Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

More documents

Recommendations

Info

Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Den avmattning man kunde se i konjunkturläget i slutet av 2004 och i början av 2005 visade sig vara av tillfällig art. Utvecklingen har efter första kvartalet 2005 åter tagit fart och ligger på historiskt höga nivåer. Konjunkturinstitutets bedömning för i år och nästa år innebär en global tillväxt med 4,4% per år. Det som främst driver denna utveckling är fortsatt snabb ekonomisk omvandling i Asien, främst i Kina och Indien, stark investeringsutveckling och en fortsatt expansiv ekonomisk politik med låga räntor. Osäkerhet om oljeprisets långsiktiga utveckling samt ett växande underskott i den amerikanska bytesbalansen är dock faktorer som kan förändra utvecklingen i negativ riktning. Konjunkturuppgången i euroområdet har förstärkts under senare delen av 2005. I Sverige pekar de flesta kurvor mot en fortsatt stark BNP-tillväxt. Minskad ohälsa, samt att såväl export som investeringar och hushållens konsumtion har stärkts betydligt, efter en svag inledning av året, har bidragit till den gynnsamma utvecklingen i riket. I slutet av 2005 visar arbetsmarknaden på en ökning av antalet nya jobb och en ökad efterfrågan av arbetskraft, en minskning av varsel om uppsägning samt att antalet tillkommande arbetslösa minskar. Trots detta är arbetsmarknadsläget fortsatt besvärande. Arbetslösheten ligger på samma nivå som för ett år sedan. Orsaken till att det ännu inte syns någon minskning i arbetslöshetstalen är främst att flera söker sig ut på arbetsmarknaden och att konkurrensen om jobben därmed ökar. Enligt AMS bedömningar kommer vi dock från och med 2006 att kunna se tydliga resultat av den goda konjunkturutvecklingen även i arbetslöshetssiffrorna. Det är särskilt i byggsektorn och inom privat tjänstesektor som sysselsättningen bedöms öka. Genom de arbetsmarknadsåtgärder som beslutats i form av plusjobb och utbildningsvikariat kommer kommuner och landsting att bidra till minskning av den 5 öppna arbetslösheten. I övrigt bedöms kommunsektorn öka antalet sysselsatta endast marginellt. BNP-tillväxt, inflation, löneutveckling, sysselsättning samt befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på en kommuns ekonomi. Sveriges befolkning ökade under 2005 med 36 360 personer motsvarande 0,4% och uppgick 2005-12-31 till 9 047 752 innevånare. Invandringsöverskott, d v s att det var fler människor som flyttade till Sverige än som flyttade ur landet, är den största förklaringen till befolkningsökningen. Detta överskott uppgick till 27 111 personer. Antalet födda har liksom de närmast föregående åren överstigit antalet döda och innebar under 2005 ett födelseöverskott med 9 636 personer. Utvecklingen mot en vändning av den negativa befolkningsutvecklingen i Örnsköldsvik som märktes föregående år har hållit i sig även under 2005. Vid årsskiftet uppgick antalet örnsköldsviksbor till 54 943 personer vilket motsvarar en minskning med 2 personer jämfört med 2004-12-31. Flyttnettot var positivt för tredje året i rad. 1 685 personer flyttade till kommunen medan 1 494 personer lämnade Örnsköldsvik, vilket innebär ett inflyttningsöverskott med 191 personer. Födelsenettot var oförändrat negativt då antalet avlidna översteg antalet födda. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förväntades kommun- och landstingssektorn uppnå ekonomiska resultat i nivån 10 miljarder kronor under 2005, varav kommunerna bidrar med ca 6 miljarder kronor. Resultatnivån ligger i linje med riktmärket för god ekonomisk hushållning. Effekterna av genomförda besparingar, högre skatteintäkter genom förbättrat sysselsättningsläge samt ökade statsbidrag gör att läget ser gynnsamt ut även för åren 2006-2008. Man kan i genomförda enkätundersökningar utläsa att resurserna allt mer verkar styras till kärn- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamheterna, skola, vård och omsorg. Dessutom har det skett en förskjutning av resursfördelningen till brukare med särskilda behov. I handikappomsorgen är det framför allt kostnader inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som ökat och bedöms fortsätta att öka i en oroande takt. Förutsatt att Sveriges kommuner fortsätter arbeta med fokus på effektivisering, ökad produktivitet samt formulerar mål för och följer upp resultat och verksamhet enligt intentionerna för god ekonomisk hushållning är förutsättningarna dock goda för att kunna leverera den service och de välfärdstjänster som kommuninvånarna förväntar sig få för de skattemedel man bidrar med. Det är också av avgörande betydelse för att kommunsektorn ska kunna behålla en sund ekonomi att staten fullt ut finansierar de reformer som beslutas och som innebär ökade kostnader för kommunerna. Nedan följer en analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2005. Finansiell analys Metod Den finansiella analys som kommunen valt att använda sig av kallas RK-modellen och bygger på följande fyra aspekter: Resultat – Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet – Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk – Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll – Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Målsättningen med modellen är att analysera de fyra aspekterna för att därigenom bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning samt att kunna identifiera framtida hot och möjligheter i kommunen. Resultat och kapacitet Årets resultat Resultatet 2005 uppgår till +58,0 Mkr och det är det bästa resultatet hittills under 2000-talet. Förutom 2003 har kommunens resultat varit positiva de senaste fem åren. Skattesatsen uppgår till 21,79% och har varit oförändrad sedan 2000. RESULTATUTVECKLING 6 NÄMNDSÖVERGRIPANDE BESPARINGAR ,, Mkr Budget Utfall 2005 2005 Centralis. lev.fakt/elektr hant. 5,0 3,0 Effektivisering löneadministration 2,5 1,8 Samordnad IT/telefoni 3,0 3,5 Effekt upphandling 1,5 3,2 Fastighetsskötsel, färre kvm, skollokalutr 3,0 3,0 Effekt ökade frisktal 5,0 3,3 Sänkta energikostnader 5,0 1,9 Fortsatt samverkan och effektiv upphandling 2,0 2,0 Effektiv lokalutnyttj/bantning fastigh.bestånd 5,0 18,0 Lägre lönekostnadsökning (centralt) 3,0 2,8 Totalt 35,0 42,5 I budget 2005 ingick nämndsövergripande besparingar motsvarande 35 Mkr. I tabellen ovan redovisas utfallet till 42,5 Mkr, vilket är 7,5 Mkr högre än budgeterat. Dessa besparingar är långsiktigt kostnadssänkande förutom reavinster på försäljning av fastigheter. 2006 kommer lägre reavinster att täckas av att vissa av besparingsåtgärderna 2005 är försenade och effektueras först 2006. Nämndernas resultat 2005 uppgår till +16,1 Mkr. Det positiva resultatet innebär att nämndernas totala medel vid årets utgång har växt från +34,1 Mkr 2004 till +50,2 Mkr 2005. De enskilda nämndernas ekonomiska situation varierar dock kraftigt. Av nämnderna visar omsorgsnämnden, precis som föregående år, det största överskottet med +34,7 Mkr. Främsta orsaken till det stora plusresultatet är det fortsatta långsiktiga arbetet med omstrukturering av äldreomsorgen. De medel som frigjorts har inte använts 2005, kostnadseffekten kommer först 2006. Ytterligare förklaringar är förskjutningar i tiden vad gäller satsningar samt fortsatt restriktivitet med drift och vikarier. Årets resultat innebär att omsorgsnämndens totala medel har ökat från +7,9 Mkr vid årets början till +42,5 Mkr vid årets slut. NÄMNDSRESULTAT Humanistiska nämnden visar, för första gången sedan nämnden bildades 2003, ett positivt resultat 2005, +7,0 Mkr. Den största förklaringen är ett överskott inom vuxenutbildningen till följd av minskade nettokostnader för interkommunala utbildningar. Kostnaden har övertagits av staten och statsbidragen har i gengäld minskats, men inte i samma omfattning. Även antalet genomförda studieplatser har minskat. Positivt vad gäller humanistiska nämnden är att de senaste årens kostnadsökningar för HVB (Hem för vård eller boende) har upphört. Mellan 2004 och 2005 har kostnaderna minskat både för HVB Vuxna och HVB Barn och ungdom. Försörjningsstödet ökar dock. Där syns ökningen
Page 1 and 2: Årsredovisning 2005 Örnsköldsvik
Page 3 and 4: Trygghet och framtidstro Balans i e
Page 5: ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN är Örnskö
Page 9 and 10: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övikshems
Page 11 and 12: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bjästasko
Page 13 and 14: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensionså
Page 15 and 16: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målsättn
Page 17 and 18: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nere verks
Page 19 and 20: EKONOMISK REDOVISNING Kassaflödesa
Page 21 and 22: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 23 and 24: EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisnin
Page 25 and 26: EKONOMISK REDOVISNING Budgetjämfö
Page 27 and 28: EKONOMISK REDOVISNING Investeringsr
Page 29 and 30: KOMMUNÖVERGRIPANDE Organisation Av
Page 31 and 32: KOMMUNÖVERGRIPANDE Precis som tidi
Page 33 and 34: KOMMUNÖVERGRIPANDE med närmare 14
Page 35 and 36: KOMMUNÖVERGRIPANDE Miljöberättel
Page 37 and 38: NÄMNDER OCH BOLAG Kommunstyrelsen
Page 39 and 40: NÄMNDER OCH BOLAG Barn- och Utbild
Page 41 and 42: NÄMNDER OCH BOLAG Humanistiska nä
Page 43 and 44: NÄMNDER OCH BOLAG Kultur- och Frit
Page 45 and 46: NÄMNDER OCH BOLAG Omsorgsnämnden
Page 47 and 48: NÄMNDER OCH BOLAG Nämnden för te
Page 49 and 50: NÄMNDER OCH BOLAG Plan- och Miljö
Page 51 and 52: NÄMNDER OCH BOLAG Tjänstecentrum
Page 53 and 54: NÄMNDER OCH BOLAG Övik Energi AB
Page 55 and 56: NÄMNDER OCH BOLAG Rodret i Örnsk
Page 57:
Nygatan 16, 891 88 Örnsköldsvik T
show all

Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?