Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utgångspunkten för medeltidens <strong>och</strong> den tidigmoderna tidens tankevärld var<br />
givetvis Gud som hade skapat allt <strong>och</strong> hade en plan med världen <strong>och</strong> människorna.<br />
Gud är i slutändan också den som genom skapelsen inrättade den<br />
oföränderliga etiska normen <strong>och</strong> som därmed vill det bästa för hela skapelsen.<br />
Människan i allmänhet <strong>och</strong> samhällets ledare i synnerhet har därmed<br />
samma uppgift: Att genom arbete befrämja både samhällets fortbestånd <strong>och</strong><br />
samhällets bästa. Talet om Gud <strong>och</strong> det transcendentala hittar vi nog knappast<br />
i (post-)moderna handböcker om ledarskap. Där hittar vi emellertid<br />
liknande praktiska råd som Melanchthon ger <strong>och</strong> även hänvisningen till en<br />
allomfattande värdegrund. I Melanchthons tid var det otänkbart att inte<br />
hänvisa till att värdegrunden vilar på någonting högre. Idag får däremot varje<br />
människa själv avgöra på vilket sätt man legitimerar sin värdegrund. I en viss<br />
bemärkelse kan man säga att skillnaden mellan 1500-talets <strong>och</strong> 2000-talets<br />
föreställningar finns i detta att Gud har försvunnit. Där tidigare Gud som det<br />
absoluta var överordnad den oföränderliga etiska normen, finns nuförtiden<br />
ingenting. Möjligen har den oföränderliga etiska normen, vår tids värdegrund,<br />
vilken vi kan fatta i termer som ”mänskliga rättigheter”, ”jämlikhet”,<br />
”demokrati” med mera, därigenom blivit ännu viktigare, än mer oföränderlig<br />
<strong>och</strong> än mer absolut än tidigare. Men möjligt-vis har vi därmed också förlorat<br />
det självklara i det hela: vi kan faktiskt diskutera värdegrund, etik <strong>och</strong> moral<br />
idag på ett annat sätt än tidigare, men vi har också möjlighet att ifrågasätta<br />
allt detta <strong>och</strong> även, i värsta fall, bygga en ny värdegrund med helt antitetiska<br />
ingredienser i förhållande till den rådande.<br />
Därmed har vi fjärmat oss långt från den ursprungliga betraktelse som<br />
skulle beskriva Melanchthons etik som en tidigmodern lärobok i ledarskap,<br />
men anknytningen till 1500-talets religiösa diskurs visar sig faktiskt kunna<br />
ge oss perspektiv på vår egen tid. Människans agerande i samhället sker<br />
enligt Melanchthon inte bara under förutsättningen att hon skall följa etikens<br />
norma immota utan också i vetskap om arvsyndens existens <strong>och</strong> realitet. Detta<br />
låter måhända främmande i våra moderna öron, men beskriver egentligen<br />
ett mycket enkelt sakförhållande: det att ingen människa är ofelbar. Även den<br />
som rättar sig efter lagar, förordningar <strong>och</strong> en värdegrund kommer ovetandes<br />
<strong>och</strong> mot sin vilja att begå det ena eller andra felet; satsen ”nobody is perfect”<br />
måste anses vara en oundviklig del av det mänskliga livet. Men denna fundamentala<br />
insikt om mänsklig begränsning avlastar oss faktiskt en stor börda.<br />
12