ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stor gest<br />
– magert resultat<br />
För drygt två år sedan beslöt regeringen tillsätta<br />
en kommission för att granska byggsektorn. Alla byggbranschens<br />
misslyckanden skulle granskas meddelade<br />
statsministern, som pekade ut byggbranschen som en<br />
problemsektor.<br />
Byggkommissionen tillsattes. Den skulle föreslå åtgärder<br />
som var konkurrensfrämjande, granska kartellbildning<br />
och nyttjande av svart arbetskraft och föreslå åtgärder<br />
som syftar till att hålla nere byggkostnader och höja kvaliteten<br />
inom bygg och anläggningssektorn.<br />
Ett mycket brett uppdrag får man konstatera. Kommissionen<br />
gjorde också en bred genomlysning av branschen i<br />
sin rapport Skärpning gubbar, som publicerades vid årsskiftet<br />
2002/2003. Sammanlagt föreslog kommissionen<br />
22 olika åtgärder inom områden som byggherrens ställning<br />
och konkurrensen, byggkostnader, byggfel, tillsyn och<br />
kontroll, byggandets miljöpåverkan, byggforskningen, svart<br />
arbetskraft samt myndigheternas roll och samverkan.<br />
Ett brett uppdrag resulterade i ett brett förslag till<br />
åtgärder syftande till bättre byggprocesser.<br />
Och vad är idag, efter ett och ett halvt år, resultatet?<br />
Jo, inom byggsektorn har ett ganska omfattande<br />
förändringsarbete påbörjats. Byggandets olika aktörer,<br />
byggherrar, entreprenörer, konsulter och arkitekter har på<br />
olika sätt, var för sig och genom samverkan, börjat ge sina<br />
bidrag till mer effektiva byggprocesser, genomsyrade av<br />
kvalitetstänkande och samfällt ansvarstagande. Mycket<br />
är naturligtvis sig likt, men de olika aktörerna har ändå<br />
överlag tagit Byggkommissionens rapport på största allvar<br />
och drivs av en seriös vilja till att medverka till effektivare,<br />
kvalitetspräglat byggande.<br />
Men vart tog samhällets ansvar vägen, det samhälle<br />
som utpekat byggsektorn som en fuskbransch med svagt<br />
kostnadsmedvetande och bristfällig konkurrens? Den samhälleliga<br />
uppföljningen av Byggkommissionens förslag har<br />
hittills lyst med sin frånvaro. Nu har dock regeringen i vårbudgeten<br />
meddelat att man ämnar tillsätta en byggsamordnare,<br />
som under tre år tillsammans med företrädare<br />
för bygg-, fastighets- och anläggningssektorerna ska leda<br />
och samordna ett program för utveckling och utvärdering<br />
av byggsektorn. För detta ändamål anslås den häpnadsväckande<br />
siffran av 2 miljoner kr, under förutsättning att<br />
branschen bidrar med lika mycket.<br />
Naturligtvis kan något gott komma ur detta. Och självfallet<br />
handlar det om att branschens aktörer själva måste<br />
ta ansvar för ett nödvändigt förändringsarbete. Men ändå.<br />
Den storstilade ansatsen risker att sluta med just ingenting.<br />
Byggbranschen kanske inte var så viktig? Problemen<br />
kanske inte var så stora? Hur ska branschen tolka att den<br />
stora politiska gesten till slut verkar vara rätt innehållslös?<br />
Och vad ryms i ett politiskt ansvarstagande i en sån här<br />
situation? Det vore stor skam om ett spirande förändringsarbete<br />
i branschen inte fick kraftfullt samhälleligt stöd.<br />
Staffan Carenholm<br />
STUDENT-<br />
SPALTEN<br />
Nya vägar till högskolan<br />
Det händer mycket kring utbildningarna just nu. Samtalet mellan <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong> och HDK har kommit igång i en positiv anda. Nyligen genomfördes<br />
årets utbildningsform. Denna gång på Ultuna och med <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
utbildningspolicy som tema. Utbildningspolicyn kommer att fylla en allt större<br />
uppgift när dagens utbildningsstruktur med samanhållna yrkesförberedande<br />
program ersätts av fler individuella val. Här spelar den så kallade Bolognapro-<br />
cessen en viktig roll.<br />
Ett av de starkaste argumenten mot Bolognamodellens uppdelning i tre<br />
plus två år är att det blir svårare eller rent av omöjligt att bedriva en saman-<br />
hållen femårig yrkesutbildning. En fördel för studenterna blir att uppdelningen<br />
på kandidat- och masterutbildningar gör det lättare att själv komponera sin<br />
utbildning utifrån egna mål – och kanske också välja att gå kurser där de för<br />
tillfället är bäst.<br />
I skuggan av Bolognaprocessen utreds även andra förändringar inom<br />
högskoleutbildningen. Jag tänker främst på de föreslagna förändringarna av<br />
antagningssystemet som just nu är ute på remiss.<br />
De förändringar som föreslås inbegriper allt från hur betygspoängen ska<br />
beräknas till förslag om nya alternativa vägar för antagning till högskoleut-<br />
bildning. Förslaget går i kortet ut på att ha tre vägar till högskolan. Betyg,<br />
högskoleprov samt ”tredje vägen”, där betygsantagning ska utgöra minst<br />
trettio procent av platserna, högskoleprovet likaså minst trettio procent<br />
samt ”en tredje väg” på minst tio procent – där bland annat särskilda prov<br />
används. Det nuvarande arkitektprovet skulle förmodligen passa väl in i denna<br />
”tredje väg”, men förvånande nog finns inga referenser till arkitektprovet i<br />
utredningen. För arkitektutbildningarna på KTH, LTH och Chalmers skulle de<br />
föreslagna nya antagningsreglerna, som jag tolkar det, inte innebära några<br />
större förändringar. Inredningsarkitekturbildningarna får man förmoda även i<br />
framtiden får tillåtelse att tillämpa särskilda regler för konstnärliga utbild-<br />
ningar. Däremot får både landskapsarkitekt- och fysisk planerarutbildning-<br />
arna en tredje väg till sina utbildningar, vilket välkomnas av ArkitektStuden-<br />
terna – som länge efterfrågat en alternativ väg in även på dessa utbildningar.<br />
En liten risk finns med att utredaren föreställer sig nationella ”områdesprov”,<br />
utbildningarna riskerar att grupperas ihop i fel ämnesområde. Helst bör de<br />
utgöra egna områden. Arkitektprovet borde därmed kunna utgöra stommen<br />
för såväl för landskapsarkitekters som fysiska planerares områdesprov.<br />
Rickard Wallgren, studenthandläggare <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
<strong>ARKITEKTEN</strong> maj 2004 63