Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
man utbildade sig till eller vilket yrke man valde. Ordet ståndscirkulation<br />
överlevde ståndssamhället. Enligt historikern Sten Carlsson, som författade<br />
klassikern på området, Svensk ståndscirkulation 1680-1950 (1950),<br />
var det ett ord som tillsammans med smörgåsbord <strong>och</strong> ombudsman ”skulle<br />
vara förtjänt att tas upp i främmande tungomål”. Under Rudenschölds tid<br />
<strong>och</strong> dessförinnan var inte alla övertygade om önskvärdheten av att cirkulera<br />
mellan stånden. På många håll i Europa inrättades till exempel utbildningen<br />
så att den försåg varje samhällsgrupp med en separat uppfostran.<br />
Man skulle hålla sig inom sin socialt tilldelade plats. Det gällde att utveckla<br />
”avvärjningsmekanismer mot varje form av vertikal mobilitet”, citerar Nils<br />
Runeby i en uppsats en tysk historikers karaktäristik av situationen. Man<br />
skrämdes särskilt av en utbildning som omfattade de lägre stånden, eftersom<br />
den skulle leda till ”motvilja mot underordnade sysselsättningar <strong>och</strong><br />
det mest beklagliga missnöje kommer att ta överhand”.<br />
Även om social orörlighet, eller åtminstone trögrörlighet, var det normala<br />
tillståndet i såväl stånds- som industrisamhälle, uppfattades förflyttningar<br />
mellan samhällsklasserna allt mer som något önskvärt. En positiv konsekvens<br />
av klass- eller ståndscirkulationen kunde vara att den tog till vara alla<br />
individers bidrag till samhället. Under 1950-talet var det således mycket tal<br />
om den så kallade begåvningsreserven, det förråd av slumrande intelligens<br />
som dolde sig i de lägre klasserna, men som ett föråldrat utbildningssystem<br />
hindrade från att framträda. Genom studier av bland annat Torsten Husén<br />
<strong>och</strong> Kjell Härnqvist tycktes man kunna lokalisera ett stort antal potentiella<br />
aspiranter till högre studier i de lägre socialgrupperna. Alla var nu inte<br />
överens om den analysen. Ännu 1970 kunde Sten Carlsson skriva: ”Generellt<br />
sett förefaller det sannolikt att personer med högre utbildning är bärare av<br />
arvsanlag, som ger deras avkomlingar relativt goda förutsättningar för högre<br />
studier.”<br />
Klassresan är naturligtvis relaterad till de omvälvande samhälls- <strong>och</strong> kulturförändringar<br />
vi kortfattat kan benämna ”modernisering”. För den franske<br />
sociologen Emile Durkheim var den sociala rörligheten i det moderna<br />
samhället något som skapade social <strong>och</strong> även individuell ”anomie”. Individer<br />
som erfar ”anomie” känner sig socialt isolerade, ängsliga <strong>och</strong> nervösa i den<br />
nya sociala situationen. På 1930-talet myntade den amerikanske sociologen<br />
Robert E. Parker uttrycket ”the marginal man” som beteckning på den män-<br />
60
Change language