Vårdprogram för pankreascancer - Regionalt cancercentrum syd

2 INCIDENS, RISKFAKTORER OCH KLINIK
2.1 Incidens och riskfaktorer
Från mitten av 1900-talet skedde en ökning av inträffade pankreascancerfall i hela den industrialiserade
delen av världen. Den uppåtgående kurvan har emellertid planat ut de
senaste 10-15 åren (1). I Sverige är för närvarande incidensen 14 per 100 000 män och
12 per 100 000 kvinnor men med stigande ålder ställs diagnosen allt oftare så att 1 per
1 000 invånare efter 70 års ålder utvecklar sjukdomen (2).
Rökning är den enda allmänt accepterade riskfaktorn medan nyare undersökningar ej kunnat
styrka något kausalt samband mellan pankreascancer, alkoholkonsumtion och förekomst
av diabetes (3). Likaså är meningarna delade när det gäller sambandet mellan sjukdomen
och kronisk pankreatit (4, 5), tidigare ventrikelresektion (5, 6) och perniciös anemi
(5, 7). En minskning av incidensen av pankreascancer hos män rapporteras från USA
medan samtidigt sjukdomen blir allt vanligare bland kvinnor. Detta har satts i samband
med att mönstret för tobaksrökning förändrats olika hos män och kvinnor (3).
2.2 Symtombild
När diagnosen pankeascancer ställs är sjukdomen i de allra flesta fall redan systemisk.
Även kliniskt tidiga tumörer är dessvärre sena såväl biologiskt som genetiskt (8).
Det vanligaste symtom som för patienten till läkare är smärta (50-80 %) och det förblir det
största problemet under den återstående levnaden. Smärta anges vara vanligare om tumören
är belägen i corpus och/eller cauda pancreatis. Ikterus är första symtom hos mindre än hälften
av patienterna med caputcancer men uppträder efter hand hos cirka 85 %. Det är ovanligt
vid cancer i andra delar av körteln än caput. Ofrivillig viktnedgång bör, särskilt om det
förekommer tillsammans med trötthet, föra tankarna till pankreascancer. Likaså bör
diabetesdebut utan hereditet för sjukdomen vara en varningssignal i synnerhet om samtidig
ofrivillig viktminskning och/eller smärta föreligger. Ryggsmärta är ett vanligt debutsymtom
vid corpus/caudacancer liksom ibland akuta buksmärtor och amylasstegring. Därför bör
diagnosen övervägas hos patienter som får diagnosen akut pankreatit utan samtidig förekomst
av kända predisponerande faktorer (9).
2.3 Prognos
Mortaliteten vid pankreascancer är nästan lika hög som incidensen. I Sverige och i västvärlden
är den totala femårsöverlevnaden under 1 % (10). Efter att diagnosen ställts är
medianöverlevnaden cirka fyra månader men kortare vid samtidig förekomst av levermetastaser.
Kurativt syftande kirurgi har under 1900-talet från några centra rapporterats medföra en
femårsöverlevnad kring 20 % (11-13) trots att cirka hälften av patienterna hade tumörer
över 2 cm i diameter och spridning till omgivande lymfkörtlar. Det bör påpekas att det icke
rör sig om faktisk överlevnad utan prognostiserad sådan baserad på beräkningar med den så
6