Bemötande på bibliotek (ladda ner) - Regionbibliotek Stockholm

Hur ska man då göra för att välja ett etiskt handlingssätt? Ska
målet vara en god handling eller en som ger ett gott resultat? På
biblioteket skulle det kunna exemplifieras med att köpa populära
titlar (göra folk glada) eller att sprida god litteratur (göra
samhällsnytta)? Detta är ett klassiskt ställningstagande, och ofta
kallas de två modellerna för konsekvensetik eller pliktetik. Men
Stina Hall ser istället bemötande som en etisk dygd som kombinerar
lyhördhet för den konkreta kontexten med en bakgrund av
överordnade etiska principer. En generell regel kan vara ett gott
verktyg som sammanfattning av många enskilda val, men uppfattningen
av den enskilda situationen har ändå företräde (Hall,
s 50).
Profession och professionalitet
Professionalisering kan sociologiskt ses som antingen en kompetensgaranti
för allmänheten eller som ett sätt att åstadkomma
status och samhörighet bland medlemmarna. Till en profession
brukar också räknas att det finns en egenkontrollerad etik och en
yrkesmässig autonomi (det vill säga utövarna har rätt och skyldighet
att bestämma över arbetets innehåll och mål). (Croona, s
25.)
Det mesta av det här stämmer väl överens med bibliotekarieyrket
och många anser att det är en profession, eller åtminstone en semiprofession.
(Vi har till exempel ingen särskild legitimation.) Men
jag undrar hur det ser ut i praktiken:
•
•
•
•
•
•
Är vår profession en kompetensgaranti för allmänheten?
Ingår i så fall bemötande i den kompetensen?
Eller bidrar den främst till status och samhörighet bibliotekarier
emellan?
Har vi en egenkontrollerad etik?
Är det i så fall SB:s riktlinjer eller DIK:s yrkesetiska riktlinjer,
eller något annat?
Hur är det med den yrkesmässiga autonomin, har vi både
rätt och skyldighet att styra arbetet?
Eller hänvisar vi till regler och traditioner?
I vilken utsträckning diskuteras dessa frågor på biblioteken?
48 49
•
•
Malin Essén gör skillnad på amatörer och proffs. Amatörer gör
saker lustfyllt, men inte enligt de krav eller den strategi som beslutats.
Ett professionellt bemötande innebär säker och jämn
kvalitet som är så hög som man beslutat. Som proffs har vi stor
förståelse för kundernas situation, säger hon, och god förmåga
att göra bedömningar. Vi definierar processerna och vi kommunicerar
processerna. När vi gör undantag så gör vi det på rätt grunder
och vi talar om varför! Här återkommer vi till marknadsföringskapitlets
slutsats om vikten av att kommunicera önskemål
och förväntningar med kunderna.
Pernille Drost från det danska bibliotekarforbundet anser att
bibliotekarier bakom en disk signalerar lärare och uppfostrare.
Men kunderna kallar disken för kassa och förväntar sig service!
Hur går detta ihop? Bibliotekarieyrket kan ses antingen som ett
kall eller som en profession. När det ses som ett kall distanserar
man sig från servicerollen. Vi kan katalogisering och källkritik,
men kärnan i vårt jobb är bemötandet, anser Pernille Drost.
Hon jämför med den antika retorikens tre delar ethos, pathos
och logos. Det vi saknar mest på biblioteken är pathos, det vill
säga passion. (IKONER-konferens 071023). Även Sven Nilsson
på samma konferens verkar sakna glöden: Bibliotekarien i nuvarande
biblioteksregim är neutral, opartisk och distanserad, säger
han.
Själv tror jag att biblioteken rymmer såväl ethos, pathos och logos,
men de är inte jämnt fördelade. Och förmodligen diskuterar
man inte dessa grundläggande frågor i någon större utsträckning.
Kanske finns här en skillnad i synen på yrket som profession?