30.07.2013 Views

Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket

Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket

Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

mande språk; sedan 1985 delar Svenska Akademien också ut Stiftelsen Natur<br />

<strong>och</strong> Kulturs översättarpris, vilket belönar ”personer som gjort förtjänstfulla<br />

översättningar till eller från svenska språket”. 8 Redan före tillkomsten av<br />

dessa belöningar, som alltså gjorde det möjligt att premiera en dubbelriktad<br />

translatio studii, stod det akademien fritt att av egna medel ge pris för särskilt<br />

framstående insatser som översättare: ett fall skall strax noteras.<br />

Inom Samfundet De Nio, som inledde sina prisutdelningar tre år efter<br />

grundandet 1913, redovisar protokollen ett fåtal belöningar till översättare<br />

under det första halvseklet. Den tidigaste bestod av en silvermedalj, som<br />

gick till en engelsman för hans översättningar av svensk litteratur till engelska,<br />

vilket nog var att väl mycket tänja på stadgarna, <strong>och</strong> både 1928 <strong>och</strong> 1931<br />

erhöll Richard Hejll mindre belopp som understöd för sin verksamhet som<br />

översättare till svenska. Inför det andra beslutet reserverade sig den nyinvalda<br />

ledamoten Karin Boye starkt i ett brev till sekreteraren John Landquist,<br />

därför att hon ogillade Hejlls eget författarskap på det högsta. Det måste<br />

därför göras klart, framhöll hon, att understödet uteslutande gäller hans arbete<br />

med översättningar, om hon skall kunna vara med på det. Å andra sidan<br />

hade hon ju egna erfarenheter av hur otacksam uppgiften att översätta andras<br />

texter kan vara: ”I Sverige lägger man alltför lite märke till den delen av vårt<br />

litterära liv. Har Richard Hejll verkligen gjort ett bra arbete som översättare,<br />

så finns det väl inga skäl att vägra honom ett understöd.” 9<br />

Samfundet delade ut några mindre belöningar <strong>och</strong> understöd till översättare<br />

under följande decennier, till Ane Randel 1933 <strong>och</strong> 1945 – han hade fått<br />

ett pris av Svenska Akademien redan 1920 för sin översättning av Villons Le<br />

grand Testament – <strong>och</strong> Astrid Ahnfelt 1955, men någon systematisk uppmärksamhet<br />

ägnade man inte översättare förrän senare. Den första impulsen<br />

gav Elsa Björkman-Goldschmidt, då hon 1966 kompletterade sitt förslag<br />

till mottagare av årets Stora pris med följande plädering:<br />

Men vad som just nu – när stipendier från en givmild himmel tycks dugga<br />

över författarna – ligger mig mest om hjärtat är att slå ett kraftigt slag för de<br />

svenska översättarna. Det är i alla fall de som i stort sett förmedlar kontakten<br />

med hela den stora utländska litteraturen <strong>och</strong> därigenom hindrar oss från att<br />

bli alltför insulära stugsittare; utan översättarnas tolkningar skulle oändligt<br />

mycket av de stora strömningarna gå oss förbi. 10<br />

Hon nämnde fyra förtjänta kandidater - Gunnel Vallquist, Olov Jonason,<br />

52

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!