Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

More documents

Recommendations

Info

och efter justeringar för realisationsvinster till +34,9 Mkr. Inför 2005 krävdes ett resultat på minst +32,0 Mkr exklusive realisationsvinster för att uppfylla det legala kravet på att återställa underskottet från 2003. Årets resultat innebär ett överskott mot balanskravet med 2,9 Mkr. Under 2005 har nettokostnaderna ökat med 2,2% medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 4,4%. Det är viktigt att intäkterna har ökat mer än nettokostnaden därför att det på kort sikt är enda sättet att nå resultatnivåer som uppfyller kommunens ekonomiska målsättning. Möjligheterna att påverka intäkter i form av avgifter och statsbidrag begränsas exempelvis av maxtaxor inom barn- och äldreomsorg. Befolkningsminskning och utvecklingen av skatteunderlaget är faktorer som kommunen inte kan påverka nämnvärt i det korta perspektivet. 2005 kännetecknas av en fortsatt stark BNPutveckling i svensk ekonomi. Arbetsmarknadsläget som är av avgörande betydelse för skatteunderlaget har inte utvecklats lika gynnsamt. Läget bedöms, tack vare den goda tillväxten och aviserade arbetsmarknadsåtgärder, komma att förbättras under 2006. Förutsatt att detta uppfylls ser de närmaste åren bra ut för kommunens ekonomi. Då finns det goda utsikter att klara ett resultat i nivå med kommunfullmäktiges målsättning om att resultatet ska uppgå till +1% - +2% av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket också ligger i nivå med kraven enligt god ekonomisk hushållning. Personalkostnaderna utgör en stor del av kommunens kostnader. En effekt av de stora pensionsavgångar som kommer att ske under åren framöver är att det uppstår ett omfattande rekryteringsbehov. Då åldersstrukturen ser tämligen lika ut hos flera av de större arbetsgivarna, kommer konkurrensen om den framtida arbetskraften att vara stor. För att lyckas med rekryteringarna är det därför viktigt att Örnsköldsviks kommun arbetar för att betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Då lönenivån är en väsentlig del av attraktionskraften, kommer det att bli en stor utmaning att klara det arbetet utan att spräcka de ekonomiska ramar som gör det möjligt att klara en ekonomi i balans. Det är därför viktigt att lönekostnadsutvecklingen i kommunen inte överstiger utvecklingen inom andra avtalsområden. För att minska riskerna för detta pågår för närvarande ett antal projekt med syfte att effektivisera administrativa rutiner, vilket innebär 15 att arbetsuppgifterna i framtiden ska kunna utföras med färre antal anställda. Sjukfrånvaron hos kommunens anställda har minskat under 2005. Jämfört med 2004 har sjukskrivningarna minskat från 10,3% till 8,9% av ordinarie arbetstid. Delvis beror det på att insatser som sattes in genom projektet Steget före börjar ge resultat. Från 2005 gäller nya regler för arbetsgivarens ansvar i sjukförsäkringssystemet. Det innebär att för alla arbetstagare som är heltidssjukskrivna ska 15% av sjukpenningkostnaderna betalas av kommunen fr o m dag 15. I gengäld sänktes arbetsgivaravgiften med 0,24% och kostnadsansvaret för den tredje sjuklöneveckan togs över av Försäkringskassan. För 2005 har detta inneburit en kostnadsminskning för Örnsköldsviks kommun med omkring 0,3 Mkr. Det har också i enlighet med intentionerna i regelförändringen inneburit att ökade ansträngningar lagts ned på att få sjukskrivna tillbaka i arbete, vilket resulterat i att ett ökat antal heltidssjukskrivna kunnat återkomma i arbete på hel- eller deltid. En uppföljande kartläggning av arbetsmiljö och livsstil hos kommunens anställda med arbetsnamnet Nästa Steg startade under året och kommer att fortsätta under 2006. Med tanke på de pensionsavgångar som kommunen står inför, är det viktigt att lyckas med arbetet att få tillbaka sjukskrivna i tjänst. Målet med projektet Steget före, som var att sjukfrånvaron skulle sänkas med 9 dagar i snitt per tillsvidareanställd medarbetare i kommunen senast 2006, ser ut att kunna uppnås. Ett bra ledarskap är viktigt för att skapa en god arbetsmiljö som bidrar till ökad trivsel och motverkar att medarbetare blir sjuka. Därför har Örnsköldsviks kommun startat en omfattande utbildningsinsats, Hälsofrämjande ledarskap, för samtliga chefer. Liksom tidigare har Örnsköldsviks kommun högre verksamhetskostnader än genomsnittet för rikets kommuner. Det kan bero både på större kommunala behov till följd av kommunens jämförelsevis stora glesbygd och på en större andel äldre innevånare än riket eller på att kommunen har en högre ambitions- /servicenivå än många andra kommuner. Detta ger potentiella besparingsmöjligheter i samband med omstrukturering och/eller omvärdering av ambitionsnivån. Den positiva utvecklingen av kostnadsläget till följd av förändringar inom äldreboendet är ett exempel på effekter av omstruktureringsåtgärder. För att undvika höjd skattesats är det nödvändigt att hålla FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nere verksamhetskostnaderna. Skattesatsen för den kommunala verksamheten under 2005 var oförändrad och uppgick till 21,79% av de beskattningsbara inkomsterna. Örnsköldsvik har den lägsta skattesatsen (kommun + landsting) av kommunerna inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. En skattekrona motsvarar 2005 cirka 82 Mkr. Ambitionen att klara den kommunala verksamheten utan att tvingas till höjda skatter gör att Örnsköldsviks kommun medvetet och konsekvent arbetat med att ha kontroll över kostnadsutvecklingen. Därmed har man skaffat sig goda förutsättningar för att lyckas med att utveckla den kommunala servicen på ett bra sätt och samtidigt behålla en stabil ekonomi. Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen samt inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Under en lång följd av år har Örnsköldsviks kommun haft en stor befolkningsminskning. Perioden 1996–2005 minskade befolkningen med nära 2 800 personer. Befolkningsminskningen har dock avtagit de senaste åren. Från och med 2003 har ett trendbrott skett, genom att Örnsköldsvik haft en positiv nettoinflyttning, d v s att det var flera personer som flyttade till än som flyttade ut från kommunen. Fortfarande är det dock flera som avlider än som föds. Därför minskar befolkningen totalt i kommunen. Minskningen för 2005 var endast 2 personer, och med den positiva nettoinflyttningen som grund finns goda utsikter för att befolkningssiffrorna totalt ska vändas till positiva tal redan från 2006. Ett verktyg för att skapa tillväxt och öka kommunens attraktionskraft är visionsarbetet, Världsklass 2015, vilket har påbörjats under 2005. En viktig uppgift inom ramen för detta är att få till stånd ett närmare samarbete med Umeå för att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion. Kapacitet, risk och kontroll Örnsköldsviks kommun har en mycket god soliditet. Detta innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. En av de främsta förklaringarna till den goda soliditeten är kommunens låga skuldsättning. Om hänsyn tas till samtliga pensionsförpliktelser, d v s även de pensionsåtaganden som ligger utanför kommunens balansräkning, sjunker soliditeten kraftigt, men ligger på samma nivå som genomsnittet för Sveriges kommuner. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden, eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta innebär att åtagandet sannolikt måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. Med hänsyn tagen till dagens låga skuldnivå bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Örnsköldsviks kommun är sedan hösten 2005 medlem i Kommuninvest. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar, f n 171 kommuner och 6 landsting, har tecknat en solidarisk borgen för de förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB åtar sig. Genom ett regressavtal mellan borgensmännen begränsas ansvaret för varje medlem till maximalt det belopp man lånat upp 16 via Kommuninvest. Då Kommuninvest har väl avvägda likviditetsreserver i form av placeringar och lånelöften, bedöms risken för att borgenskrav ska komma att utkrävas som ytterst liten. Motivet för kommunen inkl de kommunala bolagen att vara medlem i Kommuninvest är att genom samordning av medlemmarnas upplåningsvolymer kan Kommuninvest erbjuda lånevillkor som kommunen enskilt knappast kan nå. Dessutom får kommunen tillgång till finansiell kompetens som är svår att bygga upp i den egna organisationen. Även den kortfristiga finansiella betalningsberedskapen i kommunen bedöms som tillfredsställande, trots en kassalikviditet som understiger 100%. Detta beror på att nära en tredjedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld, som inte kommer att betalas ut under de närmaste åren. Kommunen bedöms ha likviditetsmässigt utrymme för att betala den individuella pensionspremien, 50 Mkr, som förfaller till betalning i slutet av mars 2006. Totalt har kommunen borgensåtaganden för 1,6 Mdr. Största delen består av borgen till egna bolag och någon risk för dessa anses i dagsläget inte förekomma. Örnsköldsviks kommuns bostadsbolag, Övikshem, redovisar liksom föregående år ett positivt resultat och upplever en ökande efterfrågan på hyreslägenheter i kommunens centrala delar. Företaget har börjat undersöka möjligheter till nyproduktion. Risken för att bolaget skulle komma att belasta kommunens ekonomi på ett negativt sätt får betraktas som mycket liten. Det är dock viktigt att kontinuerligt följa befolkningsutvecklingen i kommunen och bedöma hur den påverkar efterfrågan på bostäder. Det är dessutom viktigt att följa den ekonomiska utvecklingen i bolagskoncernen med anledning av de stora investeringar som planeras i främst energibolaget. När det gäller borgen gentemot bostadsrättsföreningar är det begränsat till ett åtagande och uppgår till 37 Mkr. Budget- och prognosföljsamheten är betydelsefulla instrument för att ge en riktig bild av kommunens ekonomiska utveckling. Regelverket för redovisning av skatteintäkter, som bygger på prognos och slutavräkning, innebär ryckighet i kommunernas planeringsförutsättningar och försvårar prognosföljsamheten. Det är därför viktigt att göra en så god bedömning som möjligt av verksamhetens nettokostnad och där är nämndernas budgetar och prognoser viktiga underlag. Den förändrade ekonomiska process som infördes 2004 har inneburit större säkerhet i prognoserna, men det finns behov av ytterligare förbättring. Under 2005 har arbete med förbättrad verksamhetsstyrning startat. Syftet med detta är främst att besluta om en modell för att följa upp de mål för ekonomi och verksamhet som beslutas i budgetprocessen för att säkerställa att kommunens verksamhet bedrivs, så att god ekonomisk hushållning uppfylls. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Örnsköldsviks kommun har ett starkt ekonomiskt utgångsläge jämfört både med genomsnittskommunen i riket och med övriga kommuner i länet. Det innebär att kommunen har en tillfredställande beredskap när det gäller att möta framtida verksamhetsbehov. För att skapa utrymme för nödvändiga tillväxtsatsningar och kunna möta framtida kostnader, samt utveckla kommunen i enlighet med de övergripande målen, hög livskvalitet, starkt näringsliv och en attraktiv kommun, är det viktigt att det av kommunfullmäktige beslutade resultatmålet har fortsatt hög prioritet.
Page 1 and 2: Årsredovisning 2005 Örnsköldsvik
Page 3 and 4: Trygghet och framtidstro Balans i e
Page 5 and 6: ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN är Örnskö
Page 7 and 8: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhet
Page 9 and 10: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övikshems
Page 11 and 12: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bjästasko
Page 13 and 14: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensionså
Page 15: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målsättn
Page 19 and 20: EKONOMISK REDOVISNING Kassaflödesa
Page 21 and 22: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 23 and 24: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 25 and 26: EKONOMISK REDOVISNING Budgetjämfö
Page 27 and 28: EKONOMISK REDOVISNING Investeringsr
Page 29 and 30: KOMMUNÖVERGRIPANDE Organisation Av
Page 31 and 32: KOMMUNÖVERGRIPANDE Precis som tidi
Page 33 and 34: KOMMUNÖVERGRIPANDE med närmare 14
Page 35 and 36: KOMMUNÖVERGRIPANDE Miljöberättel
Page 37 and 38: NÄMNDER OCH BOLAG Kommunstyrelsen
Page 39 and 40: NÄMNDER OCH BOLAG Barn- och Utbild
Page 41 and 42: NÄMNDER OCH BOLAG Humanistiska nä
Page 43 and 44: NÄMNDER OCH BOLAG Kultur- och Frit
Page 45 and 46: NÄMNDER OCH BOLAG Omsorgsnämnden
Page 47 and 48: NÄMNDER OCH BOLAG Nämnden för te
Page 49 and 50: NÄMNDER OCH BOLAG Plan- och Miljö
Page 51 and 52: NÄMNDER OCH BOLAG Tjänstecentrum
Page 53 and 54: NÄMNDER OCH BOLAG Övik Energi AB
Page 55 and 56: NÄMNDER OCH BOLAG Rodret i Örnsk
Page 57: Nygatan 16, 891 88 Örnsköldsvik T

Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?