Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket

gett någon inspiration. Styffe hade stor erfarenhet av eget arbete i utländska
arkiv och bibliotek. Annerstedt var välbekant med de nya och moderniserande
tendenserna hemma och utomlands. Större likheter med dagens
förhållanden för en bibliotekschef är dock svåra att uppspåra. Ett citat av
den nytillträdde Annerstedt i årsredovisningen för 1883 är belysande. Efter
en redogörelse för antalet in- och utgående skrivelser, 271 resp. 237, fortsätter
han:
Och häri ingå ej de utlåtanden som Chefen med anledning av remisser haft
att avgiva. Hans arbete under året har omfattat hela korrespondensen,
accessionskatalogens förande och de nykomna arbetenas inskrivande i
nominalkatalogen, vari dock vice bibliotekarien biträtt honom; i övrigt har han
överallt fått träda mellan med sin person, där arbetskrafterna ej räckt till.
Flitigt och föga idylliskt men utan behov av konkret biblioteksledning och
alltså helt annorlunda än i dag, både på KB och i Uppsala.
Referenser
Annerstedt, C., ”Förteckning å Uppsala universitetsbiblioteks ledare jämte korta
upplysningar rörande deras verksamhet”, Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift
1621–1921, s. 1–39.
Frängsmyr, C., Uppsala universitet 1852–1916, 1–2, Uppsala 2010.
Hedberg, S., I bokens namn. Äldre bibliotekskataloger i Sverige, Uppsala 2002.
Uppsala universitetsbiblioteks årsberättelser 1861–1904, under varierade titlar
publicerade först i rektorsombytesprogram och från 1876 i universitetets särskilda
årsredogörelser.
Artiklarna ”Aurivillius”, ”Annerstedt”, ”Schröder” och ”Styffe” i Svenskt biografiskt lexikon.
Om författaren
Ulf Göranson är sedan 1996 överbibliotekarie och chef för Uppsala universitetsbibliotek.
Dessförinnan var han professor i jämförande och internationell civilrätt vid
universitetet och prefekt för dess juridiska institution. Ulf Göranson har författat
ett storta antal skrifter och artiklar inom det juridiska området. Under tiden som
bibliotekschef har han publicerat mindre bidrag i bok- och bibliotekshistoria.
42