Bemötande på bibliotek (ladda ner) - Regionbibliotek Stockholm

och försäkrings hand läggare? För dessa grupper är frågan om etik
central, och när man lär ut bemötande som en del av den offentliga
etiken är det både kunskap och värden som ska komuniceras.
Båda dessa synsätt berör folkbiblioteken. Vår verksamhet regleras
i lag, och vi är självklart en del av den offentliga etiken. Men
vi har också en skyldighet att nå ut med vår skattefinansierade
verksamhet till så många som möjligt, för att stimulera läslust,
nyfikenhet, kunskapsiver och engagemang lokalt och globalt.
På en helt ovetenskaplig skala skulle man kanske kunna placera
folkbiblioteken någonstans i mitten:
.....Vårdcentral ......... Försäkringskassa .......... Bibliotek .. .... Systembolag/Apotek ......... Icabutik.........
Efter en titt på hur vi arbetar och formulerar oss kring bemötande
på biblioteken återkommer jag till dessa två synsätt, och
hur de kan kopplas till bibliotekets verksamhet.
5. EXEMPEL FRÅN BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Det sägs, skrivs och görs mycket om bemötande på bibliotek. Jag
tänkte här ge några exempel på material jag funnit, med tanken
att ge ett underlag för kommande resonemang. Det mesta som
jag hittat passar in i en av följande tre kategorier:
sådant som rör bemötande av en viss målgrupp på biblioteket
sådant som rör referenssamtalet
sådant som gäller för biblioteksverksamhet generellt.
20 21
•
•
•
Bemötande av särskilda grupper
Beroende på målgrupper diskuteras bemötande olika på olika
typer av bibliotek. På forskningsbiblioteken bemödar man sig
att bemöta forskare och studenter på olika sätt. På gymnasiebibliotek
strävar man ofta efter ett mer pedagogiskt bemötande
av elever och bättre samarbete med personalen. På folkbiblioteken
är funktionshindrade och barn de två tydligaste inriktningarna.
Särskilt när det gäller funktionshindrade satsar många på
att förbättra sitt bemötande just nu. Det är kanske naturligt eftersom
den fysiska tillgängligheten har uppmärksammats starkt de
senaste åren (senast år 2010 ska alla offentliga lokaler i Sverige
vara tillgängliga för funktionshindrade). Även när det gäller barn
är många bemötande satsningar knutna till barn med funktionshinder.
Men bemötande är också ett naturligt inslag i flera nätverk,
utbildningar och utvecklingsprojekt för barnbiblioteks verksam het
generellt. Utöver dessa två tydliga målgrupper (barn och funktionshindrade),
som ofta är folkbibliotekens uttalade prioriteringsgrupper,
så finns det tankar formulerade om bemötande även av
andra grupper, till exempel vuxenstuderande och personer med
annat modersmål än svenska. Ett exempel är den Metodhandbok
för vuxnas lärande i folkbibliotek som utarbetats på Göteborgs
stadsbibliotek.