ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina Gunne nina.gunne@arkitekt.se Glasbrukstäppan – sliten och misskött Stockholmspärla ”Det är med förvåning och besvikelse vi konstaterar hur en av landets mer framstående parkanläggningar hanteras. Det är av största vikt att alla inblandade inser värdet av Glasbrukstäppan som en representant för svensk trädgårdskonst i allmänhet och för Stockholms och Erik Glemmes parkarkitektur i synnerhet. Glasbrukstäppan är en allmän park med enastående kvaliteter, dessa får inte äventyras.” Så skriver Akademin för landskapsarkitektur inom Sveriges Arkitekter i ett brev till Stockholms Stad. Akademin har tagit upp vad som händer vid parken Glasbrukstäppan på Södermalm. I parken har slitaget ökat kraftigt genom att en skola byggts ut intill. Skötseln har inte alls följt med utvecklingen. Samma tendens kan man se över hela staden sedan skötseln lades ut på stadsdelsnämnderna, påpekar akademien. Brevet har undertecknats av Bengt Isling, ordförande i Akademin för landskapsarkitektur. ”En undangömd oas” kallar Anna-Maria Blennow Glasbrukstäppan i sin bok Europas trädgårdar (Bokförlaget Signum 1995). I ett avsnitt om modernismens trädgårdskonst beskriver hon Erik Glemmes anläggning på Glasbruksklippan (1948 – 1952) på Söders höjder i Stockholm. Parken, som är en bit överbliven mark mellan klippor och bostadshus, består av tre delar, alla utformade med stor omsorg om detaljerna. Den nedre är stensatt kring tre runda vattendammar. På en brandmur intill hade Glemme låtit måla skuggan av ett träd. Granittrappor leder till nästa nivå där det fi nns en träpaviljong med toppigt spåntak under en stor ek. Parken avlutas med ett övre rum med en sitthörna vid en damm. Foto: Thorbjörn Andersson Verktyg i rörelsens händer LUMA-fabriken, Katarinahissen, bostäder och industrier på Kvarnholmen i Stockholm, men också butiker, bensinmackar, folkparker och Folkets Hus runt hela Sverige. Det kooperativa Förbundets Arkitektkontor lämnade under sina första decennier tydliga avtryck i Sverige och vissa av 1920- och 30-talens byggnader räknas till några av den svenska funktionalismens höjdpunkter. 80 år efter att arkitektkontoret inrättades i Sverige kommer boken Det svenska Folkhemmet, Kooperativa Förbundets arkitektkontor, ut på Arkitektur Förlag. Författaren Lisa Brunnström porträtterar här det mest produktiva arkitektkontoret i Sverige genom tiderna. Hon beskriver kontoret som ett verktyg i den kooperativa rörelsens händer men presenterar också arkitektkontorets bidrag till både den svenska arkitekturscenen och utvecklingen av det svenska välfärdssamhället. KFs arkitektkontor placeras i ett sammanhang av de kooperativa idéerna och den generella sociala och arkitektoniska debatten under den tid när kontoret inrättades. Undersökningar om människors levnadsvanor, som gjordes inom KFs arkitektkontor, syftade till att förbättra bostadsstandarden. KF-byggnaderna Det svenska folkhemsbygget. Om Kooperativa Förbundets arkitektkontor Lisa Brunnström Arkitektur Förlag 2004 ISNB: 9186-050-261 kännetecknades av enkelhet, ordning, hygientänkande, rationalitet och standardisering. I den kooperativa ideologin låg också en idé om den modernistiska arkitekturens enkelhet och reduktion av formen. Arkitekterna strävade efter att fi nna generella, ekonomiska bostadstyper för framtiden, gärna i form av terrasshus eller i smala lamellhus. Men kontoret ritade också Folkparker, Folkets Hus, restauranger och hotell. I linje med kontorets sociala ambitioner ägnade man stor omsorg åt arbetsmiljöer på fabrikerna. Tyngdpunkten i boken är lagd på perioden 1924 – 58, den period som räknas som kontorets guldålder, och då Eskil Sundahl var kontorets ledare. Men studien beskriver utvecklingen ända fram till arkitektkontorets nedläggning 1993. Boken lyfter fram bilder ur arkiven av byggnader som rivits, byggts om eller bevarats. Ett perspektiv ur KFs arkiv visar hur Katarinahissen med restaurang Gondolen skulle se ut. Än idag är hissen och restaurangens gestalt fortfarande någorlunda intakt. Som en högrest konstruktivistisk fågel som vakar över uppfarten till Södermalm. Nina Gunne 28 ARKITEKTEN maj 2004
Samhället speglas i stadshus Arkitekturen förmedlar värderingar. Det är en av utgångspunkterna i boken Offentlighetens materia, kulturanalytiska perspektiv på kommunhus. Bebyggelsehistoriker och etnolog Karin Avastson och Cecilia Hammarlund-Larsson, beskriver här svenska stads- och kommunhus som materialiserad historia och hur de har speglat tidens samhälleliga ideal då de byggts. Studien redogör för hur kommunalhusen varit symboler för maktutövning, demokrati och för staden eller kommunen. Byggnaderna har ofta fått en gestaltning som markerar att de är viktiga byggnader i staden. Utifrån Jürgen Habermas kategorisering av privat och offentligt och Michael Foucaults arbeten om institutionalisering i det moderna samhället går skribenterna vidare i sina arkitekturanalyser av de kommunala byggnadernas betydelse som bärare av värderingar. Författarna har låtit samhället och kulturen vara utgångspunkten i studien, inte arkitektur och stilelement i sig. Att det är framförallt de offentliga byggnaderna som speglar ideologier, sin tid och samhället och som fungerar som maktens arkitektoniska uttryck ger studien exempel på. Författarna vandrar genom stadshuset i Skövde som invigdes 1990, och konstaterar att ”…utövningen av makt här går ut på att upprätthålla och demonstrera det perfektas överordnande karaktär över det mänskliga, vardagliga eller kvinnliga i arbetslivet.”. En tjänsteman som varit engagerad i byggnadens tillkomst tar på sig ansvaret att se till att inga ”ir- Offentlighetens material. Kulturanalytiska perspektiv på kommunhus Karin Avastson och Cecilia Hammarlund- Larsson Carlsson Bokförlag 2003 ISBN: 91-7203-520-X rationella och störande ting kommer in i byggnaden”. Författarna upplever efter samtal med de anställda att det ständigt pågår en kamp om ”de rosa tygblommorna och de små dukarna. De rör sig sedan genom historien, förbi Sigtuna rådhus från 1744, en lågmäld byggnad som genom sin placering vid torget ändå intar en förnäm plats i stadsbilden, förbi Helsingborgs rådhus, en monumentalbyggnad i medeltidsromantisk stil från förra sekelskiftet. I Västerås modernistiska stadshus från 1950 markeras fullmäktigesalens placering i byggnaden genom höga fönster i fasaden. Träder man in i fullmäktigefl ygeln möter marmorklädda väggar och en rad porträtt av stadens stadsfullmäktigeordföranden genom tiderna. Författarna har talat med användare av byggnaderna och med invånare i städerna för att höra hur de uppfattar byggnaderna. Om Partille kommunhus från 1970, har de fått fram många åsikter om att byggnaden är enformig och sluten och att den utstrålar ”byråkratisk centralstyrd” arkitektur. Genom arkitekturanalyser har författarna velat skapa förståelse för samhällsförändring och värderingar. Med de utgångspunkterna blir byggnaderna symboler för den svenska offentliga sektorn och för demokrati. Den monotona arkitekturen i sjuttiotalets kommunalhus tolkas som en logisk följd av en förändrad offentlighet när den borgerliga offentligheten ersattes med ”den allmänna opinionen”. Nina Gunne ARKITEKTEN maj 2004 29
Page 1 and 2: 05 BARRIÄRBYGGE OBSERVATÖRER I P
Page 3 and 4: Arbete mot slummen. FN-projekt i Na
Page 5 and 6: ”Det är lätt för vem som helst
Page 7 and 8: Hebron, Guds stad Text: Joanna Heil
Page 9 and 10: Om Nablus och stenvalvens bräcklig
Page 11 and 12: såg. Min unge före detta kontaktm
Page 13 and 14: Ny utbildningspolicy Ett utkast til
Page 15 and 16: ”Inte bara en konstnärlig utbild
Page 19 and 20: Svensk arkitekt leder arbete mot sl
Page 21 and 22: Kibera är det näst största slumo
Page 23 and 24: andra och till folket i Kibera så
Page 26 and 27: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 30 and 31: Miele Sveriges bästa vitvarulevera
Page 32 and 33: att de maskininspirerade processern
Page 34 and 35: Lagliga eller olagliga CAD-krav? P
Page 36 and 37: Monica Nyberg visar favoritövninga
Page 38: KALENDERN Redaktör: Nina Gunne nin
Page 41 and 42: Svar till Magnus Lundkvist Påkläd
Page 43 and 44: Foto Kajsa Löf Entré till A-och V
Page 45 and 46: ara en början värdering av och re
Page 47 and 48: Arkitektkontoren har de bästa proj
Page 49 and 50: Varberg - fortfarande ett vardagexe
Page 51 and 52: Den lokala löneförhandlingens fem
Page 53 and 54: epresentativa fotografi er, ritning
Page 55 and 56: Stor gest - magert resultat För dr

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?