Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

More documents

Recommendations

Info

Redovisningsprinciper Redovisningen är anpassad till bestämmelserna i lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting samt Rådet för kommunal redovisning. Tillgångar Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen som innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas. Omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Förråd: Erforderligt inkuransavdrag är beaktat i samband med värderingen, varför särskilt schablonmässigt inkuransavdrag ej kommer att göras fr.o.m 2005. Exploateringsfastigheter: De exploateringsfastigheter som är avsedda att avyttras inom en 3-årsperiod har klassificerats som omsättningstillgångar medan de som inte är tänkta att avyttras har klassificerats som anläggningstillgångar. Fordringar har efter individuell prövning upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Anläggningstillgångarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Eventuella investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Finansiella anläggningstillgångar avskrivs inte. Inte heller mark och konst. Immateriella anläggningstillgångar: Rekommendation nr 12 från Rådet för kommunal redovisning föreskriver att immateriella tillgångar såsom utgifter för programvarulicenser, upphovsrättigheter, etc, ska tas upp i balansräkningen. En definition av immateriella tillgångar innehåller bl a kriteriet att de förväntas ge ekonomiska fördelar i framtiden. Vi har gjort bedömningen att vi inte har några sådana och således redovisar vi inte några immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Leasing: Redovisning av leasingavtal ska göras enligt RKR:s rekommendation nr 13. Kommunen ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal i operationella respektive finansiella. Vi har gjort bedömningen att vi endast har operationella leasingavtal och således redovisar vi inte leasing i tilläggsupplysningarna enligt RKR nr 13. Skulder Kommande års amortering av långfristig skuld redovisas som kortfristig skuld. Även semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld. Avskrivningar Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. I kommunen påbörjas avskrivningarna tertialet efter anskaffning/färdigställande. Ej färdigställda investeringar balanseras som pågående arbeten. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader och anläggningar 20, 33 och 50 år. Maskiner, fordon och inventarier 5-20 år. Energianläggningar 10-30 år. VA-anläggningar 10, 20 och 33 år. Balansposter enligt lag 10-33 år. Periodisering Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har gjorts enligt god redovisningssed. Vad gäller löneskulder för timanställda har dessa ej periodiserats avseende december månad, p g a att beloppets storlek inte är känd. Dessutom tillämpas samma hantering varje år, så att resultatet belastas med 12 månaders kostnad. Leverantörs- och kundfakturor efter balansdagen som är hänförliga till räkenskapsåret har tagits upp som skuld respektive fordran. 23 Skatteintäkter Skatteintäkten uppstår och redovisas det år då den skattepliktiga inkomsten intjänas. Slutavräkningen prognosticeras när bokslutet upprättas för inkomståret. Slutavräkningen och de preliminära skatteinbetalningarna utgör således årets skatteintäkter. Slutavräkningen 2005 bygger på Ekonomistyrningsverkets prognos. Pensioner Från och med 1998 redovisas pensionsåtaganden enligt kommunala redovisningslagens blandade modell. Den innebär att pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och att pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 ingår i verksamhetens kostnader och redovisas som avsättning alternativt kortfristig skuld. Ränta på pensionslöften intjänade fr o m 1998 redovisas under posten finansiella kostnader. Extraordinära intäkter och kostnader År 2001 överfördes ägaransvar samt ansvar för drift och underhåll av gatu- och vägbelysningsanläggningarna i Örnsköldsviks kommun till det helägda kommunala bolaget Övik Energi AB med sänkt avkastningskrav från ägarna som motprestation. Skatteverket har prövat detta upplägg och har under 2005 beslutat att drift och underhåll är en kostnad som åvilar kommunen. I enlighet med detta beslut har Övik Energi fakturerat kommunen för kostnaderna avseende åren 2001 till 2004. Kommunen har i sin tur erhållit motsvarande belopp i utdelning från Rodretkoncernen. Med hänvisning till matchningsprincipen har dessa poster betraktats som extraordinära. I annat fall har obalans uppstått mellan verksamhetens nettokostnad och finansiella intäkter. Beloppet är dessutom av betydande storlek och avser 4 år bakåt i tiden. Från och med 2005 kommer Övik Energi att fakturera kommunen för utförda tjänster. Detta har belastat resultatet för 2005, men även där kompenseras resultateffekten med motsvarande utdelning. Delen som avser 2005 bedöms dock inte vara av extraordinär karaktär Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar all kommunal verksamhet i den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget kapital i det förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten eliminerats. I redovisningen ingår sålunda endast kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår endast så stor del av dotter-/intresseföretagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens ägarandel. Den sammanställda redovisningen har baserats på upprättade koncernredovisningar för underkoncerner i de fall sådana förekommer. Minoritetens del av eget kapital har redovisats under övriga långfristiga skulder. De koncerninterna transaktionerna, d v s interna fordringar och skulder samt köp och försäljning har eliminerats för att erhålla en för koncernen rättvisande bild. Även kommunens borgensförbindelser gentemot bolagens skulder har eliminerats. Kommunen har dock svårt att leva upp till 2 kap 7§ som föreskriver en fullständig dokumentation av redovisningssystemet. Här finns dock en plan för fortsatt framtagande av en sådan dokumentation de närmsta åren. EKONOMISK REDOVISNING
EKONOMISK REDOVISNING Budgetjämförelse KOMMUNEN Utfall Budget Utfall Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005 Verksamhetens intäkter 568,9 562,4 584,9 Verksamhetens kostnader -2 490,4 -2 545,4 -2 552,9 Avskrivningar -88,5 -88,2 -87,3 Verksamhetens nettokostnad -2 010,1 -2 071,2 -2 055,3 Skatteintäkter 1 684,7 1 740,8 1 753,6 Generella statsbidrag och utjämning 309,2 339,3 327,3 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 993,9 2 080,2 2 080,9 Finansiella intäkter 29,7 33,8 40,4 Finansiella kostnader -8,7 -9,3 -8,1 Resultat före extraordinära poster 4,9 33,4 58,0 Extraordinära intäkter – – 24,5 Extraordinära kostnader – – -24,5 Årets resultat +4,9 +33,4 +58,0 Kommentarer till Budgetjämförelse Årets resultat Resultatet för 2005 uppgår till +58,0 Mkr, vilket ska jämföras med +33,4 Mkr i budgeten. Det är 24,6 Mkr bättre än det budgeterade resultatet, vilket i huvudsak förklaras av lägre nettokostnad än förväntat. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgår 2005 till -2 055,3 Mkr, vilket är 15,9 Mkr bättre än budget. Nämnderna redovisar totalt ett resultat på +16,1 Mkr, vilket är 22,0 Mkr bättre än vad som var målsättningen i budgeten. Nämnderna har kompenserats med effekterna av löneavtal 2005 som uppgick till knappt 2,8%. Den största positiva avvikelsen, jämfört med vad som planerades i budgeten, avser omsorgsnämnden samt humanistiska nämnden. Omsorgsnämndens budgeterade resultat var +2,6 Mkr och utfallet är +34,7 Mkr, vilket är 32,1 Mkr bättre än budget. Humanistiska nämnden hade en budget med ett nollresultat, men utfallet uppgick till +7,0 Mkr. Det innebär att humanistiska nämndens totala underskott minskade från -22,8 Mkr till -15,8 Mkr. Kommunstyrelsen är också en av de nämnder som redovisar ett bättre nämndsresultat än budgeterat. Den största negativa avvikelsen återfinns på barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens utfall är -19,6 Mkr mot budgeterade -4,4 Mkr, det vill säga en negativ budgetavvikelse med 15,2 Mkr. Det innebär också att barn- och utbildningsnämnden har negativa totala medel vid årets utgång, -11,0 Mkr. Kultur- och fritidsnämndens utfall uppgår till -1,9 Mkr, vilket är 1,6 Mkr sämre än budgeterat. Det innebär att också kultur- och fritidsnämnden har negativa totala medel vid årets slut, -0,5 Mkr. Nämnden för teknik och service samt plan- och miljönämnden 24 är också nämnder med sämre nämndsresultat än budgeterat. Mer kommentarer om nämndernas resultat framgår av förvaltningsberättelsen. Nämnden för teknik och service har under året övertagit kostnader avseende vägbelysning från Övik Energikoncernen med 8,2 Mkr. Kostnadsökningen har finansierats via utdelning från Rodretkoncernen, vilket medfört att de finansiella intäkterna är högre än budgeterat. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2005 till 2 080,9 Mkr, vilket är 0,7 Mkr bättre än budget. Bland negativa avvikelser kan nämnas att inkomstutvecklingen 2004 och 2005 blivit svagare än vad som antogs vid budgettillfället. Inkomsterna i riket ökade 2004 med 3,1%, vilket var 0,4% lägre inkomstutveckling än vad som antogs i budgeten. Det resulterade i en negativ slutavräkning för 2004 med ytterligare 1,7 Mkr som belastat 2005. Inkomsterna för 2005 bedöms enligt ekonomistyrningsverket öka med 3,1%, vilket är betydligt lägre än budgetantagandet och medför en negativ budgetavvikelse för slutavräkningen 2005 med 18,7 Mkr. Positivt sedan budgeten antogs var framför allt det ytterligare tillskott från staten, i form av ökat tillfälligt sysselsättningsstöd, som annonserades i budgetpropositionen. Effekten av detta ytterligare tillskott, samt en mer positiv befolkningsutveckling än förväntat, har inneburit att skatteintäkter och statsbidrag totalt blivit något bättre än budget.
Page 1 and 2: Årsredovisning 2005 Örnsköldsvik
Page 3 and 4: Trygghet och framtidstro Balans i e
Page 5 and 6: ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN är Örnskö
Page 7 and 8: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhet
Page 9 and 10: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övikshems
Page 11 and 12: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bjästasko
Page 13 and 14: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensionså
Page 15 and 16: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målsättn
Page 17 and 18: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nere verks
Page 19 and 20: EKONOMISK REDOVISNING Kassaflödesa
Page 21 and 22: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 23: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 27 and 28: EKONOMISK REDOVISNING Investeringsr
Page 29 and 30: KOMMUNÖVERGRIPANDE Organisation Av
Page 31 and 32: KOMMUNÖVERGRIPANDE Precis som tidi
Page 33 and 34: KOMMUNÖVERGRIPANDE med närmare 14
Page 35 and 36: KOMMUNÖVERGRIPANDE Miljöberättel
Page 37 and 38: NÄMNDER OCH BOLAG Kommunstyrelsen
Page 39 and 40: NÄMNDER OCH BOLAG Barn- och Utbild
Page 41 and 42: NÄMNDER OCH BOLAG Humanistiska nä
Page 43 and 44: NÄMNDER OCH BOLAG Kultur- och Frit
Page 45 and 46: NÄMNDER OCH BOLAG Omsorgsnämnden
Page 47 and 48: NÄMNDER OCH BOLAG Nämnden för te
Page 49 and 50: NÄMNDER OCH BOLAG Plan- och Miljö
Page 51 and 52: NÄMNDER OCH BOLAG Tjänstecentrum
Page 53 and 54: NÄMNDER OCH BOLAG Övik Energi AB
Page 55 and 56: NÄMNDER OCH BOLAG Rodret i Örnsk
Page 57: Nygatan 16, 891 88 Örnsköldsvik T

Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?