Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Om klassresan som berättelse*<br />
Kjell Jonsson<br />
Man tänker sällan på Zlatan Ibrahimović eller Dolly Parton när man hör ordet<br />
klassresa. Detta rätt svenska begrepp benämner oftast en social förflyttning<br />
uppåt, från rötter i arbetarklass till en akademisk ställning eller åtminstone<br />
en profession som kräver högre utbildning. Att som Zlatan eller Dolly bli<br />
ohemult rika brukar inte räcka till för att räknas till klassresenärernas skara.<br />
Riksbibliotekarien är en klassresenär. Det är inget han skrivit om eller så ofta<br />
påtalat, har jag fått veta. Så, jag tar tillfället i akt <strong>och</strong> reflekterar över detta<br />
fenomen, nu när Gunnar Sahlin efter 8 år lämnar sin post som riksbibliotekarie.<br />
Låt oss fortsätta betrakta Gunnar som individ, men också lite grann<br />
som ett exempel på alla de akademiker i hans <strong>och</strong> min generation som faktiskt<br />
gjort en social resa från uppväxtmiljöns arbetarklass till en högre akademisk<br />
chefsposition.<br />
Jag tänker inte psykologisera över vad klassresan gör med individen,<br />
utan betrakta klassresenärernas vittnesmål som närmast en litterär genre<br />
eller berättelse. Många av berättelserna påminner om varandra. Här återfinner<br />
vi ofta uttryck <strong>och</strong> formuleringar som handlar om rotlöshet, osäkerhet,<br />
kluvna identiteter, hemlöshet, dåligt självförtroende, skam, förödmjukelse,<br />
hjälplöshet med mera. Men det berättas också om stolthet. Inte sällan<br />
handlar det om en barndom med gemenskap <strong>och</strong> sammanhållning <strong>och</strong> om<br />
stoltheten över att ha lyckats, trots en miljö utan böcker, studievanor <strong>och</strong><br />
”sociala ambitioner”.<br />
Det är lite paradoxalt att begreppet klassresa vinner insteg i den svenska<br />
vokabulären just vid början av 1990-talet. Det sker samtidigt som klassbegreppet<br />
blivit allt osynligare i samhälls- <strong>och</strong> kulturdebatten. Och även arbetarna<br />
själva betvivlar existensen av en särskild ”arbetarklass”. Detta hände<br />
vid den tiden då man var postmodern, vilket förstärkte aversionen mot allt<br />
tal om rötter, tradition <strong>och</strong> ursprung. Just då börjar en ny grupp i samhället<br />
berätta om sin bakgrund <strong>och</strong> om sina erfarenheter: klassresenärerna. Det<br />
var män <strong>och</strong> kvinnor med ett ursprung i arbetarklassen som ville tala om att<br />
de vantrivdes eller åtminstone var ambivalenta till livet i de nya <strong>och</strong> högre<br />
klasserna. Politiker, högre tjänstemän, författare, musiker <strong>och</strong> professorer<br />
56