ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

SVERIGES ARKITEKTER SVERIGES INFORMERAR ARKITEKTER INFORMERAR Foto Marie Hult Resa till goda exempel Miljögruppen inom Sveriges Arkitekter anordnade den 23 april en studieresa till Göteborg. Målet för resan var Lindås – 20 energisnåla radhus utan värmesystem, Solhusen i Gårdsten – en ombyggnad av ett miljonprogramsområde, och Ekocentrum – ett pedagogiskt centrum för ekologiskt byggande. Många kom från Göteborg, andra från Skåne och några från Stockholm och Eskilstuna. I Gårdsten guidades gruppen genom två färdiga kvarter av arkitekten för projektet Christer Nordström. Vid Ekocentrum höll Jerker Olsson, miljöledare för ombyggnaden av centret, en föreläsning om arbetsprocesser och hur man motiverar byggare att vilja genomföra miljöprojekt. Eftermiddagen ägnades åt ett besök i Lindås radhusområde, ritat av Hans Eek som guidade gruppen genom området. – Lindås och Gårdsten är projekt som har projekterats som kommersiella projekt, inget experimentbyggande, berättar Rickard Nygren från miljögruppen. I både Gårdsten och Lindås har arkitekterna lyckats driva igenom såväl sina arkitektoniska som sina ekologiska idéer utan större kompromisser. Man har inte behövt nagga på idéerna som i en del andra miljöprojekt. Tio av husen, med sammanlagt 255 lägenheter, är de så kallade Solhusen, där ombyggnaden har skett med tonvikt på energibesparing, kretsloppsanpassning och förnybar energi. Projektet har genomförts med stöd från den Europeiska Kommissionen för genomförande av de energi- och kretsloppsrelaterade åtgärderna. Taken till områdets loftgångshus har försetts med prefabricerade solfångarelement som används för att värma tappvatten i lägenheterna. – Det vi kunde studera på plats var framförallt hur de har byggt in balkongerna mot söder bakom en glasvägg, berättar Rickard Nygren. Här värms luften innan den förs in i lägenheterna. Dessutom kunde vi se hur det nya växthuset har fungerat som en social mötesplats. Under eftermiddagen vid Lindås deltog arkitekten Hans Eek och resenärerna fick besöka ett visningshus. Radhusen är resultat av ett flerårigt forskningsprojekt i samarbete med Chalmers, Byggforskningsrådet (Formas), Lunds Tekniska Högskola och Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Lägenheterna är 11 meter djupa och har få och välisolerade ytterväggar. Ett takfönster tar in ljus mitt i husets mörka kärna. Solfångare på taket värmer hälften av tappvattnet och gårdsfasaden åt söder har stora fönster för att ta tillvara solvärmen. Tilluften till lägenheterna värms i en värmeväxlare, resten av värmebehovet täcks av värmen från människor, apparater och belysning. – Det är ett tyst hus, påpekar Rickard Nygren. Dessutom får man en inredning fri från radiatorer och rördragningar. Varför bygger inte fler så här? – Det är obegripligt, säger Rickard Nygren. Det blir inte mycket dyrare att bygga och det blir rejält lägre energikostnader på lång sikt. Merkostnaden per lägenhet i Lindås har blivit ca 50.000 kronor beräknat på den extra isolering, dyrare fönster och ventilationssystem som används. Men då är kostnaderna för energiförbrukning betydligt lägre än i ett normalt boende. – Det är därför det är så viktigt med goda konkreta exempel där man kan visa att det verkligen fungerar, vad det kostar och vilka miljövinster som faktiskt görs, säger Rickard Nygren. En annan fråga är varför man inte i större omfattning använder de tekniker som finns för att ta tillvara solenergi, till exempel solfångare som inte är särskilt dyra. – Det är märkligt att fler inte nappat hittills, tycker Rickard Nygren. Troligtvis beror det på att initialkostnaderna fortfarande är högre än i vanliga projekt. De långsiktiga vinsterna är svårare att motivera entreprenörer med eftersom det inte kommer dem till godo. – Det gäller att motivera med att det ger goodwill åt företaget att arbeta miljömässigt. Arkitektkontor som nischar in sig på miljötänkande har helt klart en konkurrensfördel. Byggföretagen skulle också kunna ha det. En stor poäng med en studieresa, förutom att få studera goda exempel, tycker Rickard Nygren är de nya kontakter som knyts. Arkitekt Hans Eek visar husen utan värmesystem i Lindås utanför Göteborg. Sveriges Arkitekters miljögrupps studieresa april 2004. Nominera till årets arkitekturpriser Akademierna för arkitektur, inredningsarkitektur, landskapsarkitektur och fysisk planering utlyser nominering till årets arkitekturpriser. Nomineringar ska skickas till Sveriges Arkitekters kansli, Box 9225, 102 73 Stockholm. Märk kuvertet med respektive prisnamn. Till årets Planpris kan medlem eller lokalförening i Sveriges Arkitekter samt länsarkitekt nominera en plan eller planeringsarbete inom samhällsplanering eller stadsbyggnad som är ”ett förslag till lösning av en ur arkitektkårens synvinkel angelägen fråga”. Nominering före 30 juni. Till årets Kasper Salinpris sker ingen nominering, men förslag kan inlämnas före 30 juni. Till årets Kritikerpris kan medlem i Sveriges Arkitekter nominera ”upphovsmannen till den bästa arkitekturanalysen som publicerats under senaste året eller till den eller de som gjort den mest anmärkningsvärda insatsen för att stärka ett initierat samtal om arkitektur och samhällsplanering under de senaste åren”. Nominering före 30 juni. Till årets Guldstol kan beställare respektive producent eller arkitekt SIR/MSA nominera egna alster i kategorierna Bästa interiör och Bra klassiker. För att kunna delta i den senare kategorin ”ska produkten vara minst tio år gammal och fortfarande funktionell”. Nominering före 30 augusti. Till årets Sienapris har envar rätt att föreslå objekt för nominering av goda utemiljöer i Sverige med avseende både på planering, projektering, förverkligande och utförande. Inlämningar ska omfatta 60 ARKITEKTEN maj 2004
epresentativa fotografi er, ritningar som visar förslaget och dess relation till omgivningen samt kort skriftlig beskrivning. Materialet ska vara lätt att mångfaldiga. I anmälan ska anges tillblivelseår för objektet samt dess adress. Vidare ska anges ansvarig projektör, byggherre och entreprenör för utemiljön. Ansvarigt kontor ska framgå både för utemiljön och de eventuella andra delar som ingår i en anläggnings helhet. Insänt material kommer inte att återsändas till avsändaren, om inte förslagsställaren särskilt anger det. Anmälan ska märkas med förslagsställarens adress och ha inkommit till Sveriges Arkitekter senast 28 maj. Sture Ljungqvist död SAR:s tidigare ordförande Sture Ljungqvist har avlidit. Han var ständigt engagerad i arkitekternas frågor och innehade fl era förtroendeuppdrag inom SAR, bland annat som ordförande 1980-83. Efter pensioneringen var han en outtröttlig motor i SAR:s seniorgrupp. Lära om platser tema för forskare Plats och lärande var temat för ett forskarseminarium som hölls på Lidingö i april. Sveriges Arkitekters skolgrupp var arrangör tillsammans med Movium/SLU och forskare från en rad högskolor och universitet. Syftet var att knyta kontakter och bidra till att bygga upp kunskap om vad den fysiska miljön betyder för människor och hur pedagoger kan använda den i undervisningen. Ett 60-tal personer deltog. – Det fi nns ett stort intresse för hur platsen och lärandet kan hänga ihop, säger Suzanne de Laval, som är ordförande i skolgruppen. Det kan handla om allt från hur skateboardåkare använder stadslandskapet till hur miljön påverkar psyket. För oss är det viktigt att bygga ut vårt nätverk. Mer information om forskarseminariet fi nns på www.movium.slu.se/ forskarseminarium2004. Avtal med BFAB Sveriges Arkitekter har träffat ett samarbetsavtal med BFAB, Bygg- och Fastighetssektorns Fortbildningsinstitut. Utöver gemensamma träffar för att diskutera utbildningsidéer och samarbetsprojekt, ger avtalet följande konkreta förmåner för medlemmar i Sveriges Arkitekter. • Studenter och arbetslösa medlemmar får i mån av plats delta i BFAB:s utbildningar till självkostnadspris, dvs man betalar bara för måltider och dokumentation. • Nyutbildade medlemmar, som under de senaste fem åren avslutat sin arkitektutbildning, får 10 procents rabatt på kursavgiften hos BFAB. Information om BFAB:s kursutbud fi nns på www.bfab.se Nätverk för kursdeltagare Deltagarna i Sveriges Arkitekters professionaliseringsutbildning som gick i Göteborg hösten 2003 har fortsatt att diskutera de frågor som kom upp under kursen. De har bildat ett nätverk och träffas regelbundet under besök på olika kontor. Där tar de upp olika problem som kan uppstå under projektering och kontoren presenterar sina projekt. – Under kursen väcktes många intressanta frågor om arkitektens roll i byggprocessen och om hur vi kan vidga och stärka yrkesrollen. Om man inte fortsätter diskussionen är det risk för att man faller tillbaka i det gamla tänkandet, säger Ylva Olofsson på Cullberg Arkitektkontor i Göteborg. Vi utbyter erfarenheter genom att ta upp olika exempel och diskutera hur projekteringen och arkitektens roll har fungerat. – Man får försöka att i varje projekt se till att sätta gränser när man skriver avtal eller lämnar anbud. Inte lämna för låga priser och inte gå med på alltmer pressade tidplaner. Vi ska ju kunna ta ansvar för att de byggnader vi ritar håller god kvalitet. – Egentligen borde ”alla” arkitekter gå professionaliseringskursen så att diskussionen om vår yrkesroll kommer igång inom kåren ordentligt. Föreningsträff för idéutbyte Företrädare för elva av de femton lokalföreningarna inom Sveriges Arkitekter samlades i maj i Stockholm till den årliga lokalföreningsträffen. En central fråga är hur lokalföreningarna ska kunna delta i lokala debatter. Svårt, tycker en del föreningar, eftersom medlemmarna är engagerade på olika sidor i sina yrkesroller. Vem äger medlemmarnas åsikter? Att ordna öppna möten kring kontroversiella frågor är ett sätt att komma runt problemet, konstaterade deltagarna. Då säger var och en sin mening och lokaltidningarna refererar de olika åsikterna. Det pågår mycket runt om i landet, det saken är klar. – Visningar drar mest folk, sade Skånes representant Bengt Jacobson, som dock noterat en viss passivitet bland arkitekterna. Full fart däremot rapporterade Claes Kock från Stockholm, där arkitektföreningen som mest ordnar ett par evenemang i veckan, vilket fi ck de övriga att både skratta och sucka. Göteborg ser fram emot en egen bomässa nästa år och Akke Zimdal, föreningens ordförande, hoppas på en rad aktiviteter. När stadsbyggnadskontoret i Västerås (Västmanland) ordnar träff kommer många. – Medlemmarna vill veta vilka jobb som är på gång, konstaterade Ragnar Voight. Sörmland har delat verksamheten mellan Eskilstuna-Strängnäs, Flen-Katrineholm och Nyköping. Varje termin försöker vi ordna en öppen aktivitet i varje stad, sade ordföranden Monica de Santa Cruz. I Piteå byggs det mer än på mycket länge berättade Patrik Jansson från Övre Norrland. – Örebro har sina lunchträffar där man bjuder in folk utifrån, till exempel en chefredaktör, berättade Eva Robertsson. Den nya föreningen Blekinge- Kalmar har luncher i Karlskrona och Kalmar och ordnar visningar på lördagar då fl er kan komma. I Nybro är man på gång att bilda skönhetsråd, avslöjade Maria Agestam. I Östergötland har arkitektkontoren sponsrat en seminarieserie om hur goda hus blir till berättade Tomas Nyström och det är ett efterföljansvärt exempel. – Den nya styrelsen i Mellersta Norrland tycker att det hela är rätt lattjo. Nu kör vi verksamheten på vår nivå, sade Bengt Schibbye. Det ska inte fi nnas några dåliga samveten. En resa till Trondheim hör till det roliga. Gunnar Lidfeldt från Gävle-Dala berättade om föreningens externa arbete med rådgivning. Han tyckte att medlemmarna använder webben i för liten utsträckning. En idé som föddes under träffen var att små lokalföreningar kan ordna gemensamma studieresor. En fråga som diskuterades var om arkitektrådgivning ska vara gratis eller inte och där kan man konstatera att såväl åsikterna som praktiken är olika. Boka plats i guiden Sveriges Arkitekters bok Guide till Sveriges arkitektföretag har blivit mycket efterfrågad. Nu börjar planeringen för nästa upplaga, som utkommer i höst. Boka plats redan nu, så är du säker på att ditt företag kommer med. Bokar gör du enklast på www.arkitekt.se/guiden. I årets guide bjuds på två nyheter: 1. Den som bara vill vara med i den avslutande, länsvisa förteckningen kan boka plats enbart i denna, till en låg kostnad. 2. Företag som är med i sökregistret arkitekt.nu får 25 procent rabatt på annonsen i guiden. Vill du ansluta ditt företag till arkitekt.nu beställer du inloggningsuppgifter, enklast via e-post arkitekt.nu@arkitekt.se ARKITEKTEN maj 2004 61
Page 1 and 2: 05 BARRIÄRBYGGE OBSERVATÖRER I P
Page 3 and 4: Arbete mot slummen. FN-projekt i Na
Page 5 and 6: ”Det är lätt för vem som helst
Page 7 and 8: Hebron, Guds stad Text: Joanna Heil
Page 9 and 10: Om Nablus och stenvalvens bräcklig
Page 11 and 12: såg. Min unge före detta kontaktm
Page 13 and 14: Ny utbildningspolicy Ett utkast til
Page 15 and 16: ”Inte bara en konstnärlig utbild
Page 19 and 20: Svensk arkitekt leder arbete mot sl
Page 21 and 22: Kibera är det näst största slumo
Page 23 and 24: andra och till folket i Kibera så
Page 26 and 27: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 28 and 29: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 30 and 31: Miele Sveriges bästa vitvarulevera
Page 32 and 33: att de maskininspirerade processern
Page 34 and 35: Lagliga eller olagliga CAD-krav? P
Page 36 and 37: Monica Nyberg visar favoritövninga
Page 38: KALENDERN Redaktör: Nina Gunne nin
Page 41 and 42: Svar till Magnus Lundkvist Påkläd
Page 43 and 44: Foto Kajsa Löf Entré till A-och V
Page 45 and 46: ara en början värdering av och re
Page 47 and 48: Arkitektkontoren har de bästa proj
Page 49 and 50: Varberg - fortfarande ett vardagexe
Page 51: Den lokala löneförhandlingens fem
Page 55 and 56: Stor gest - magert resultat För dr

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?