Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
till Aristoteles: ”Genom att följa dygderna”. I våra öron klingar detta givetvis<br />
ytterst gammalmodigt. Översatt till ett modernt uttryck talar den tyske<br />
reformatorn här om ingenting annat än ”personliga egenskaper”: Den som<br />
agerar i samhället skall agera förnuftigt <strong>och</strong> målinriktat (s. 15 ff., s. 45 ff.),<br />
inte i första hand tänka på sig själv utan på samhällsnyttan (s. 28 ff., s. 234 f.),<br />
dessutom vara disciplinerad, rättvis, måttfull <strong>och</strong> ha ett gott omdöme<br />
(s. 52 f., 64 f., 143 ff., 116 f.).<br />
Ett gott omdöme är dock inte heller frikopplat från etiska normer. Även<br />
om det inte finns skrivna lagar <strong>och</strong> förordningar skall människans<br />
agerande styras av insikten i en ”oföränderlig norm” (norma immota) (s. 158<br />
f.). Melanchthon inspireras här inte bara som humanist av den antika filosofin<br />
utan som teolog naturligtvis också av den kristna läran. De oföränderliga<br />
normerna finns enligt honom både i naturrätten <strong>och</strong> i religionen, i synnerhet<br />
de tio gudsbuden <strong>och</strong> den gyllene regeln. Dessa etiska regler är oföränderliga<br />
<strong>och</strong> omedelbart gripbara för alla som använder sitt samvete (s. 18 f.).<br />
Vi kan konstatera att Melanchthons formuleringar på flera sätt markerar<br />
höjdpunkten i hans kommentar till Aristoteles nikomachiska etik. För det<br />
första behandlar han här de etiska frågeställningarna på ett allmänt antropologiskt<br />
plan. De ur näringslivet <strong>och</strong> juridiken tagna exemplen som illustrerar<br />
moralfilosofiska ställningstaganden i sin praktiska utformning avslöjar att<br />
Melanchthons målgrupp var dåtidens ledande skikt. Gemene man berördes<br />
knappast i större utsträckning av de ekonomiska <strong>och</strong> juridiska frågor som<br />
han tar upp. När han talar om en oföränderlig etisk norm står det dock klart<br />
att detta gäller globalt, alla etiska frågor <strong>och</strong> varenda enskild individ. För det<br />
andra pekar Melanchthons formuleringar framåt: ca 250 år senare publicerade<br />
Immanuel Kant sitt verk Kritik av det praktiska förnuftet (Kritik<br />
der praktischen Vernunft) där han besvarar frågan om hur människan kan<br />
handla gott <strong>och</strong> rätt med hänvisningen till det så kallade kategoriska imperativet<br />
(Handla enligt den maxim som kan upphöjas till allmän lag!). Som i<br />
ett prisma bryts den antika filosofin, den kristna etiken <strong>och</strong> upplysningens<br />
moralfilosofi i Philipp Melanchthons etikkommentar. Resultatet av denna<br />
brytning är Kants filosofi som rör sig i riktning mot att överge etikens religiösa<br />
överbyggnad. Melanchthons Ethicae doctrinae elementa länkas alltså<br />
samman med vår egen tid, eftersom Immanuel Kant än idag är den mest<br />
lästa, diskuterade <strong>och</strong> omskrivna västerländska filosofen.<br />
10