ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ara en början<br />
värdering av och reformering av skolornas<br />
verksamhet.<br />
Tyvärr är läggspelet generalitet/specialisering<br />
knappast meningsfullt utan att de övergripande<br />
regelverkens begränsningar av den<br />
nationella friheten klarlagts. Hur starkt nationellt<br />
inflytande kan vi behålla över utbildningen<br />
och till vilket pris i form av minskad<br />
internationell utbytbarhet och legitimitet?<br />
De internationella regelverken ingriper både<br />
horisontellt och vertikalt/diagonalt.<br />
• Horisontellt i meningen att det inte är<br />
självklart att de fyra professioner som <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong> nu identifierar överlever<br />
den internationella likriktningen. Accepterar<br />
EU fyra arkitektprofessioner i Sverige?<br />
Öppnar redan <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s federala<br />
organisationsidé för etableringen av<br />
Allarkitekten – Den Sanna Generalisten?<br />
• Vertikalt i meningen att skilja kandidat-<br />
och masternivåerna åt med en bottensats<br />
av generalistutbildning och en överbyggnad<br />
av specialisering.<br />
• Diagonalt, enligt Bologna-processen,<br />
med möjlighet till ”blandexamina” över<br />
gränserna mellan arkitektidentiteterna.<br />
De närvarande eleverna talade starkt för<br />
en individualiserad utbildning. Den kan<br />
leda till obehagliga överraskningar efter<br />
examen om de institutionella strukturerna<br />
kräver rättning i ledet.<br />
Kanske är strukturen i arbetsmaterialet –<br />
med en gemensam ”vision” och fyra konkreta<br />
”målbeskrivningar” – en rimlig kompromissmodell<br />
att arbeta vidare på.<br />
I dagslägets kaos, när varken allmänhet,<br />
utredare eller elever förstår vad som händer<br />
i utbildningarna och valet av inriktning och<br />
skola måste bygga på rykten, är de instrumentella<br />
målbeskrivningarna nödvändiga.<br />
Men också en framtidsvision som inspirerar<br />
blivande arkitekter att utbilda sig för yrkesroller<br />
som samhället behöver men som kåren<br />
är på väg att spela bort.<br />
Låt oss ändå se positivt på att <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong> visar sina kort. Då blir det möjligt<br />
att syna buden. I acceptera inte (Bokskogen<br />
2003) tar Björn Klarqvist och jag upp grundutbildningen.<br />
Med utgångspunkt från arkitekturmanifest<br />
och utredningar kritiserar vi<br />
dagens arkitektutbildningar för bristande<br />
samhällsansvar och svag etik. I boken finns<br />
också ett ”Program för socialt medvetna<br />
arkitektskolor” med fyra professionella ”utmaningar”<br />
– det ekologiska imperativet, det<br />
sociala imperativet, bostadsimperativet och<br />
det demokratiska imperativet.<br />
Anders Bodin hävdade under kaffepausen<br />
att han jämfört policydokumentet med våra<br />
krav på utbildningen och konstaterat att vi nu<br />
i stort sett bör var överens. Det är vi inte. När<br />
det gäller de sociala och etiska utfästelserna<br />
har han möjligen rätt, nyckelorden finns där.<br />
När det gäller konkretiseringen av de framtida<br />
arbetsuppgifterna återstår mycket innan<br />
elever och medborgare kan få en uppfattning<br />
om vad arkitektyrkena egentligen handlar om.<br />
Ett av de sex påståendena i acceptera inte<br />
är att <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> ”tillåter en utbildning<br />
som bygger på falska yrkesideal och<br />
föreställningar”. Även om det mesta återstår<br />
visar policydokumentet att organisationen<br />
börjat inse att utbildningsfrågorna är viktiga<br />
för kårens överlevnad. Äntligen.<br />
Sven Thiberg<br />
Arkitekt SAR/MSA<br />
<strong>ARKITEKTEN</strong> maj 2004 45
Change language