ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

SVERIGES ARKITEKTER SVERIGES INFORMERAR ARKITEKTER INFORMERAR Nytt arkitektavtal Löneavtalet Avtalet gäller från den 1 april 2004 till den 31 mars 2007. Till sin tekniska konstruktion ansluter avtalet helt och hållet till det avtal som gällt för den senaste treårsperioden, tecknat mellan tidigare ArkitektFörbundet och Almega/STD. Avtalet har tre fasta lönerevisionstillfällen, den 1 april 2004, den 1 april 2005 och den 1 april 2006. Lönerevisionstidpunkterna är fasta och kan alltså inte senareläggas. För varje löneförhandlingstillfälle finns en garanterad lägsta lönepott samt en regel om när förhandlingar senast ska inledas Arbetstidsförkortning Avtalet innehåller också regler om en möjlig arbetstidsförkortning det sista av de tre avtalsåren. Om lokal överenskommelse om arbetstidsförkortning inte träffas ökas lönepotten med 0,5 procent för år 2006. Strukturöversyn Avtalet innehåller regler om en så kallad strukturöversyn i samband med varje års löneförhandlingar. Strukturöversynen är den egentliga Ett nytt treårigt avtal om löner och allmänna anställningsvillkor har träffats för arkitekter anställda i privata arkitekt- och teknikkonsultföretag. Avtalet gäller medlemmar i Sveriges Arkitekter anställda i företag anslutna till Almega/STD och i företag som har hängavtal. Sammanlagt omfattas ca 3000 medlemmar av avtalet. kärnan i avtalet och utgör själva startpunkten för förhandlingarna. Strukturöversynen innebär att arbetsgivaren tillsammans med lokala fackliga företrädare går igenom lönestrukturen för arkitektgruppen, dvs Sveriges Arkitekters medlemmar, i syfte att bibehålla eller uppnå en lönestruktur som överensstämmer med företagets lönepolicy. Det är vid denna inledande genomgång man granskar om lönebilden är den önskade och om några särskilda justeringar behöver göras till följd av ökade krav, befogenheter och större ansvar hos olika personer. I strukturöversynen ska också granskas om lönestrukturen blivit för sammanpressad med konsekvens att vederbörlig hänsyn inte tagits till ökat ansvar, självständighet och befogenheter i befattningen eller utökat ansvarsområde. En viktig fråga att granska i strukturöversynen är frågan om könsneutral lönesättning. En genomgång av kvinnors och mäns löner ska göras för att säkerställa att könsbetingade löneskillnader inte föreligger. Sammanfattningsvis erbjuder arkitektavtalets skrivningar om strukturöversyn en möjlighet att gå igenom alla aspekter på löneförhållandena för arkitektgruppen i företaget och diskutera de särskilda behov av löneökningar som finns. Detta är arkitektavtalets kärna och steg 1 i den lokala löneförhandlingen. Avtalet byggs underifrån Det nya arkitektavtalet byggs underifrån. Det är genom resultatet av strukturöversynen och de individuella utvecklings- och målsamtalen som grunden läggs för löneöverenskommelserna i varje företag. Eftersom resultaten av strukturöversynen kommer att variera från företag till företag blir utfallet av förhandlingarna olika i varje enskilt företag. Detsamma gäller resultaten av de enskilda utvecklings- och målsamtalen. Det ligger i sakens natur att resultaten av individuella lönesamtal summerar sig olika i olika företag. De lönepotter som avtalet innehåller för vart och ett av avtalsåren är garanterade potter, som minst måste uppnås som ett resultat av strukturöversynen och det individuella samtalet. Avtalet är alltså inte värt 1,6, 1,8 respektive 1,9 procent. Avtalet i varje företag blir vad det blir i varje enskilt företag efter avslutad Lönerevisionstidpunkt Garanterad lägsta lönepott Förhandlingar inleds senast 1 april 2004 1,6 %* 31 maj 2004 1 april 2005 1,8 % 1 mars 2005 1 april 2006 1,9 % 1 mars 2006 * av detta utrymme har parterna disponerat 0,1 % till förbättringar av övertidsersättningarna. strukturöversyn och genomförda individuella samtal, dock alltid lägst nämnda siffror. Avtalet får alltså inte tillämpas så att man utgår från dessa siffror och fördelar den garanterade potten på de enskilda arkitekterna. Att göra så strider mot avtalet. Hela idén med avtalet är att åstadkomma en lokal lönebildning utgående från avtalets grundvärderingar och den lönepolicy som gäller i det enskilda företaget. Utifrån dessa utgångspunkter görs översynen av lönebilden i företaget och de individuella samtalen genomförs. Vad ger avtalet? Med hänsyn till vad som ovan sagts går det inte att ge något entydigt svar på den frågan. Förutsättningarna i det enskilda företaget bestämmer utfallet. En viss löneglidning tillkommer dessutom alltid vid lokal tillämpning av löneavtalet. Här har marknadsutvecklingen avgörande betydelse. Är marknaden god ökar löneglidningen, medan den minskar när marknaden blir sämre. Nu är marknaden på väg uppåt, vilket sannolikt resulterar i en viss löneglidning. För 2004 räknar vi med att avtalet kommer att ge i genomsnitt c:a 3 %, medan det är svårare att göra prognoser för 2005 och 2006. Bedömningen avser ett genomsnittligt löneutfall. Det kan bli både lägre och avsevärt högre i olika företag beroende på gällande förutsättningar i respektive företag. Löneökningstalen i år blir dock med all sannolikhet tämligen små. Allt måste dock relateras till inflationstakten, som nu är historiskt låg. Det nya avtalet har därför alla möjligheter att ge reallöneförbättringar för det stora flertalet medlemmar. 58 ARKITEKTEN maj 2004
Den lokala löneförhandlingens fem steg Avtalets konstruktion ger följande naturliga steg för de lokala löneförhandlingarna: Steg 1. I förhandlingen görs först en gemensam genomgång av avtalets principer för lönebildning och lönesättning, företagets lönepolicy samt arkitektgruppens lönestruktur. Överenskommelse träffas om uppläggning och form för genomförande av löneprocessen. Överenskommelse träffas också om lokala kriterier för lönerevisionen. Steg 2. Individuellt utvecklings- och målsamtal genomförs mellan lönesättande chef och medlem i Sveriges Arkitekter såvida sådant samtal inte redan genomförts. Steg 3. Lokal löneförhandling genomförs mellan företaget och arkitektgruppens fackliga företrädare. Underlaget för den lokala löneförhandlingen utgörs av den gemensamma strukturöversynen, fördelning av lokal lönepott samt resultatet av de individuella utvecklings- och målsamtalen. Steg 4. Varje medlem i Sveriges Arkitekter informeras av företaget om sin nya lön och motiven redovisas. Steg 5. De lokala parterna utvärderar gemensamt löneprocessen och söker gemensamt utveckla en företagsanpassad modell för lokal lönebildning baserad på ovanstående steg. Vad sker nu? De lokala löneförhandlingarna kan nu inledas i enlighet med ovanstående uppläggning. Sveriges Arkitekters lönestatistik för 2003 finns tillgänglig på www.arkitekt.se. Där kan var och en gå in och granska statistiken och även göra individuella löneanalyser. Hela avtalstexten finns också tillgänglig på www.arkitekt.se. Ett särskilt avtalstryck förbereds och kommer att skickas ut till medlemmarna under andra hälften av maj månad. Avtalet om allmänna anställningsvillkor Det nya avtalet om allmänna anställningsvillkor innehåller förbättrade villkor när det gäller övertidsersättning och föräldrapenning (hette tidigare havandeskapslön). Förbättringarna innebär att Sveriges Arkitekter nu har likalydande villkorsavtal som CF och Sif utom i två avseenden där Sveriges Arkitekter har lyckats behålla tidigare gällande bättre skrivningar. Avvikelserna avser rätt till ITP för visstidsanställda där arkitekter har rätt till ITP från första anställningsdagen om visstidsanställningen varar minst två månader (andra förbund har tre månader som kvalifikationskrav). Den andra avvikelsen avser en protokollsanmärkning som begränsar arbetsgivarens rätt att avtala bort övertidsersättningen för andra än chefer och arkitekter som har en liknande ställning i företaget. För att möjliggöra samtryck av villkorsavtalet för Sveriges Arkitekter, CF och Sif har dessa två avvikelser skrivits in i löneavtalet respektive i protokollstexten. Ersättningen vid övertidsarbete har höjts till 1,93 gånger timlönen vid s k enkel övertid. Havandeskapslön för kvinnliga arkitekter i nittio dagar efter ett års anställning ändras till föräldraledighetstillägg för såväl män som kvinnor. Efter ett års anställning är man berättigad till ersättning i två trettiodagarsperioder och efter tre års anställning är man berättigad till tre trettiodagarsperioder. Ersättning ges för trettiodagarsperiod som infaller inom 24 månader från barnets födelse. Jämfört med tidigare gällande avtal har en rad anpassningar genomförts med anledning av ändrad lagstiftning om sjuklöneperiod, som ändrats från två till tre veckor, och pensioneringsålder som höjts till 67 år. Jämställdhet, arbetsmiljö mm I avtalet finns en skrivelse om att ett aktivt arbete ska bedrivas i företagen för att undanröja eventuella osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Det står uttryckligen att föräldralediga ska omfattas av lönerevisionen på samma villkor som övriga medarbetare. Under avtalsperioden ska parterna inleda ett djupare samarbete inom arbetsmiljöområdet om gemensamma aktiviteter och informationssatsningar angående medarbetarnas arbetssituation. Ett arbete ska också bedrivas rörande arbetstidsfrågorna, eventuell gemensam lönestatistik och förtroendevaldas villkor. Staffan Carenholm Christer Fritzell Frågor om avtalet besvaras av Christer Fritzell, Ulrik Östling, Ulrika Paulsson, Rita Georgiadis och Anna Lindvall. ARKITEKTEN maj 2004 59
Page 1 and 2: 05 BARRIÄRBYGGE OBSERVATÖRER I P
Page 3 and 4: Arbete mot slummen. FN-projekt i Na
Page 5 and 6: ”Det är lätt för vem som helst
Page 7 and 8: Hebron, Guds stad Text: Joanna Heil
Page 9 and 10: Om Nablus och stenvalvens bräcklig
Page 11 and 12: såg. Min unge före detta kontaktm
Page 13 and 14: Ny utbildningspolicy Ett utkast til
Page 15 and 16: ”Inte bara en konstnärlig utbild
Page 19 and 20: Svensk arkitekt leder arbete mot sl
Page 21 and 22: Kibera är det näst största slumo
Page 23 and 24: andra och till folket i Kibera så
Page 26 and 27: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 28 and 29: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 30 and 31: Miele Sveriges bästa vitvarulevera
Page 32 and 33: att de maskininspirerade processern
Page 34 and 35: Lagliga eller olagliga CAD-krav? P
Page 36 and 37: Monica Nyberg visar favoritövninga
Page 38: KALENDERN Redaktör: Nina Gunne nin
Page 41 and 42: Svar till Magnus Lundkvist Påkläd
Page 43 and 44: Foto Kajsa Löf Entré till A-och V
Page 45 and 46: ara en början värdering av och re
Page 47 and 48: Arkitektkontoren har de bästa proj
Page 49: Varberg - fortfarande ett vardagexe
Page 53 and 54: epresentativa fotografi er, ritning
Page 55 and 56: Stor gest - magert resultat För dr

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?