ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

DEBATT Debattredaktör: Kerstin Persson kerstin.persson@arkitekt.se Tel 08-5055 7734 ”Frågan är om en så tafflig beställarprocess någonsin ägt rum i Sverige. Nu försöker man mörka sina misstag genom att skylla på svårigheterna att kommunicera med utlänningar….Regeringen har de senaste åren slagit sig för bröstet som designernas och arkitekternas vän. Att statens representant Peter Ohrstedt tycker att bara svenska arkitekter är goda nog att bygga i Sverige är ett motsägelsefullt budskap. Ett ruttet budskap.” John Peter Nilsson i Aftonbladet 24 april 2004 i en kommentar till ett inslag i Kulturnyheterna på STV 2 där Peter Ohrstedt vill se över utländska arkitekters närvaro i Sverige efter problemen med Rafael Moneos Moderna Museum. ”KFOR måste genast se över sina rutiner, säger Bengt O H Johansson, ordförande i kulturarv utan gränser, KuG. Speciellt värdefulla platser och byggnader sades vara skyddade. Så skedde inte. Det är djupt beklagligt att FN-soldater inte förmådde ingripa då skatter som klarat 600 år, två världskrig och inbördeskriget 1999 nu förstördes.” Kravallerna i Kosovo i mars förstörde 34 kyrkor och kloster från olika epoker. DIKforum nr 7-04. ”Nyblivna föräldrar kan direkt på BB trycka på en knapp varvid en vacker ljusslinga tänds vid fontänen på Larmtorget och hälsar den nya medborgaren välkommen.” Bengt Skoog vid gatu- och parkkontoret i Kalmar kommun tog initiativet, berättar tidningen Vi nr 10, 13 maj 2004. ”Att datorn i grunden har förvandlat arkitekturen är tydligast hos FOA (Foreign Office Architects, reds anm). Få andra kontor definierar bättre framtidens arkitektroll. De förkastar en gång för alla idén om en ensam konstnär med ett personligt uttryck. Arkitekturen är hos dem ett utfall av en grupprocess, något som föds på vägen när en rad olika fakta, förutsättningar och röster korsas.” Tomas Lauri om den nya arkitektgenrationen som skapar allt i datorn, DN 2 maj 2004 ”Logiskt sett måste vi för att stoppa gettobildning blanda hyres- och bostadsrätter med villabebyggelse, uppmuntra nyanlända invandrare att bosätta sig utanför storstadsregionerna, och satsa mer på utveckling i områden som redan har problem. De misstag som begåtts kan inte göras ogjorda, men vi behöver inte upprepa dem.” Ledare i Vår bostad nr 5 maj 2004. ”Ge inte pengar till dem som tigger i tunnelbanan. De säger att de behöver pengar till härbärge, men den avgiften betalar socialtjänsten. Ge en macka, frukt, cigaretter eller godis istället när någon tigger.” Rolf Nilsson, vice ordförande i föreningen Stockholms Hemlösa, intervjuas av Sandra Grossman i Bofast april 2004 Något liknande får inte hända igen, skriver Peter Ohrstedt. Ursäkt och förslag I Arkitekten nr 04 framförde jag kritik mot Statens fastighetsverks sätt att sköta sitt uppdrag till kvalitetsansvarig och sin kontrollplan enligt PBL i Skeppsholmsbygget. Peter Ohrstedt klargjorde i samma nummer att projektet genomfördes enligt gamla PBL varför någon kvalitetsansvarig ej tillsattes. Jag ber om ursäkt för att jag inte kollade fakta innan jag kom med kritik. Egentligen tycker jag att Fastighetsverket borde ha en så kvalitetssäkrad verksamhet att den inte borde behöva lagkrav för att fungera men min fadäs ger underlag till en viktig fråga: Hade det blivit färre fel om Skeppsholmsbygget hade genomförts enligt PBL 95? Om svaret blir JA så är ju lagstiftarna att gratulera. Då kunde det vara intressant att kort få veta hur Fastighetsverket driver sina senare projekt med avseende på kvalitetsansvarig och kontrollplan enligt PBL. Svar till Bengt Humble Jag har just nu endast möjlighet att svara mycket kort: Våra erfarenheter av kvalitetssäkringssystemet enligt PBL är att det inte att ger någon större förbättring. Jag tror därför inte att det hade varit någon skillnad om vi tillämpat detta i Moderna Museet-fallet. Jag har även informellt framfört det till PBL-kommittén. Tillsammans med några andra större byggherrar har vi nyligen inlett en diskussion om hur vi ska kunna få till stånd en bättre kvalitetssäkring av byggande, men kanske framför Om svaret är NEJ så finns det brister i PBL:s kapitel 9 om tillsyn och kontroll. Det är vi många som tycker, särskilt inom KARF, men det kunde vara intressant att ta del av Statens fastighetsverkets förslag om förbättringar till den sittande PBLkommittén. Förslag: Använd Skeppsholmsbygget som ett praktikfall för att testa frågan hur tillsyn och kontroll ska gå till för att en liknande skandal ej ska kunna upprepas. PBL bör vara något för medlemmarna av Sveriges Arkitekter att debattera. PBL är den lagliga grunden för jobben. Ni vet väl att ni kan följa PBL-kommitténs arbete på http: //www.sou.gov.se/pbl/ ? Bengt Humble Arkitekt SAR/MSA Medlem av KARF, Kvalitetsansvarigas riksförening allt av projektering. Något liknande som inträffade för oss med Moderna Museet får inte hända igen! Vi hoppas framför allt på att arkitekterna kan gå i bräschen för en sådan uppryckning av projekteringen. Vi skulle önska att arkitektkontoren ökade sin tekniska kompetens och på ett säkrare sätt kunde svara för projekteringsledning och kvalitetssäkring. Peter Ohrstedt Arkitekt SAR/MSA Statens fastighetsverk 46 ARKITEKTEN maj 2004 Foto Åke E:son Lindman
Arkitektkontoren har de bästa projekteringsledarna Att ifrågasätta arkitektkontorets lämplighet och förmåga som projekteringsledare och projektör utifrån projektet Moderna Museet har sina svagheter, skriver Anders Thalberg, chef för Whites Stockholmskontor. Det är bra att Peter Ohrstedt (Fastighetsverkets chefsarkitekt, red: s anmärkning) efterfrågar projekteringsledning (Arkitekten april 2004). Efterfrågan är annars inte stor. Få beställare förstår projekteringsprocessen och än mindre hur den leds. Finns begreppet projekteringsledare i organisationsplanen är det ofta som ett mindre tillägg till projektledartiteln ”projektledare (och projekteringsledare)”. Denne person har i allmänhet sina kunskaper från entreprenörssidan och är huvudsakligen inriktad på byggprocessen. Är projekteringsledaren en särskild person är han ofta ung och oerfaren, eftersom rollen anses mindre viktig. En typisk projekteringstidplan kan här bestå av ett antal tidpunkter för upphandlingar och igångsättning, och därav följande avropstider för förfrågningshandlingar. Tiderna stäms i bästa fall av på projekteringsmöten: är handlingarna klara i tid eller inte? Vem är orsak till försening? Det är det hela. I praktiken organiserar och leder arkitekten, det vill säga arkitektkontoret, nästan alltid projekteringen i kraft av sin större överblick och helhetssyn. Arkitekten beskriver arbetsgången med skiss- och utredningsskeden, med systemens inbördes beroenden, tider för kritiska beslut, samordning och granskning. Arkitekten väljer väg och driver fram lösningar. I stora projekt blir mötena många och informationsflödet stort. Den handläggande arkitektens och ingenjörens tid räcker inte till för att hålla koll på allt. Då behöver arkitekten avsätta en administrativ resurs som sköter uppföljning och framförhållning och håller rätt på all information, ändringar och nya tider. Utrus- tad på detta sätt kan arkitekten leda projekteringen i de flesta uppdrag. En reell projekteringsledning förekommer emellanåt också i form av en kunnig och administrativt skicklig person anlitad direkt av beställaren. De stora ingenjörskonglomeraten anser sig ha sådana kompetenser och tar gärna på sig denna roll. Vi har också stött på duktiga personer från sådant håll. Bristen har varit att även deras kunskap och intresse främst varit inriktat mot bygge och byggledning. För att kunna leda projektering måste man förstå projekteringsprocessen och för att förstå projekteringsprocessen är det en stor fördel att ha en gedigen erfarenhet som projektör. Den bästa bakgrunden till denna förståelse ger arkitektkontoret med dess skissmetodik och sammanfogning av estetik och teknik. Inom arkitektkontoren finns också de mest kvalificerade projekteringsledarna. Fråga är om de försvinner i brist på efterfrågan. Att ifrågasätta arkitektkontorets lämplighet och förmåga som projekteringsledare och projektör utifrån projektet Moderna Museet har sina svagheter. Projekteringen hade en mycket speciell organisation med en friseglande stjärnarkitekt som hade beställarens öra, och en projekteringsledare och projektörer som spelade i en helt annan division. När projektörerna hade problem att få besked i tid eller avrådde från tekniska äventyrligheter fick man inte något gehör från beställaren och gentemot Moneo hade man inga befogenheter. Endast ansvar att samordna arbetet med honom. Det finns också skäl för Ohrstedt att rikta uppmärksamheten bort från brister hos sig själv och den egna organisationen. Alla vet hur otroligt viktigt det är för resultatet med en bra ledning, att byggherre och projektledning kan skapa bra förutsättningar för projektet. Fel kommer alltid att förekomma, även med kvalitetssystem. De fel som tillskrivs projektörsgruppen har på grund av projektets utsatthet fått större konsekvenser än brukligt. En del av dem måste vi utan tvekan självkritiskt ta på oss. Flera är enkla missar och förbiseenden som inte bottnar i bristande kunskap vilket leder till viss eftertanke. De engagerade och kunniga projektörer och projekteringsledare hos oss som omyndigförklaras i Ohrstedts inlägg har ändå rätt att känna sig orättvist behandlade. En av dem plockades av banan av Moneo personligen som varande alltför påstridig, de övriga jobbade hängivet efter Moneos önskningar i en alltmer påfrestande situation ända till slutet. De två projekteringsledare från oss som arbetade i projektet hör till branschens skickligaste. Jag tror inte någon säger emot mig. Peter Ohrstedt tror på en projekteringsledare knuten till beställarens organisation. Med rätt kompetens kan det fungera väl. Vi tillhandahåller gärna både projektledning och projekteringsledning. Som separata ledningsuppdrag eller som ett samlat åtagande inom arkitektuppdragets ram. Inom White tror vi också att ekonomiskt tänkande, tekniskt kunnande och vackra detaljer väsentligt bidrar till det arkitektoniska uttrycket. Hade vi inte kunnat ta ansvar för ekonomi, teknik och detaljutformning, hade vårt eget hus Katsan inte fått något Kasper Salinpris. Anders Thalberg Arkitekt SAR/MSA ARKITEKTEN maj 2004 47
Page 1 and 2: 05 BARRIÄRBYGGE OBSERVATÖRER I P
Page 3 and 4: Arbete mot slummen. FN-projekt i Na
Page 5 and 6: ”Det är lätt för vem som helst
Page 7 and 8: Hebron, Guds stad Text: Joanna Heil
Page 9 and 10: Om Nablus och stenvalvens bräcklig
Page 11 and 12: såg. Min unge före detta kontaktm
Page 13 and 14: Ny utbildningspolicy Ett utkast til
Page 15 and 16: ”Inte bara en konstnärlig utbild
Page 19 and 20: Svensk arkitekt leder arbete mot sl
Page 21 and 22: Kibera är det näst största slumo
Page 23 and 24: andra och till folket i Kibera så
Page 26 and 27: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 28 and 29: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 30 and 31: Miele Sveriges bästa vitvarulevera
Page 32 and 33: att de maskininspirerade processern
Page 34 and 35: Lagliga eller olagliga CAD-krav? P
Page 36 and 37: Monica Nyberg visar favoritövninga
Page 38: KALENDERN Redaktör: Nina Gunne nin
Page 41 and 42: Svar till Magnus Lundkvist Påkläd
Page 43 and 44: Foto Kajsa Löf Entré till A-och V
Page 45: ara en början värdering av och re
Page 49 and 50: Varberg - fortfarande ett vardagexe
Page 51 and 52: Den lokala löneförhandlingens fem
Page 53 and 54: epresentativa fotografi er, ritning
Page 55 and 56: Stor gest - magert resultat För dr

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?