Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

More documents

Recommendations

Info

ansvarsförbindelser, uppgår kommunens soliditet till 20% per 2005-12-31. Vid föregående årsskifte uppgick soliditeten till 19% för kommunen, vilket motsvarade genomsnittet i riket. Soliditeten för kommunkoncernen ligger oförändrat på 41%. De kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser som en skuld i balansräkningen. Se vidare avsnittet om de finansiella målen, där ytterligare upplysningar framgår om soliditeten för kommunen och koncernen. Risk och kontroll Likviditet Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten. Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal. Kassalikviditeten är ett mått, där omsättningstillgångarna (exklusive förråd) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel är att denna kvot bör vara mer än 100%, vilket då ger uttryck för att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller. Vid utgången av 2005 uppgår kassalikviditeten för kommunen till 97%, vilket är en förbättring jämfört med 2004 då kassalikviditeten låg på 92%. Förbättringen förklaras främst av kommunens förbättrade likviditet som möjliggjort ökade placeringar. Några risker på kort sikt föreligger dock inte i dagsläget, trots en kassalikviditet som understiger 100%. Förklaringen till detta är att nära en tredjedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld som inte kommer att betalas ut under det närmaste året. Sammanfattningsvis bedöms den finansiella betalningsberedskapen på kort sikt vara god. Per 2005-12-31 har kommunen 203 Mkr i likvida medel (190 Mkr). Under året har kommunens placeringar i genomsnitt uppgått till 135 Mkr jämfört med 158 Mkr för 2004. Amorteringarna har under året varit endast 0,1 Mkr. Dessa uppgick till 4 Mkr föregående år. Investeringarna har under 2005 varit högre än under 2004, men de har ändå varit drygt 50 Mkr lägre än budgeterat. Avkastningen på de likvida medlen har varit lägre under 2005 i och med det ränteläge som har varit på marknaden. Den genomsnittliga avkastningen kommunen har haft på sina placeringar under året uppgår till 1,84% (2,38%), vilket kan jämföras med den genomsnittliga koncernkontoräntan på 1,59% under 2005. Även kommunkoncernens kassalikviditet har ökat under 2005, från 77% till 90%. Där får naturligtvis kommunens förbättring genomslag. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. Kommunens långfristiga upplåning, d v s exklusive kortfristig del, uppgår vid årets slut till 230 Mkr. Detta innebär att av kommunens totala tillgångar är endast 10% finansierade genom externt lånade medel. Under året har kommunen amorterat 0,1 Mkr av den totala lånestocken. Totalt under denna femårsperiod har kommunen minskat sin lånestock med 20%. Den största amorteringen gjordes under 2002 då kommunen amorterade 43 Mkr. Ingen nyupplåning har skett under den senaste femårsperioden. Den genomsnittliga låneräntan 2005 för kommunen uppgår till 3,82% (4,52%). Denna minskning förklaras av den räntesänkning som har skett på marknaden under året. 11 LÅNGFRISTIGA SKULDER Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgår vid årsskiftet till 1 700 Mkr. De totala låneskulderna är 1 690 Mkr (1 562 Mkr) per 2005-12-31, där allt utom 7 Mkr utgör långfristig upplåning. Under året har Övik Energi utökat sin lånestock med 130 Mkr. Riskhantering Kommunkoncernen har samordnat sin finansiella verksamhet, vilken regleras i en finanspolicy som prövas och fastställs av kommunfullmäktige. Finansverksamheten är utsatt för olika risker bl a ränterisk och likviditetsrisk. Likviditetsrisken, d v s risken att lån inte ges vid behov, bedöms för närvarande som liten. Den ekonomiska utvecklingen kan dock påverka kreditvillkoren. När det gäller ränterisken, d v s risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, så är läget för koncernen god. Genom att sprida lånen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Därför har det i finanspolicyn reglerats att den genomsnittliga räntebindningstiden ska ligga mellan 2-3 år. För kommunen uppgår den till 1 år och 6 månader vid årets slut. Med anledning av det låga ränteläget under några år har lån med rörlig ränta ökat. För att minska ränterisken har det även reglerats i finanspolicyn att högst 30% av den totala lånestocken får ligga helt rörligt och högst 45% får förfalla inom en rullande 12-månaders period. Per 2005-12-31 ligger 39% av kommunens totala lånestock helt rörligt och 59% förfaller inom 12 månader. För att minimera ränterisken ytterligare används även olika derivatinstrument. Vid årsskiftet är 61% av lånen inom kommunen försäkrade med derivatinstrument. Enligt den fastställda finanspolicyn får derivatinstrument endast användas till att minimera ränterisken. Någon spekulation tillåts inte. För ett flertal av ovanstående delar uppfyller kommunen inte den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn. Detta har under året löpande rapporterats till kommunstyrelsen, som har ansvaret för den finansiella verksamheten. Med hänsyn tagen till rådande bedömningar om ränteutvecklingen godkände kommunstyrelsen i oktober 2005 att återställande av nivån, avseende rörlig del av lånevolymen till högst 30% och en genomsnittlig räntebindningstid mellan 2-3 år får ske i samband med att en ränteswap per 2006-05-24 förfaller. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensionsåtaganden Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Pensionsåtagandet består till största delen av ansvarsförbindelse, d v s de pensioner som intjänats t o m 1997- 12-31, vilka ligger utanför balansräkningen. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet kraftigt, se avsnittet Soliditet. Det som ligger som kortfristig skuld är den individuella delen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d v s den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Eftersom kommunen har beslutat att utbetala maximal individuell del till arbetstagarna, innebär det att större delen av den avsättning som uppstått sedan 1998 har omvandlats till kortfristig skuld och sedan betalats ut. Den avsättning som kvarstår i balansräkningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar mer än 7,5 basbelopp. Vid utgången av 2005 uppgår kommunens totala pensionsåtaganden till 1 234,5 Mkr, vilket är en ökning med 18,7 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av ränte- TOTALA PENSIONSÅTAGANDEN 12 och basbeloppsuppräkningar avseende ansvarsförbindelserna samt avsättningen för årets intjänade pensioner. Av de totala åtagandena per 2005-12-31 utgör ansvarsförbindelsen 1 125,7 Mkr (1 115,4 Mkr) och avsättningen 47,3 Mkr (39,0 Mkr) inklusive löneskatt. Individuella delen utgör 61,5 Mkr inkl löneskatt. Under 2000 tog kommunfullmäktige beslutet att återlåna alla pensionsmedel tills kommunen har amorterat alla sina låneskulder. Borgensåtaganden Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår vid utgången av 2005 till 1 575 Mkr, vilket är högre än riket i genomsnitt. Under 2005 har kommunens borgensåtaganden ökat med 126 Mkr. Ökningen avser ytterligare borgensåtaganden till Övik Energi. Under den senaste femårsperioden har borgen till de kommunala bolagen ökat med nära 500 Mkr, vilket ger en bild av bolagens investeringsverksamhet under denna period. Av de totala borgensåtagandena vid årsskiftet avser 1 484 Mkr åtaganden mot kommunens egna bolag. I huvudsak gäller det borgen för Övikshem, Övik Energi och Tjänstecentrum med 639 Mkr, 520 Mkr respektive 312 Mkr. Övriga borgensåtaganden avser bland annat borgen för egna hem, en bostadsrättsförening samt till Folkets Hus-föreningar. I not 27 specificeras ytterligare vilka olika borgensåtaganden kommunen har vid årsskiftet. Under året har inget infriande av borgen skett, medan denna summa för föregående år uppgick till 0,1 Mkr. En genomgång av borgensåtagandena är gjord per balansdagen och vid årsskiftet är 0,1 Mkr reserverade för att möta befarade infrianden. Budget- och prognosföljsamhet Ett sätt att studera kontroll är att mäta budget- och prognosföljsamhet. Resultatet har vid olika tillfällen under året hela tiden varit positivt, vilket framgår av diagrammet. Efter det att budgeten
Page 1 and 2: Årsredovisning 2005 Örnsköldsvik
Page 3 and 4: Trygghet och framtidstro Balans i e
Page 5 and 6: ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN är Örnskö
Page 7 and 8: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhet
Page 9 and 10: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övikshems
Page 11: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bjästasko
Page 15 and 16: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målsättn
Page 17 and 18: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nere verks
Page 19 and 20: EKONOMISK REDOVISNING Kassaflödesa
Page 21 and 22: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 23 and 24: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 25 and 26: EKONOMISK REDOVISNING Budgetjämfö
Page 27 and 28: EKONOMISK REDOVISNING Investeringsr
Page 29 and 30: KOMMUNÖVERGRIPANDE Organisation Av
Page 31 and 32: KOMMUNÖVERGRIPANDE Precis som tidi
Page 33 and 34: KOMMUNÖVERGRIPANDE med närmare 14
Page 35 and 36: KOMMUNÖVERGRIPANDE Miljöberättel
Page 37 and 38: NÄMNDER OCH BOLAG Kommunstyrelsen
Page 39 and 40: NÄMNDER OCH BOLAG Barn- och Utbild
Page 41 and 42: NÄMNDER OCH BOLAG Humanistiska nä
Page 43 and 44: NÄMNDER OCH BOLAG Kultur- och Frit
Page 45 and 46: NÄMNDER OCH BOLAG Omsorgsnämnden
Page 47 and 48: NÄMNDER OCH BOLAG Nämnden för te
Page 49 and 50: NÄMNDER OCH BOLAG Plan- och Miljö
Page 51 and 52: NÄMNDER OCH BOLAG Tjänstecentrum
Page 53 and 54: NÄMNDER OCH BOLAG Övik Energi AB
Page 55 and 56: NÄMNDER OCH BOLAG Rodret i Örnsk
Page 57: Nygatan 16, 891 88 Örnsköldsvik T

Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?