Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket

tvingar dem att gå iland på den otillgängliga delen av ön. Det finns varken tid
eller fysisk ork (två män är nära döden) att ta båten runt ön och Shackleton
bestämmer sig för den sista utmaningen, nämligen att försöka ta sig över
till andra sidan till fots. Han väljer ut två män och ger sig iväg upp i de höga
bergen och glaciärerna. De letar efter en öppning men inte förrän vid det
fjärde bergspasset är det överhuvudtaget möjligt att komma igenom. Tiden
har runnit ut. De har klättrat i tre dagar, inte sovit, proviant och fysisk ork
är slut. Här fattar Shackleton sitt djärvaste beslut. Man gör en ”släde” av det
material man har med sig, knyter ihop sig och åker kana ner för det branta
berget!
Till valstationen kommer nu tre skäggiga och långhåriga män, svarta
av sot och smuts, i trasiga kläder, med förfrysningsskador och bölder av
saltvatten och fullständigt utmattade. Det tar en stund innan valfångarna
förstår vidden av vad som hänt.
De övriga männen på andra sidan ön kunde hämtas upp direkt men det
tog därefter ytterligare fyra månader innan förutsättningarna i isen var
sådana att gruppen som lämnats på Elefantön kunde räddas.
Vi är nu framme i augusti 1916. Världen var i krig och Shackleton fick därför
aldrig den uppmärksamhet som tidigare polarexpeditioner fått. Senare
har han emellertid uppmärksammats för sin enastående förmåga att leda en
utsatt grupp mot slutmålet räddning utan att en enda person omkom.
Shackletons ledarskap
Kanske berörs vi mer av de goda verkliga exemplen än av teorier i ledarskapslitteraturen.
Historien är full av goda och dåliga exempel på ledarskap
liksom också skönlitteraturen. De verkliga situationernas ledarskap är lättare
att ta till sig, speciellt om sammanhanget berör eller engagerar. Vad är
det som berör i Shackletons ledarskap och vad kan vi lära?
Målmedvetenhet och vision är ett avgörande drag i Shackletons ledarprofil.
Detta var en tid då polarexpeditioner erbjöd en utmaning som många
tjusades av och som också medförde ära och berömmelse. Att tvingas inse
att expeditionen skulle misslyckas och att Shackleton bar ansvaret för att
hans män skulle överleva krävde mer än den ursprungliga viljan att bryta
ny mark och komma hem som hjälte. Det krävde prestigelöshet och en
förmåga att snabbt kunna ändra fokus. Shackleton hade den förmågan och
19