ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

NYHETER Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt annika.jensfelt@arkitekt.se Remiss om 3+1 eller 2 Utbildningsdepartementet vill indela all högre utbildning i kandidatexamen på tre år och masterexamen på ett eller två år. Detta är en anpassning till den så kallade Bolognaprocessen. Den innebär ett samarbete mellan 40 olika länder i Europa för att stärka internationell samverkan mellan högre utbildningar. Enligt förslaget ska det bli möjligt att avsluta sina studier efter tre år med en kandidatexamen och kanske ta en master på någon annan utbildning. På samma sätt kan det komma studenter från andra kandidatutbildningar för att ta en masterexamen vid någon av arkitektutbildningarna. För de yrken som regleras i svensk lagstiftning eller i EG-rätten vad avser krav på examen, ska utbildningarna även fortsättningsvis leda till yrkesexamen. Det innebär att arkitektutbildningarna på KTH, Chalmers och LTH, vars examina regleras i det europeiska arkitekdirektivet, kommer att behålla sina yrkesexamina. Man tar alltså arkitektexamen. Landskapsarkitektexamen regleras däremot inte i direktivet. Det nya systemet innebär att landskapsarkitektexamen ersätts av generella examina, till exempel en master i landskapsarkitektur. Förslaget innebär också att det nuvarande svenska poängsystemet, där en poäng motsvarar en veckas studier, ersätts med ett system där en veckas studier motsvaras av 1,5 poäng, det så kallade European Credit Transfer System (ECTS). Det nya examenssystemet föreslås träda i kraft i juli 2007. Sveriges Arkitekter ska lämna sitt remissvar till förslaget i början av juni i år. Sveriges Arkitekter ska även svara på en remiss om hur forskningsnivån kan samordnas med kandidat- och masternivåerna. Enligt förslaget ska masterutbildningen bli tvåårig för att kunna fungera som forskningsförberedande. Fortsatt populära utbildningar Antalet sökande till högskoleutbildningarna har ökat med 4 procent inför hösten 2004. För arkitektutbildningarna har intresset varit i stort sett oförändrat. Samtidigt tillhör arkitektutbildningarna fortfarande de högskoleutbildningar som har flest sökande per plats. Till Arkitekturskolan KTH söker 647 i första hand. Antalet elevplatser dras ned från 100 till 60. Till LTH söker 477 till 60 platser och CTH har 655 sökande till 60 platser. Alnarp har i år 115 sökande i första hand till 50 platser och till Ultuna söker 115 till 40 platser. Fysisk Planering på BTH har fått 78 ansökningar till 65 platser. Till Konstfack i Stockholm sökte i år 212 personer de 15 platserna på linjen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign. HDK har inför hösten 427 sökande till 40 platser på utbildningsprogrammet i Design. Högskoleverkets utvärdering av landskapsarkitektutbildningen: ”Två bra utbildningar men trötta lärare” Landskapsarkitektutbildningarna på Ultuna och Alnarp är mycket bra men det finns problem, konstaterar Högskoleverkets utvärderingsgrupp. De anser att en grundläggande framtidsfråga är om utbildningen ska vila på naturvetenskaplig eller annan grund och de tycker att meriter för högre lärartjänster måste omvärderas. – Varför är det bara en A4-text som meriterar till högre tjänster inom landskapsarkitektur? Det är ju inte klokt! Så säger landskapsarkitekt Bengt Schibbye, som varit sakkunnig i Högskoleverkets bedömargrupp Bengt Schibbye har varit med och utvärderat landskapsarkitektutbildningarna. som utvärderat utbildningarna vid lantbruksuniversitetet, SLU. Bedömargruppen konstaterar i sin rapport att det, särskilt på Ultuna, finns för få lärare med högre tjänster inom kärnämnena landskapsarkitektur och formlära. ”Att undervisningen hittills hållit hög kvalitet beror på ’överkvalificerade adjunkter’”, skriver de. Bedömargruppen vill att institutionerna och universitetet tydligare ska värdera andra meriter än doktorsexamen för högre tjänster, till exempel designproduktion. Ett första mål vore att tillsätta en designinriktad professor, skriver de. I rapporten framgår också att ett av de största problemen i utbildningen är trötta lärare. ”Entusiastiska lärare slits ner. Även studenterna har observerat att lärarna är bra men trötta”, skriver bedömargruppen. UTVÄRDERARNAS REFERENSRAM 1. För att lyckas med sin verksamhet är det nödvändigt för universitetet att ha mål som relaterar till samhällets behov och strategier för att nå målen. 2. Hur utbildningarna är utformade är naturligtvis viktigt för deras kvalitet. 3. Internationalisering är nödvändig för högre utbildning och kommer att bli allt viktigare. – Lärarnas arbetssituationer är ohållbara. Skolorna kan inte bara lita till lärarnas engagemang, utan måste erbjuda bättre villkor, säger Bengt Schibbye. Enligt rapporten handlar det bland annat om att ledningen måste se över balansen mellan adjunkter och fast anställda professorer och lektorer och se till att kursansvar inte läggs på en lärare som inte är fast anställd. Bedömargruppen uppmärksammar också snedrekryteringen av studenter till utbildningen. Universitetet måste försöka nå underrepresenterade grupper, som i detta fall är män och personer med invandrarbakgrund. Ett sätt att bredda rekryteringen är enligt bedömargruppen att ändra förkunskapskraven. Idag krävs naturvetenskaplig gymnasiekompetens, men bedömargruppen frågar sig om man inte borde kunna rekrytera studenter även från mer konstnärligt inriktade utbildningar. – Varför ska man kunna till exempel kemi för att bli landskapsarkitekt? I Norge har man tagit bort kraven på naturvetenskapliga förkunskaper, säger Bengt Schibbye. Avslutningsvis konstaterar bedömargruppen att utbildningarna på Alnarp och Ultuna är mycket bra. De är också imponerade över forskarutbildningen; i ämnet landskapsplanering har det sedan 1981 examinerats 20 doktorer och 7 licentiater. De ser strategiska fördelar med att det finns två utbildningar med delvis olika profil, men Alnarp och Ultuna måste samarbeta bättre. ”Samordning och ännu hellre samhörighetskänsla mellan institutionerna är önskvärd!”, skriver bedömargruppen. Annika Jensfelt 4. God utbildning är beroende av goda organisations- och beslutssystem. 5. God utbildning är också beroende av system för att säkra kvaliteten. 6. Lärarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling är avgörande för utbildningens kvalitet. 7. Fysisk miljö och infrastruktur är viktiga kvalitetsfaktorer. Hela rapporten finns på www.hsv.se. 14 ARKITEKTEN maj 2004
”Inte bara en konstnärlig utbildning” Anna Gustafsson, Elisabeth Hagströmer och Anders Larsson tycker inte att man kan ta bort kravet på naturvetenskapliga förkunskaper för landskapsarkitektutbildningen. – Det är just kombinationen naturvetenskap och estetik som lockade mig till utbildningen, säger Elisabeth Hagströmer, som går i årskurs ett på Ultuna. Hon får medhåll av kompisarna vid lunchbordet på gården vid institutionen för landskapsplanerings lokaler. – Vissa naturvetenskapliga kurser, som markvetenskap, är redan Hur kommenterar du Högskoleverkets utvärdering? – Det viktigaste för oss är att vi får stöd att fortsätta att sträva efter att driva en utbildning med en tydlig professionsinriktning, en yrkesidentitet. (Trots det nya Bolognasystemet, se notis i spalten. Reds. anm.) Vi vill inte tappa de studenter som söker utbildningen med syftet att bli just landskapsarkitekter och professionsorienteringen har betydelse för att kunna rekrytera lärare med konstnärliga meriter och yrkeserfarenhet. Detta väljer vi att fokusera på. Att lärarna är trötta, vad gör ni åt det? – Vi måste ompröva våra pedagogiska metoder. Vi kan inte lita på att få mer pengar från finansdepartementet, även om vi fortsäter att jobba för det. Vi har påbörjat ett pedagogiskt utvecklingsarbete ganska grundläggande. Skulle de bli ännu mer grundläggande skulle det inte vara särskilt kul för oss som läst natur på gymnasiet, säger Anna Gustafsson. Anders Karslsson går i årskurs två. – Då blir det svårare och en förutsättning att man läst matte, kemi och biologi för att klara vissa kurser, säger han. I övrigt håller de med om vad som framkommer i högskoleverkets utvärdering av landskapsarkitektutbildningarna. Det tycker att utbildningen är bra men känner av att lärarna är stressade och att det ofta Fyra frågor till prefekterna Tiina Sarap, prefekt institutionen för landskapsplanering i Alnarp strular med schemaläggningen. – En typisk situation var för ett tag sedan när studierektorn cyklade runt på sena eftermiddagen för att sätta upp lappar och informera oss alla om en schemaändring morgonen därpå, berättar Anders Larsson. Så verkar det inte gå till på andra institutioner. – När jag läste på institutionen för markvetenskap fungerade det alltid perfekt med schemat, det var kontrast att sedan komma tillbaka hit, säger Anna Gustafsson. Annika Jensfelt för lärarna för att komma på nya sätt att få studenterna att lära sig landskapsarkitektur. Hur ska ni samarbeta bättre med Ultuna? – Vi samarbetar. De konflikter som funnits har berott på gamla personmotsättningar. Nu är vi nya prefekter på båda utbildningarna och vi talas vid varje vecka. Högskoleverkets utvärderare ifrågasätter naturvetenskapliga förkunskapskrav för studenterna. Hur ser du på det? – Jag tror att det är bra att studenterna kommer in på bred front. Än så länge har jag dock inte sett något system som skulle kunna ersätta betyg och högskoleprov. Men redan idag har vi flera studenter som läst samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet, men som har kompletterat precis med den naturvetenskap som krävs. Att som i Norge slopa naturvetenskapliga förkunskapskrav vet vi för lite om konsekvenserna av. Det är svårt att veta hur det skulle vara att vara utan kunskap man själv har. Det är absolut intressant att följa upp Norges erfarenheter. Anders Larsson, Elisabeth Hagströmer och Anna Gustafsson är representanter för ArktiektStudenterna på Ultuna. Klas Eckerberg, prefekt institutionen för landskapsplanering Ultuna. Vad tycker du om Bolognaförslaget att ta bort yrkesexamen från landskapsarkitektutbildningen? – Jag ser både för och nackdelar med det föreslagna systemet med kandidat- och masternivå. Det är ingen ödesfråga för vår del, vi kommer att fortsätta att utbilda landskapsarkitekter. Men får vi inte tillräckliga resurser för färdighetsträningen måste vi dra ner på den delen, och det blir en stor omställning. Då måste vi diskutera med branschen – kanske måste det då införas hårdare krav på praktik efter examen. Vad gör ni åt att lärarna är trötta? – Vi ska bli bättre på att sätta gränser för hur mycket vi engagerar oss. Vi måste delvis sänka läraranärvaron för att få tid för möten och återhämtning. Det innebär att ge studenterna mer ansvar, att till exempel studenter i högre årskurs med överinseende av lärare kan hjälpa de lägre årskurserna. Högskoleverkets utvärderare efterlyser på Ultuna fler höga tjänster inom landskapsarkitektur och formlära, som tillsätts på annat än akademiska meriter. Hur ser du på det? – Vi har flera sådana högre tjänster. Det har varit krasst ekonomiska problem som gjort att vi inte haft dem tillsatta. Jag tror på en kombination av vetenskapliga och andra meriter. För att få in duktiga, erfarna praktiker hoppas jag att vi framöver ska kunna permanenta ett system med gästprofessurer. Nu i höst får vi en gästprofessor med konstnärlig inriktning inom landskapsarkitektur. Vad tycker du om förslaget att slopa naturvetenskapliga förkunskapskrav för studenterna? –Landskapsarkitekturen har sin grund i kunnandet om biologi och naturvetenskap, så en viss naturvetenskaplig grund behövs. Exakt vad och hur mycket man ska kräva kan kanske omprövas, men det är ingenting vi har diskuterat. Det är en stor, resurskrävande apparat att ta in studenter på annat än betyg, så att till exempel ta in studenter enbart på arbetsprover känns i dagsläget inte aktuellt. Annika Jensfelt ARKITEKTEN maj 2004 15 Foto: Annika Jensfelt
Page 1 and 2: 05 BARRIÄRBYGGE OBSERVATÖRER I P
Page 3 and 4: Arbete mot slummen. FN-projekt i Na
Page 5 and 6: ”Det är lätt för vem som helst
Page 7 and 8: Hebron, Guds stad Text: Joanna Heil
Page 9 and 10: Om Nablus och stenvalvens bräcklig
Page 11 and 12: såg. Min unge före detta kontaktm
Page 13: Ny utbildningspolicy Ett utkast til
Page 19 and 20: Svensk arkitekt leder arbete mot sl
Page 21 and 22: Kibera är det näst största slumo
Page 23 and 24: andra och till folket i Kibera så
Page 26 and 27: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 28 and 29: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 30 and 31: Miele Sveriges bästa vitvarulevera
Page 32 and 33: att de maskininspirerade processern
Page 34 and 35: Lagliga eller olagliga CAD-krav? P
Page 36 and 37: Monica Nyberg visar favoritövninga
Page 38: KALENDERN Redaktör: Nina Gunne nin
Page 41 and 42: Svar till Magnus Lundkvist Påkläd
Page 43 and 44: Foto Kajsa Löf Entré till A-och V
Page 45 and 46: ara en början värdering av och re
Page 47 and 48: Arkitektkontoren har de bästa proj
Page 49 and 50: Varberg - fortfarande ett vardagexe
Page 51 and 52: Den lokala löneförhandlingens fem
Page 53 and 54: epresentativa fotografi er, ritning
Page 55 and 56: Stor gest - magert resultat För dr

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?