligt sätt<br />
i gemensamma program <strong>för</strong> hela sjukvårdsregionen. Detta gäller icke minst behandlingseffekterna<br />
på livskvaliteten.<br />
8 CANCER I CORPUS/CAUDA PANCREATIS<br />
Adenocarcinom i corpus och/eller cauda pancreatis ger symtom ännu senare än tumörer<br />
belägna i caput. Så sent som 1989 hade endast fem patienter rapporterats som levt i fem år<br />
efter resektion (96). Nyligen har emellertid flera <strong>för</strong>fattare beskrivit ytterligare långtidsöverlevare.<br />
I en studie omfattande 34 resektioner var den faktiska femårsöverlevnaden<br />
14 % och sjukhusmortaliteten 0 % (97). I en annan levde 8 % efter fem år och man konkluderade<br />
att överlevnaden var likartad efter resektion oavsett om tumören satt i caput eller<br />
corpus/cauda (98). Om tumören ej växer utan<strong>för</strong> bukspottkörteln bör där<strong>för</strong> resektion göras<br />
och det synes rimligt att lägga till IORT/EBRT som ett sätt att motverka lokalt recidiv.<br />
Den palliativa behandlingen är samma som beskrivits ovan <strong>för</strong> caputcancer. Dock är ikterus<br />
p.g.a. extrahepatisk gallgångsstriktur mindre vanlig och om den inträffar är den oftast en<br />
följd av kompression av lymfkörtelmetastas.<br />
24