DE STORA UNDREN BREV TILL MIN DOTTERDOTTER

oöverstigliga hinder i vägen.
Du undrar nu måhända: varuti ligger väl likheten och varuti olikheten mellan de båda
världarna? Jo, det vill jag försöka förklara. De likna varandra nästan fullständigt till
formerna. Astralvärlden äger urtyperna, förebilderna; vår värld äger endast kopior. Men i
avseende på det ämne, varav dessa världar äro byggda, äro de varandra så olika, att vi nästan
inte äro i stånd att fatta det.
Då nu formerna äro desamma, bör det icke förvåna dig, när du i skildringar av
astralvärlden för höra att naturen där liknar jordens, att där finnas berg och skogar, ångar och
lunder, sjåar och floder, och att människorna där liksom här bygga sig byar och städer, koj or
och slott, att de arbeta både med handen och med tanken, ja att de på ett lägre stadium av
utveckling i viss mån även äro i behov av föda och sömn.
Du minns av ett föregående brev att vi här på jorden innanför den synliga kroppen även
äga en osynlig, som vi kalla astralkroppen. Det är denna kropp vi bära i den astrala världen.
Den är till sin byggnad alldeles lik den fysiska kroppen och har samma organ som denna. I
någon mån är nu även astralkroppen i behov av omsättning och vederkvickelse, ehuru icke på
långt när i samma grad som den fysiska, och ju högre anden stiger, desto mera går han sig
oberoende av både föda och vila.
Men om nu också formerna äro så lika där uppe och här nere, så är dock det stoff, varur
de danats, himmelsvitt olika, och det är där vår fattningsförmåga sviker. Vi ha mycket svårt
att föreställa oss ett ämne, som är så elastiskt, så budbart, att det med lätthet låter forma sig av
vår vilja, ja i viss mån bara av vår föreställning, men det är just förhållandet med
astralmaterien.
Därför kan det i viss mening sågas, att vi på det astrala planet själva skapa oss vår
omgivning eller att den tar sig uttryck efter vår egen sinnesförfattning. Ja, det kan sågas, men
att verkligen begripa det är ingen lätt sak. Huru livligt vi än anspänna vår fantasi för att söka
fatta den andra världen kommer den helt visst att bereda oss oändligt stora och angenäma
överraskningar, när vi en gång komma dit upp. Angenäma -är det då så alldeles säkert? Nej,
det är sant, det beror naturligtvis på vår sinnesförfattning, vårt hjärtelag, vår andliga
ståndpunkt.
Ännu en sak måste jag fästa din uppmärksamhet på, innan vi gå vidare. Du skall
måhända snart få i din hand andra böcker, som handla om dessa ämnen, ty nu håller det på att
växa upp en hel litteratur över andevärlden och dess företeelser, och då skall du kanske möta
skildringar, som du finner vara helt olika mot dessa. Du undrar då, vem som har rätt och är
kanske för dig att kasta allt överbord därför att det inte stämmer. Lugna dig ett ögonblick och
tänk efter: kanske den andra har försökt att tala om den sidan av andevärlden, som är alldeles
olika jorden - den som jag inte vägar mig på att skildra. Eller, om han också håller sig till den
sidan, som liknar jorden, så kan du väl tänka dig att förehållandena i den andra världen kunna
gestalta sig mycket olika. Huru vitt skilda äro icke t. ex. här på jorden levnadsvillkoren i
Lappmarken och i Stockholm. Antag att du bodde på en annan planet och bad att få veta
något om livet på jorden, och det först skulle komma en lapp och sedan en stockholmare och
berätta om sina erfarenheter och sysselsättningar, så skulle du säkerligen finna dem så olika,
att du vore frestad att göra dig den frågan: vilken av dem narras eller narras de båda? - och
dock ha de båda talat sanning.
Men nu äro förhållandena i astralvärlden oändligt mycket mera omväxlande än på
jorden; man bör därför vara mycket försiktig med att förkasta ett meddelande rörande den
andra världen bara av den anledning att det inte stämmer med vad man hört förut.
Det blev ett långt brev detta och ändock kom jag icke längre än till några allmänna
synpunkter, som man ståndigt bör ha i sikte, när man talar om den osynliga världen. Försök
nu att lägga dem på minnet, så vill jag i nästa brev komma in på själva saken och så gott jag
förmår svara på de frågor, jag misstänker att du redan har i beredskap.............Din morfar.
31